Trender med alternativa urvalsmetoder till universitet och högskola, dvs andra än betyg och högskoleprov, kommer och går. Att dessa alternativa metoder inte är oproblematiska, har Kalla Faktas avslöjande kring tandläkarutbildningen på Karolinska visat med all önskvärd tydlighet.
Mina två senaste blogginlägg, från den 23 april och 1 maj, har handlat om systemet och myterna kring utbildningen till Psykoterapeut, en examen som ger yrkeslegitimation inom Hälso- och Sjukvård. Dessa inlägg har väckt många reaktioner, och den senaste och kanske längsta, kommer från en tidigare studierektor vid Enheten för Psykoterapi vid Umeå Universitet i form av ett mail den 4 maj.
Inrätta två till tre professurer i populärvetenskaplig kommunikation. Genom att göra dem konstnärliga kan utnämning göras baserad på sökandes populärvetenskapliga produktion och inte på vetenskapliga meriter som annars sker.
En av de mest seglevade myterna inom mitt skrå är hur utbildningsgången till och kraven för att bli psykoterapeut. Det finns det mest fantasifulla uppfattningarna, men få tar sig tiden att verkligen kontrollera vad lagar och förordningar faktiskt säger. Inte blir det mindre komplicerat av att myndigheter som Socialstyrelsen, på sin egen hemsida använder förlegade begrepp i sin informationstext.
Som representant för Akademin så möts jag inte sällan av en syn på akademiker som arroganta och elitistiska, där vi ser ner på människor utan högre utbildning. Jag känner inte igen mig själv, eller mina kollegor i den synen utan har snarare börjat se en ökad tendens till det motsatta. En fientlighet mot akademiker och ett växande förakt mot kunskap- och vetenskapssamhället som jag tycker är farlig
Universitetskanslerämbetet (UKÄ) har kommit med sin rapport från utvärderingen av de utbildningsgivare som har examinationsrätt för psykoterapeutexamen. Resultatet är katastrofalt. Sju av tolv utbildningar får betyget ”bristande kvalitet” och kan förlora sin examensrätt om inte utbildningarna åtgärdar bristerna inom ett år.
Innan några av mina kollegor psykologer, eller ännu troligare någon psykoterapeut får en hjärnblödning, låt mig förklara rubriken. Jag menar inte att psykoterapi som teori och som metod innehållsmässigt ska bort från psykologutbildningen. Den är viktigt och behövs. Nej, det här rör något annat, de nationella examensmålen
Sverige är i behov av utländsk arbetskraft inom många yrken, inte minst inom vården. Trots detta är det nästan omöjligt för en psykolog med utländsk utbildning att få svensk legitimation. Tyvärr beror detta på Socialstyrelsens bristande kunskap om den svenska psykologutbildningen och en felaktig och ålderdomlig handläggning av ansökningarna.
Som både psykologkollega och kollega i den akademiska världen, om än på annan ort, så vill jag uppmana dig Sven Å Christiansson, att börja berätta din sida av det som beskrivs i Dan Josefssons bok ”Mannen som slutade ljuga".
Universitetet i Oslo utlyser en professur i forskningskommunikation och än en gång visar Norge på större framsynthet än Sverige. Nu väntar jag nyfiket på vilket universitet i Sverige som blir först att göra samma sak.
Medias frekventa expertanvändning kan ibland ställa till en del problem. Tydligast blir detta i etermedia och då främst i TV nyhetsprogram och morgonsoffor där tiden nyhet – rekrytering – sändning ofta är kort och ställer stora krav på logistik. Det som händer allt oftare är att media inte hinner säkerställa att experterna faktiskt är experter och inte bara självutnämnda experter.
Regeringen har gett Högskoleverket ett detaljerat uppdrag att göra om och genomföra en utvärdering av svensk högre utbildning under 2011-2014. Arbetet med den första omgången utvärderingar skall redovisas den 25 april efter månader av förseningar, avhopp och andra problem.
Väl på hemmaplan igen kan jag konstaterat att Sverige alltid är Sverige.