Sveriges har fått en rekordörn. Förra våren hittades Sveriges äldsta havsörn död i Böda ekopark på Öland. Obduktionen visade att den bar på hagel i kroppen från en gammal skottskada, trots att arten varit fredad i nästan hundra år. Nu har den monterats och får nytt liv i undervisningssyfte på Naturhistoriska riksmuseet. Örnen blev 36 år gammal.
Ringmärkningscentralen får ny ledning. Naturhistoriska riksmuseet välkomnar Johan Lind som förste intendent och ledare för verksamheten vid ringmärkningscentralen. Johan tillträder sin tjänst den 1 september och efterträder Thord Fransson, som går i pension efter 40 år i museets tjänst.
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.
För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.
Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.
Detta är en sammanställnings om visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om rovtripsar, nya släktskap för anakondor och dinosaurier som firar jubileum.
Hur koloniseras bergstoppar av fåglar? Sprider sig arter från andra bergstoppar, eller genom en långsam spridning uppåt från låglandet? En ny studie visar att båda teorierna stämmer och att det beror på fåglarnas ursprung.
Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om väldigt gamla kelpskogar, folkrörelsen Ett rikare Sverige och udda beteenden hos änder.
Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar om zombiefierade sandbin, hajtänder och om museets troligen mest virala video hittills.
Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om späckhuggaren som kom till Naturhistoriska museet i våras, dykarbaggens överraskande simsätt och en jourhavande biolog som pratar småkryp i radio direkt från julbordet.
Azurmesen är en art många fågelskådare drömmer om att kryssa. Därför rörde det upp känslor när Birdlife Sveriges raritetskommitté valde att stryka två fynd av azurmes i Sverige, då de hade mindre avvikelser i fjäderdräkten. Två medarbetare på Naturhistoriska riksmuseet lyckades med hjälp av medborgarfinansiering genomföra ett genomiskt projekt med målet att rädda kryssen.
Förmågan att anpassa sig till klimatförändringar avgör hur väl en art kommer att kunna överleva i det allt varmare klimatet på jorden. I en ny studie har forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet upptäckt att tre arter riskerar utrotning från delar av den tibetanska högplatån om de inte lyckas flytta sig till områden med lämpligare klimat.
Detta är ett urval av nyheter som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om Sveriges äldsta ringmärkta fågel, om "skärgårdsbjörnen" som troligen är ett vildsvin och om de äldsta tecknen på kannibalism.
Åldersrekordet för en fågel ringmärkt i Sverige är slaget. En sillgrissla som ringmärktes som unge 1973 på Stora Karlsö, Gotland, har nu hittats död i Skåne, mellan Trelleborg och Höllviken. Åldern blev 48 år och sju månader, vilket gör den till den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige.
Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet har uppdaterat listan med åldersrekord hos Europas fåglar. Efter drygt hundra år med ringmärkning vet forskarna nu att fåglar kan bli över 50 år gamla. Men de flesta fåglarna dör mycket tidigare än så.
Nyligen utsågs Per Ericson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, till att leda The Society of Avian Paleontology, som organiserar världens fågelpaleontologer. Museets forskning om fåglarnas ursprung tillhör den internationella forskningsfronten.
Cirka 85 procent av våra svenska fåglar är flyttfåglar. Till våra trakter börjar de första flyttfåglarna normalt komma i mars månad. I år har de första redan anlänt. Nu presenterar Naturhistoriska riksmuseet listan över när vårens fåglar kommer tillbaka till Sverige.
Frågan om fågelfamiljernas utveckling och inbördes släktskap har gäckat forskare i hundratals år. Med DNA-teknik och studier av fossila fåglar har en forskargrupp ledd av Per Ericson lyckats knäcka gåtan.
Cirka 85 procent av våra svenska fåglar är flyttfåglar. I landskapet Uppland börjar, normalt sett, de första flyttfåglarna anlända i mars månad. I år bidrog kylan till att många fåglar väntade. Nu presenterar Naturhistoriska riksmuseet listan över när vårens fåglar kommer. Kylan har hållit oss alla på halster. Det var ungefär 20 år sedan vi hade en så kall första halva av mars. I år har vi på
Detta är den äldsta kända ringmärkta fågeln i svensk ringmärkning och fem år äldre än den tidigare äldsta fågeln, också den en sillgrissla, berättar Thord Fransson vid Ringmärkningscentralen, Naturhistoriska riksmuseet. Det finns bara ett fåtal andra svenska fynd av fåglar som passerat 30 års ålder. Småfåglar uppnår bara i undantagsfall åldrar över tio år. Den aktuella sillgrisslan är den tr