Gå direkt till innehåll

Ämnen: Politik

  • Etableringsreformen positiv för nyanlända

    Reformen av etableringsprogrammet för nyanlända som infördes år 2010 har gjort den ekonomiska situationen bättre för deltagande nyanlända oavsett bakgrund. Det visar ny forskning vid Malmö universitet.

  • Ojämlik svensk coronastrategi kan leda till ökad segregation i Sverige

    Den svenska coronastrategin gör att grupper drabbas ojämlikt av pandemin. ”En nedstängning eller eventuellt hårdare restriktioner hade kunnat ge bättre möjligheter för olika yrkesgrupper att isolera sig. Inkomstskillnader ska inte avgöra tillgång till god hälsa”, säger statsvetaren Nazem Tahvilzadeh vid Malmö universitet.

  • Forskare: Elitidrottande föräldrar behöver mer stöd

    Elitidrottares möjligheter att kombinera karriär och föräldraskap är föremål för en ny studie vid Malmö universitet. ”Elitidrotten måste komma ikapp samhället i stort när det gäller synen på föräldraskap och familj,”, säger Anna-Maria Hellborg, forskare.

  • Ny utbildning tacklar bristen på NO-lärare

    En ny lärarutbildning där studier varvas med en anställning, startar vid Malmö universitet i höst. Utbildningen kombinerar ämnena biologi, kemi och teknik. ”Bristen på NO-lärare är stor, särskilt inom teknik”, säger Anna Wirstedt, utbildningsledare.

  • Lättsmält högerextremism ska locka nya målgrupper på nätet

    På nätet normaliserar högerextrema sin ideologi genom att paketera den som lättsmält och skämtsam underhållning, visar ny forskning om rörelsens mediestrategier. Men den som skrattar åt avrättningsfantasier normaliserar också hatet.

  • Barnet som symbol i anti-genus-rörelsen

    Ett argument för att införa en mer konservativ politik om sexualitet och kön är viljan att skydda det värnlösa barnet. Hur traditionella värderingar används i Tyskland och Ryssland för att begränsa rättigheter för kvinnor och hbtq-personer är ämnet för en ny studie.

  • Internationella kvinnodagen 8/3: Experter vid Malmö universitet

    Söker du en expert med genusperspektiv inför internationella kvinnodagen 8/3? Vid Malmö universitet finns en rad forskare med intressanta infallsvinklar, här finns också ett genusvetenskapligt kollegium som arbetar för att synliggöra forskning på området.

  • Coronapandemin: ”Invånarna i Järva vill bli hörda”

    Journalister har blivit bättre på att prata med snarare än om invånare i Järva. Men trångboddhet och neddragen samhällsservice skapar ändå en upplevelse av övergivenhet i förorten. Det visar en ny studie om Järva under coronapandemin.

  • Så blev Malmö skateboardåkarnas stad

    Sedan slutet på 90-talet har Malmö byggt ett starkt varumärke som skateboardåkarnas stad. Genom långsiktighet och framförallt en stark lyhördhet för gräsrotsinitiativ har staden arbetat fram en framgångsrik modell som andra har mycket att lära sig av, enligt Karin Book, forskare i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

  • Slagfält av hat på Facebook

    På nätet pågår en dragkamp mellan två läger: grupper som sprider hat, och grupper som vill bemöta hatet med ”kärlek och förnuft”. Det är dock lättare sagt än gjort. Det visar en ny studie från Malmö universitet.

  • Tittar i backspegeln för att förstå fascismen

    Fascismen är en brutal ideologi. Men den är också ett politiskt skådespel med maskulinitet och våld som två viktiga ingredienser. Det gör det till en bekväm och kravlös gemenskap för en del unga män. Det menar Victor Lundberg, docent vid Malmö universitet.

  • Bristande historiekunskaper hos högstadieelever

    ​Historiekunskaperna brister hos många niondeklassare i Sverige, visar forskning vid Malmö universitet. Coronapandemin riskerar att ytterligare försvåra för eleverna att nå kunskapsmålen, enligt forskaren David Rosenlund.

  • Litteraturen synliggör arbetarklassen

    Klass är stort i litteraturen, men frånvarande i den politiska debatten. Det menar professor Magnus Nilsson, aktuell med en ny antologi om arbetarlitteratur: ​– Patrik Lundbergs bok ”Fjärilsvägen” gör mycket mer nytta än Uppdrag granskning. Veta är en sak, men att bry sig är en annan. Där kommer litteraturen in.

  • Forskare om Timss-mätningen: "Skolsegregationen måste brytas"

    ​En långsiktig trend av ökad skolsegration bekräftas ytterligare av resultaten i Timss-rapporten som presenterades av Skolverket under tisdagen. Det menar Anders Jakobsson, professor vid Malmö universitet. ”Grundläggande förändringar måste ske om vi ska komma tillrätta med problemen i svensk skola”, säger han.

  • Malmö universitet tar över Anna Lindh Academy

    Anna Lindh Academy vill få fler ledare att verka för mänskliga rättigheter och demokrati. Allt i Anna Lindhs anda. Nu blir ledarskapsutbildningen en del av Malmö universitet.

  • Kravet från lärosätena: Frige Ahmadreza Djalali

    ​Malmö universitet sluter nu tillsammans med flera lärosäten i Sverige upp bakom kravet på att Iran omedelbart släpper den tidigare KI-forskaren och svenska medborgaren Ahmadreza Djalali.

  • Kommersiella aktörer vinner mark i skolan

    ​Skolan har blivit en attraktiv marknad för kommersiella företag som vill sälja både digitala verktyg och kompetensutveckling. På köpet för de så kallade edu-prenörerna med sig en kultur där läraren betraktas som coach och där eleverna förväntas jobba mer självständigt, visar ny forskning vid Malmö universitet.

  • ​Ny studie: Ökat fokus på bedömning i historieämnet

    Mätbara resultat har blivit viktigare i historieundervisningen på högstadiet. Samtidigt gör tidspress att lärare prioriterar att undervisa om modern historia, visar en ny studie vid Malmö universitet.

  • Stora anslag till Malmö universitets AI-forskning

    Artificiell intelligens har pekats ut som en av lösningarna på flera samhällsfrågor, bland annat pandemin. Men vad innebär AI och autonoma system för samhälle och individ? Paul Davidsson och Michael Strange har beviljats anslag för undersöka detta.

Visa mer