Museet i media - Öppningsdatum bestämt, glupska rovtripsar och jungfrufödsel

Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det har så klart handlat en hel del om att vi nu har gått ut med ett öppningsdatum den fjärde juni, men också om jungfrufödslar, om hur fåglar koloniserar berg och om utmaningen med att hitta en ny svamp om dagen.

Klart: Då öppnar Naturhistoriska riksmuseet igen

I veckan skickade vi ut ett pressmeddelande om att Naturhistoriska riksmuseet öppnar för besökare igen den 4 juni. Dagens Nyheter gjorde en längre artikel där de intervjuade överintendent Lisa Månsson. TT skrev också en artikel och efter det fick nyheten stor spridning över hela Sverige.

Naturhistoriska riksmuseet söker pengar från externa finansiärer

Naturhistoriska riksmuseet öppnar igen i sommar, efter att ha varit stängt på grund av rasrisk i innertaket. Uteblivna intäkter på 20 miljoner och högre hyra på grund av renovering sätter press på museets ekonomi. Regeringen har erbjudit anstånd med hyran, men museet sätter sitt hopp till externa finansiärer istället, rapporterar SVT:s Kulturnyheterna.
– Vi behöver tänka bredare för att kunna säkerställa att museet även i fortsättningen kan vara den viktiga mötesplats för kunskap och människor som vi har varit ända sedan 1700-talet, när våra samlingar började byggas upp, säger överintendent Lisa Månsson.

Fåglars ursprung styr hur bergstoppar koloniseras

Varför är kråkor så vanliga i Sverige och varför måste man åka till Australien för att se en emu? Att finna svaren på dessa frågor har sysselsatt biologer sedan urminnes tid. En som har funderat mycket på det här är Knud Jønsson, forskare och biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, som varit på flera fågelexpeditioner i Nya Guineas bergsområden.
– Jag har alltid varit fascinerad av var och hur fågelarter uppstår och hur de anpassar sig till vissa områden, som till exempel bergstoppar, säger Knud.
Så hur koloniseras bergstoppar av fåglar egentligen? Sprider sig arter från andra bergstoppar, eller genom en långsam spridning uppåt från låglandet? Knuds nya studie visar att båda teorierna stämmer och att det beror på fåglarnas ursprung. Vi gjorde ett pressutskick om detta som du kan läsa här.

Rovtripsar – små och glupska

Emma Wahlberg, forskare på museets zoologiska enhet, skriver en längre text i Dagens natur (SLU Artdatabanken) om rovtripsar. Tripsar är små, avlånga och har fransiga vingar. Många kanske känner till dem som skadedjur i växthus och krukväxter, men tripsar är insekter med över 6 000 arter i världen där endast en handfull är betydande skadedjur. I Sverige har vi drygt 200 kända arter uppdelat på fyra familjer. En av dessa familjer kallas för rovtripsar, och nu finns en bestämningsnyckel till de svenska arterna. Du kan läsa hela artikeln här.

Stingrockan Charlotte gravid utan partner – ”Extremt ovanligt”

En stingrocka som fått namnet Charlotte förväntas snart sätta ytterligare fyra små stingrockor till livet. Det kanske inte låter som något jättenyhet – om det inte vore för det faktum att Charlotte levt ensam i ett akvarium, utan en manlig partner. Den stundande jungfrufödseln lär alltså bli den första som någonsin dokumenterats bland stingrockor. David Bernvi, hajbiolog vid Naturhistoriska riksmuseet, berättar om den ovanliga händelsen i TV4 Nyhetsmorgon.

Dåligt år för kungsörnarna

Förra veckan skrev vi ett pressmeddelande om kungsörnsinventeringen, där Jessica Åsbrink är koordinator i Sverige. En nyhet som bland annat TT plockade upp och den fick därmed spridning över hela landet. I Göteborgs-Posten går det till exempel att läsa att kungsörnarna hade ett tufft fjolår i Sverige. Bara 166 lyckade häckningar registrerades, det lägsta antalet sedan 2018.
– Den största förklaringen är vädret och födotillgången, säger Jessica Åsbrink på Naturhistoriska riksmuseet.
Helagotland.se (gemensam nyhetssajt för Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda) skriver också om nyheten men att Gotland gåt mot trenden och att det där var örnrekord förra året. Även Natursidan skriver om nyheten.

Sökes: Högt och platt tak i Ljusdal

Förra året började man för första gången någonsin mäta pollenhalterna i Ljusdal. Men nu behöver man ett nytt tak och en ny aktör som utför mätningarna, skriver Ljusdalsposten.
– Det tar en kvart om dagen, säger projektledare Björn Gedda.
Det är Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm som är ansvariga för att se till att det finns pollenprognoser i Sverige. Fram tills i fjol har man inte haft några mätningar i Hälsingland – men 2023 började man mäta på sjukhusets tak i Ljusdal.

Nyser du? Det behöver inte vara bakterier och virus

Nyser och snorar? Det behöver inte vara bakterier och virus som drabbat dig nu. Med senaste tidens starka vindar från kontinenten kan säsongens första pollen finnas i luften. "Och blir det nu bara lite sol och värme kommer blomningen igång snabbt också här", säger Susanne Fröjdendal på Mälarsjukhuset till Eskilstuna-Kuriren.
Under hela säsongen rapporteras mätresultat och prognoser in till pollenrapporten.se, som drivs av Naturhistoriska riksmuseet.

De kan bli Årets museum

Bildmuseet i Umeå, Eskilstuna stadsmuseum och Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. De tre utvalda museerna tävlar om titeln Årets museum 2024s, skriver Sveriges Museer i ett pressmeddelande som TT gjort en nyhet av
Juryn hade ett "tufft jobb" med att ta fram de nominerade, konstaterar ordförande Lisa Månsson, till vardags överintendent på Naturhistoriska riksmuseet.
"Vi känner oss dock glada över att i dag kunna presentera dessa tre starka och sinsemellan relativt olika, kandidater", säger hon i pressmeddelandet.
Sveriges Museer och Svenska ICOM står bakom utmärkelsen som delas ut till ett museum som visat prov på "innovativ och samhällsförankrad verksamhet". Pristagaren presenteras på museernas vårmöte i Karlstad i april.

En njutning för den medicinhistoriskt intresserade

I en recension i Läkartidningen skriver Karin Lodin, ST-läkare reumatologi vid Karolinska universitetssjukhuset, om Ove Hagelins bok ”Läkekonst och vetenskap. En upptäcksresa i Hagströmmerbibliotekets samlingar”. I boken tar författaren Ove Hagelin med oss på en spännande och unik upptäcktsresa in i den medicinhistoriska litteraturens innersta gömslen bland Hagströmerbibliotekets skatter. Det står bland annat om en bok som beskriver den sägenomspunna dubbelkokosnöten från Seychellerna. Den ansågs vara den mest erotiska nöten som naturen skapat, då sjömännen tyckte att den påminde om en kvinnostjärt. För den nyfiket intresserade finns ett exemplar till beskådan på Naturhistoriska riksmuseet.

U2 skriver historia framför jordens största led-skärm

U2 i Las Vegas eget Globen – Sphere – är en hisnande upplevelse. Jan Gradvall har varit där och skriver en text om det i DI Weekend.
”Från utsidan påminner Sphere om Globen, fast upplyst av projektioner som pågår dygnet runt. Inuti känns det snarare som Cosmonova, med bekväma lädersäten och en gigantisk 180-graders bildskärm som omsluter besökaren. Led-skärmen är den största som har tillverkats på jorden”, skriver han bland annat.

Till sist... Att hitta en svamp om dagen

Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker var med i SR:s Naturmorgon och berättade om hans mål att hitta en ny svamp om dagen, en så kallas svamp-streak. Han berättar för Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev hur man går till väga mitt i vintern. Lyssna här från ca.01:06:40