Museet i media - Invigning, ovanlig vithajsunge och så överlever insekterna vintern

Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det har så klart handlat mycket om invigningen av det nya pop up-museet i Westfield Mall of Scandinavia, men också om en ovanlig bild på en vithajsunge, om östersjötumlaren och om hur insekter överlever vintern.

Pop-up museum i MoS invigt

I veckan slog Naturhistoriska riksmuseet upp portarna till vårt minimuseum i Westfield Mall of Scandinavia. Besökarna få kliva in i dinosauriernas värld, ta del av spännande utställda föremål, slå sig ned i vår aktivitetshörna med skapande och film eller botanisera i vår butiksdel. Pop-up museet invigdes av Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet, på plats fanns också elever från Oxhagsskolan i Järva som fick en förhandstitt och möjligheter att ge feedback.

Det var ett stort medieintresse. TT var där och fotade. Utställningsproducent Charlotte Ek (4h 6 min in i sändningen) var med i TV4:s Nyhetsmorgon, P4 Stockholm pratade med Gundela Pettersson, avdelningschef för den publika avdelningen (ca.03:49:15 in i sändning) och SR:s Kulturnytt med projektledare Frida Samuelsson och testpatrullen i form av elever från Oxhagsskolan. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker var också med i Star FM och berättade att T-rex är mer släkt med dagens fåglar än vad de är med bland annat Triceratops.

Nyfödd vithaj fångad på bild – för första gången

En 1,5 meter lång vithajs-bebis har filmats utanför Santa Barbarara vid Kaliforniens kust. Det är ett unikt videoklipp då det är första gången någonsin man fångat en nyfödd vithaj på bild. Hajbiolog David C. Bernvi var med i TV4:s Efter fem och pratade om varför det är en stor grej.

Vad vet vi om insekter?

Insekter finns överallt på planeten, och vi är helt beroende av deras roll i ekosystemet för att kunna bedriva jordbruk. Ändå lägger vi ofta mer tid på att döda dem än på att förstå hur de lever. Entomologen Fredrik Ronquist berättar i Nobelprismuseets podcast ”Idéer som förändrar världen” om insekternas mångfald och om hur mycket (eller lite) vi vet om dem.

Stör vindkraftsparker Östersjötumlaren?

P4 Kalmar berättade i veckan om en vindkraftspark som planeras strax sydost om Öland. En vindkraftpark som kan producera 5% av hela Sveriges elbehov. Men Länsstyrelsen har stoppat projektet då vindkraftparken ifråga hotar Östersjötumlaren. Nu har vindkraftkoncernen lämnat in sitt överklagande. Där säger man bland annat att man inte kommer att påla ner fundamenten till vindkraftverken i botten. Julia Carlström, intendent och forskare på Naturhistoriska riksmuseet, var med i programmet och berättade om hur tumlarna som finns i Östersjön mår och om hur en vindkraftspark till havs eventuellt kan påverka dem. Lyssna här ca.20.10 min in i sänding.

Fågelräkning över hela Sverige

Sista helgen i januari räknar vi hur många fåglar vi ser vid fågelmatningar runt om i landet. Det är en av BirdLife Sveriges mest populära aktiviteter, för här kan alla vara med och bidra genom att enkelt rapportera vilka fåglar och hur många av respektive art man ser samtidigt vid fågelmatningen. Tack vare alla rapporter får de en bra bild över de fåglar som tillbringar vintern hos oss. Talgoxen är den talrikaste vinterfågeln följd av blåmes och pilfink, men efter denna trio varierar topplistan från år till år. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker var med i TV4 och pratade om detta.

Världsrekordhållare i mammut-dna

Förra veckan kom nyheten om Naturhistoriska riksmuseet ska öppna ett pop up-museum i Westfield Mall of Scandinavia. I samband med det tipsade tidningen Curie om en intervju de gjorde med Love Dalén, som jobbar vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms Universitet. 2021 presenterade Love Daléns forskargrupp en kartläggning av dna från mammutar som levde i Sibirien för mer än en miljon år sedan. Det var med stor marginal det äldsta dna som någonsin sekvenserats, och när tidningen Nature för några år sedan listade fem forskare värda att hålla ögonen på, var Love Dalén en av dem.

Kulturen riskerar att kvävas tyst och långsamt

Ökade hyror och otillräckliga anslag pressar landets museer och scener till nedskärningar och uppsägningar. Utarmningen av kulturen är ett direkt hot mot arbetet för ett tryggt samhälle, skriver Mikael Brännvall, vd Svensk scenkonst och Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges museer, i en gemensam kulturdebattartikel i Svenska Dagbladet.

”Hyresmodellerna för kulturfastigheter måste ses över på alla nivåer – nationellt, regionalt och lokalt. Vi välkomnade statens besked i september om att utvärdera gällande hyresmodeller för de statliga kulturverksamheterna, som omfattar bland annat Kungliga Operan och Naturhistoriska Riksmuseet. Samtidigt noterar vi att utredningsdirektiven ännu inte presenterats efter mer än fyra månader. Vi betonar vikten av att denna utredning genomförs skyndsamt och att slutsatserna omsätts i verklig förändring. Branschen behöver hyresmodeller med incitament och rimlig riskfördelning som fungerar både för hyresgäst och hyresvärd.”

Sveriges museer lever igen – men inte här

Svenska museer har klättrat uppåt med en ökning på över sex procent i besök under det senaste året. I kontrast kämpar de statliga museerna i Stockholm med besökstapp, skriver Mitt i. Naturhistoriska har varit tvungna att hålla stängt under hösten på grund av rasrisk, vilket har medfört betydande inkomstbortfall. Däremot har regeringen åtagit sig att täcka upp för denna förlust, säger Jonas Sverin, pressansvarig på Naturhistoriska riksmuseet.
– Vi har ännu inte fått pengarna och har egentligen ingen klarhet kring när eller hur mycket vi kommer att få. Vi hoppas dock på en ersättning i vårbudgeten.

Tanken är att återöppna till sommaren. Då hoppas Jonas Sverin på högre besökssiffror än vid inledningen av förra året.
– Vi hoppas att det kommer finnas ett sug att besöka oss nu eftersom vi har varit stängda länge. Vi kommer att presentera en ny vattenutställning och ny teknik på Cosmonova.

Spelar bokbränningen på biblioteken roll?

En gång i tiden fanns det bibliotek överallt. Förutom folkbiblioteken även på sjukhus, myndigheter, företag, ABF... De flesta är borta, och nedläggningarna fortsätter, skriver Jonas Fröberg i ett kåseri i Dagens Nyheter. De senaste 25 åren har i genomsnitt över 1 800 böcker i folkbiblioteken slängts, makulerats eller sålts. Per dag. Det är följden av att 435 folkbibliotek lagts ner mellan 1998 och 2020, en fjärdedel av beståndet, enligt en granskning av tidningen Vi. En rad statliga myndigheter och museer har stängt sina specialbibliotek för allmänheten. Några exempel: Naturvårdsverket, SCB, Konstakademien, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Finlandsinstitutet, Naturhistoriska riksmuseet.

Till sist… Så överlever insekterna vintern

Det har varit en riktigt kall vinter i Sverige, men trots det klarar sig många insekter genom kylan. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet, gästade TV4:s Nyhetsmorgon för att förklara hur de lyckas med det.