Hanna Cinthios doktorandavhandling handlar om synen på familjerelationer, gränser och normer hos de som lever mellan parallella normsystem. I sin avhandling har hon intervjuat två grupper – ungdomar från ett visst bostadsområde i Malmö och personer dömda för brott med ett hedersmotiv.
I studien ”Unga, samtycke och nätet: en affektteoretisk studie om ungas sexuella nätpraktiker” har 47 unga i åldern 16 till 19 år deltagit i gruppsamtal. Frågor som velat besvaras är hur unga resonerar kring och förhandlar samtycke i olika sexuella situationer på nätet.
Skolsköterskor tycker att fysisk aktivitet på recept är ett användbart verktyg för att få barn i behov av motion att börja röra på sig, visar ny forskning. Recepten behöver individanpassas och fungerar bäst om föräldrarna kan vara delaktiga och rätt förutsättningar finns i närområdet.
Pandemin slog hårdast mot de redan utsatta – det visar en ny Muvah-rapport som undersökt Malmöungdomars etablerings- och försörjningsvillkor.
Kompetensutveckling räcker inte, tid och resurser är det som krävs för att möta elever med NPF-diagnoser (till exempel ADHD och autism) i skolan.
För att en läxa ska vara effektiv behöver läraren ha planerat stegen före, under och efter läxan. Alla elever har inte vårdnadshavare som är lämpade som hemmalärare.
Offentliga ytor för motion och idrott, som fotbollsplaner, skateparker och utegym domineras ofta av pojkar och unga män. Genom att gamla mönster störs kan sport och rekreation utomhus kan bli inkluderande för exempelvis flickor och kvinnor, visar ny forskning.
En rådande uppfattning har varit att tjejer har mer negativa upplevelser av skolämnet idrott och hälsa eftersom de missgynnats av de traditioner som finns i ämnet. I en ny studie utmanas rådande uppfattningar om tjejer och killars upplevelser av idrottsämnet. Studien som omfattar 40 000 elever visar att könsskillnaderna är små.
Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.
Sverige har gått till val. Lag och ordning, energi och klimat, skolan och vården är några av de heta frågorna för väljarna. Här hittar du som journalist forskare som kan kommentera, analysera och ge perspektiv till de viktigaste valfrågorna 2022.
Pandemin gjorde att väldigt mycket undervisning flyttades från fysiska lärosalar till digitala forum. Ny forskning visar hur det digitala formatet gör det svårt för lärare att använda hela sin person, med kropp, röst och ögonkontakt.
Att få berätta är viktigt för människan, och att sedan kunna skriva ner berättelsen har många fördelar. Ny forskning visar hur sekvenser av bilder ur böcker kan hjälpa kreativiteten, litteraturtänket och skrivandet en bra bit på vägen.
Ukrainska flyktingar med erfarenhet av skolundervisning går just nu en introduktionskurs till det svenska skolsystemet på Malmö universitet. Efter att ha genomfört kursen kan deltagarna jobba exempelvis som lärarassistenter i den svenska skolan.
Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.
Så kallade hyrlärare eller stafettlärare är, till skillnad från hyrd personal inom vården, en outforskad företeelse. Samtidigt har allt fler kommuner och skolor, främst i storstäderna, blivit beroende av bemanningsföretagen för att täcka sina vikariebehov, visar en ny studie.
Humanistiskt orienterad didaktik handlar om undervisning för att främja bildning och etik, menar författarna i en ny bok. Väl utformad utbildning kan leda till bildning och stödjer eleverna i att utvecklas till världsmedborgare.
Traditionell undervisning i skolan utgår ofta från att nyanlända elever ska lära sig svenska först för att sedan ta sig an övriga ämnen. Men barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Det visar ny forskning.
På många skolor används ”tyst räkning” då elever jobbar ensamma i sina matteböcker. Nu har Marie Sjöblom, doktorand i matematikdidaktik vid Malmö universitet, undersökt metoder för att istället skapa matematisk dialog i klassrummet.
Ytliga kontakter i skolmiljö ökar negativa attityder bland svenska elever gentemot elever med icke-svensk bakgrund. Det är visar en ny studie som baserar sig på enkäter med 5 220 skolelever i 473 klasser.
Att kunna närma sig kontroversiella ämnen i skolans undervisning är svårt men nödvändigt. Det menar Fredrik Alvén, forskare i historia vid Malmö universitet, som tittat närmare på hur både jämställdhetsfrågor och historiska kontroverser tar plats i klassrummet.
