Museet i media - Zombiefierade sandbin, hajtänder och viral spindelvideo

Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar om zombiefierade sandbin, hajtänder och om museets troligen mest virala video hittills.

27 anledningar för sandbin att vara oroliga

Det finns åtminstone 27 olika anledningar för sandbin att oroa sig för att förvandlas till zombier. För minst så många arter av de parasitiska insekterna vridvingar finns det i Europa enligt ny forskning, rapporterar SR:s Vetenskapsradion (ca.02.58 minuter in i sändning). Vridvingarna sätter sig i rumpan på sandbina och förändrar dem till ett zombieliknande tillstånd. Det är Meri Lähteenaro, doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet, som tillsammans med kollegor, sekvenserat hela arvsmassan hos denna grupp. Till Vetenskapsradion säger Meri att om man vill bevara de här märkliga insekterna är det viktigt att förstå hur många de är och vilka sandbin de behöver för att leva. Talkshow i P1 tog också upp nyheten som vi skrev ett pressmeddelande om före jul.

Hur många tänder har hajar under hela sitt liv?

KP:s läsare ställer frågan om hur många tänder hajar har under hela sitt liv. David Bernvi, förste assistent på Naturhistoriska riksmuseet och hajexpert ger svaret:

”Det beror bland annat på hajens art och på temperaturen i havet. Om det är varmare i vattnet så växer hajens tänder snabbare och om det är kallare går det långsammare. Vi tar den stora vithajen som exempel: Totalt har vithajen 336 tänder i varje käke. Det går sju månader från att en tand börjar fungera tills den går sönder eller ramlar ur käken. Att hajens tänder byts ut så ofta beror på att de ska fungera så bra som möjligt för att fånga och dela mat. Det vanligaste är att vithajen blir omkring 50 år och då har haft ungefär 30 000 tänder. Vissa andra hajarter kan ha ännu fler tänder. Hajtänder är faktiskt det vanligaste fossilet som man kan hitta från ryggradsdjur.”

MTR spolade bort sällsynta spindlar

Trots klara anvisningar raderade MTR den ovanligt sällsynta dvärgspindeln från Kungsträdgårdens tunnelbanestation då väggarna i tunnelbanestationen skulle spolas. Trots detta klättrar nog både spindel, mossa och svamp fram igen , skriver Järnvägsnyheter.se.

– I den här växer allt möjligt, svamp, cyanobakterier, amöbor, mossa, alger. Och här sitter en av de berömda spindlarna som klarat sig. Det finns inte många, populationen är ju reducerad, men de kommer att återhämta sig, säger forskaren Magnus Ivarsson från Naturhistoriska riksmuseet till Mitt i.

Filmen med Magnus Ivarsson som delades på sociala medier har också troligen blivit det mest virala klippet för museet hittills. Till dags datum har inlägget över 342 000 exponeringar, alltså personer som har sett klippet i sitt flöde, och över 1650 reaktioner, delningar och kommentarer. Som jämförelse hade det mest virala inlägget 2023, Halloween-hälsningen med Peter Mortensen från dermestariet, 137 200 exponeringar och 1 295 likes, kommentarer och delningar.

Sälgen bidrar till biologisk mångfald

Sälgen har med sin näringsrika bark och rikliga pollen- och nektarproduktion på våren en viktig funktion i skogen och har stor betydelse för många insekter och fåglar. I skärgården växer den framförallt i ängsmarker, hagar och skogsbryn, men kan också frodas mer undanskymt i skog med fuktigare jordmån. Magasinet Skärgården skriver en text om den viktiga sälgen och har inhämtat fakta från Naturhistoriska riksmuseet.

Dör fästingarna av den kalla vintern?

Det är kalla dagar i södra Sverige och frågan är om det är nu som fästingarna dör, frågar sig Eftermiddag i P4 Malmöhus (ca.42:23 in i sändningen). Didrik Vanhoenacker som är jordhavande biolog på Naturhistoriska museet har svaret. Han tror att chansen för att de ska dö är ganska små. Generellt brukar man tänka att småkryp som övervintrar i markskiktet borde vara känsliga för när det blir riktigt kallt och det inte finns något isolerande snötäcke.

Men forskningsstudier från Nordamerika visar att det inte verkar påverka fästingarna så mycket. Något som dock skulle kunna hota fästingarnas överlevnad är torra miljöer. Det gillar de inte. Även P4 Blekinge tar upp nyheten (ca.02:20 in i sändningen).

Undvik vanliga missen: Så matar du fåglar rätt

Att lägga ut fågelmat kan vara livsavgörande för fåglar som övervintrar i Sverige och ska klara kylan. Men det finns vissa saker som fågelmatare bör tänka på. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, reder ut det viktigaste för P4 Stockholm. Går även att lyssna på hela inslaget i förmiddag i P4 Stockholm (ca.03.19.15 in i sändning).

Koltrastar är opportunister

Förr så flyttade nästan alla koltrastar söderut. Förmiddag i P4 Stockholm har dock pratat med jourvande biolog Didrik Vanhoenacker på Naturhistoriska riksmuseet som berättar att nu för tiden så är det ganska många koltrastar som övervintrar. De är opportunister. Om det blir en vinter med lite snö har de det okej och har dessutom första tjing på häckplatserna till våren. De som flyttar söderut kommer tillbaka senare på våren. Men det kan bli tufft för de som stannar kvar om det blir mycket snö. Didrik uppmanar därför alla som har möjlighet att ställa ut ett fågelbord.

Till sist... Ett hum om Naturhistoriska

Senaste avsnittet av poscasten ”Ett Hum Om”, där det diskuteras högt och lågt om humaniora ochh samhället, handlar delvis om den nuvarande situationen på Naturhistoriska riksmuseet: ”Medeltidsmuseets lokaler blir ett besökscenter, Nationalmuseum tar in privata donationer för att kunna ha kvar konst, Naturhistoriska riksmuseet tvingas stänga på grund av rasrisk i taket. Vad händer med vår kultur och varför bryr sig inte politikerna?”