Museet i media - Rovtripsar, nya släktskap för anakondor och dinosaurier firar jubileum

Detta är en sammanställnings om visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om rovtripsar, nya släktskap för anakondor och dinosaurier som firar jubileum.

Hur många rovtripsar har du sett? Och vad är ens en trips?

Tripsar är små långsmala insekter som är närmast släkt med skinnbaggar och bladlöss. Det är också en insektsgrupp som är väldigt dåligt undersökt. Men just det försöker Emma Wahlberg, forskare på Naturhistoriska riksmuseet, råda bot på. Hon forskar på tripsar och nu i februari kom hon ut med en ny artikel i tidskriften Taxonomy om rovtripsarna i Sverige.

Genom att leta specifikt efter rovtripsar har hon visat att de är betydligt mer spridda i landet än vad man tidigare vetat om. Är du själv kanske insektsintresserad, kan du också börja leta och bidra till kunskapen om tripsar. De är bara ett par mm stora och ganska svåra att artbestämma, men Emma har gjort en nyckel med bra bilder som finns på Artfakta.

Låter det för pilligt kan vi ändå rekommendera att du lyssnar på när Emma var med i Naturmorgon i P1 och berättade om tripsarnas fascinerande värld.

Vill du lära dig känna igen åtminstone en rovtrips, finns det en speciell art som heter Aeolothrips albicinctus (till vänster på bilden ovan). Den är vinglös och härmar myror både till utseende och rörelsemönster. Leta i gula blommor, t ex smörblommor, under maj-juni! De flesta rovtripsar har dock vingar och dessa är ofta snyggt tvåbandade, som på den vanliga arten Aeolothrips ericae (till höger på bilden ovan).

En ny studie ritar om släktskap för anakondor

Natursidan skriver att det i dagsläget finns det fyra arter anakondor. Den gröna anakondan (på bilden) kan bli oerhört stor och i sällsynta fall väga över 200 kg och bli upp till sju meter lång. Bytesdjuren, som kramas ihjäl, utgörs bland annat av kajmaner (alligator) och hjortdjur.

Under 20 år har forskare undersökt gener från de fyra anakondaarterna i nio länder. De upptäckte att den gröna anakondan egentligen är två olika arter. Dessutom föreslår forskarna att övriga tre arter slås ihop till en och samma art; gul anakonda. Om forskarna får som de vill delas världens anakondor alltså upp i tre arter framöver.

Johan Nylander, herpetolog (ormexpert) på museet, ser studien som en del i en trend att kartlägga genetisk data, som vuxit sig stark de senaste 15 åren.
– Tillgängligheten till genetiskt material och möjligheten att analysera dem har spridit sig över världen. Man har kanske observerat en variation i utseendet, samlar in genetiska data för många individer och kollar sedan på genetiken. Ibland kan man då hitta skarpa mönster som kan tyda på att det rör sig om olika arter, säger Johan Nylander till Natursidan.

Hur koloniserar fåglar bergsområden

Här om veckan skickade vi ut ett pressmeddelande om hur fåglar koloniserar bergsområden på öar kring Nya Guinea. Det visar sig att strategierna skiljer sig åt beroende på vilket ursprung fåglarna har. Studien är ledd av Knud Jønsson, forskare och biolog vid Naturhistoriska riksmuseet. I veckan togs nyheten upp av SR:s Vetenskapsradion.

Platt tak sökes – pollenfällan i Ljusdal behöver nytt hem

Pollenfällan som suttit på sjukhustaket i Ljusdal i ett år kan inte sitta där längre. Nu behövs en ny plats eftersom det är viktigt att mätningarna fortsätter, säger Björn Gedda på Naturhistoriska riksmuseet till P4 Gävleborg. I inslaget berättar han vilka kriterier den nya platsen bör uppfylla.

För tredje året i rad – kungsörnsungar födda i Västra Götaland

Kungsörn har fått ungar i Västra Götaland – för tredje året i rad, rapporterar P4 Väst. Samtidigt minskade antalet häckningar i hela landet under förra året. Naturhistoriska riksmuseet menar att det finns flera troliga orsaker till minskningen. Det var här om veckan vi skickade ut ett pressmeddelande om denna nyhet som alltså fortfarande plockas upp av redaktioner runt om i landet.

Då öppnar museet igen

Lilla Aktuellt har gjort ett inslag som handlar om öppnandet av Naturhistoriska riksmuseet. I augusti förra året berättade de om att taket på museet rasade. Under hösten och vintern har taket fixats och byggnaden säkrats, arbetet ska vara helt klart i mitten av maj och den 4 juni kommer dörrarna öppnas igen.

Tåg på Stångådalsbanan krockade med havsörn

En viltolycka av det ovanligare slaget inträffade på Stångådalsbanan i veckan, rapporterar Dagens Vimmerby. Det var en havsörn blev påkörd av ett tåg i Rocknebytrakten.
– Örnen har lämnats in till polisstationen i Kalmar och hanteras enligt rutin. Örnen ska skickas upp till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, säger Evelina Olsson, pressinformatör vid polisens ledningscentral i Malmö till tidningen.

Då är nästa fullmåne

Nyheter24 skriver en artikel om fullmåne. Fullmåne är en av fyra månfaser, vilka alla avgörs var månen är placerad i relation till solen såväl som jorden. När det råder fullmåne är månen, enligt Naturhistoriska riksmuseet, belägen 180 grader från den osynliga linjen mellan jorden och solen. I det läget lyser solen upp hela månens sida. De övriga tre månfaserna är nymåne, kommande måne och avtagande måne. Så när är egentligen nästa fullmåne? Det är lördagen den 24 februari kl.13.30, skriver Nyheter 24.

Till sist... 200 år sedan första dinosaurien namngavs

I år 2024 är det 200 år sedan den första dinosaurien namngavs - Megalosaurus! Vi gjorde en film för at uppmärksamma detta jubileum som vi delade på sociala medier. Filmen går att se här.