Museet i media - Världens sämsta återskpade fossil, delfinbesök i Stockholm och rumplik dubbelkokosnöt

Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan.

Miljögiftet minskade i Östersjön – nu stannar det av

Flera miljögifter i Östersjön fortsätter att ligga kvar på för höga nivåer, till exempel kvicksilver som enda sedan 60-talet legat över gränsvärdet i fisk. Det visar en rapport från Naturhistoriska riksmuseet, rapporterar TV4 Nyheterna.

– En sak skulle kunna vara att vattnet i Östersjön inte byts ut särskilt ofta. Det andra är att det troligen kommer från andra länder med regnet och att det då tillkommer nytt dioxin. Dioxin är väldigt giftigt, så där vill man verkligen se att det fortsätter att gå ner, säger Suzanne Faxneld, intendent på MFÖ, till TV4 Nyheterna.

Mysteriet med Magdeburgs enhörning

Ett anslående horn, en lång svans och stabila ben. På Naturhistoriska museet i tyska Magdeburg finns en märklig skapelse som slår omvärlden med häpnad. Men dess fulla ursprung är ett mysterium, skriver Teknikhistoria.

”Världens sämst återskapade fossil” är rubriken på inlägget i sociala medier. Men det är inget riktigt fossil. I själva verket är det en rekonstruktion byggd av avgjutningar från flera djurarter.

– Benen och även skulderbladet är avgjutningar av mammut, skallen är en ullhårig noshörning. Själva hornet anses vara från en narval, men det är verkligen jättedåligt gjort, säger Thomas Mörs, paleontolog vid Naturhistoriska riksmuseet.

Spektakulärt delfinmöte i Stockholms skärgård: ”Vi var helt tagna”

Vid den sydligaste utposten i Stockholms skärgård var Marc Nylander och Fredrik Sangberg ute och trollade lax. Men någon lax blev det inte. Istället bjöds de på delfinsafari, rapporterar TV4 Nyheterna. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, slår fast att det är tre sadeldelfiner som simmat längs med Marcs och Fredriks båt.

– Det ser man på mönstret på delfinens sida. Det är ovanligt att se dem här, men börjar bli allt vanligare, säger Didrik Vanhoenacker till TV4 Nyheterna.

Sadeldelfinen förekommer främst i tropiska och tempererade havsområden. Så hur de tre delfinerna har tagit sig hela vägen till Stockholms skärgård vet Didrik Vanhoenackers inte. Men han har en teori.

– Jag skulle gissa att de letar mat. Att de följt med något fiskstim och råkat hamna här i Östersjön, säger han.

Charlie såg delfiner utanför Landsort: ”En otrolig upplevelse”

Det var på nationaldagen 6 juni som Nynäshamnsbon Charlie Hall och hans bror Robin var ute och trollade lax utanför Landsort på ön Öja. Båten gick i långsam trollingfart, runt 3 knop, när Charlie fick syn på något som fångade hans öga en bra bit bort. Det rörde sig om sadeldelfiner, skriver Nynäshamns Posten. Anna Roos, intendent på Naturhistoriska riksmuseet, säger till tidningen att delfiner ofta ses på västkusten, men att de är ovanliga i Östersjön.

Här får politikerna ”sälsynt sälskap” – precis utanför riksdagshuset

På torsdagseftermiddagen gjorde förbipasserande på Riksbron en oväntad upptäckt. En säl hade tagit sig uppströms mot Mälaren, rapporterar SVT Nyheter Stockholm. Enligt Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, är det relativt ovanligt att se en säl i sötvatten. Men på den sidan av stan där det är saltvatten är det desto större chans att få se en säl.

– Det är inte helt ovanligt att de syns i stan. Vid skeppsbron i Gamla stan brukar man kunna se dem ibland. De bor inte i stan men däremot kan de simma runt i hela skärgården, säger han till SVT Nyheter Stockholm.

Prosit! Svenska pollenmätningarna firar 50 år

Sverige har världens näst längsta obrutna serie dagliga pollenmätningar, som nu fyller 50 år. Det kan vi tacka en svensk botanist för, som tog fram prototypen till en pollenfälla redan på 1930-talet, skriver Teknikhistoria. Björn Gedda, vid Palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet, berättar mer om pollenfällan för tidningen.

Sveriges steklar behöver mer död ved

Intensivt skogsbruk är ett hot mot den biologiska mångfalden, men kunskapen har varit dålig om hur steklar påverkas, skriver Natursidan. Nu har forskare på SLU och Naturhistoriska riksmuseet undersökt om steklarna har andra krav på död ved än mer kända grupper som skalbaggar. Mats Jonsell, skogsentomolog på SLU, samlade in död ved från 40 hyggen i södra Sverige. Insekterna kläcktes i växthus och han fick hjälp av kollegorna från Naturhistoriska riksmuseet Hege Vårdal och Mattias Forshage på ZOO och Julia Stigenberg (numera på Länsstyrelsen Stockholm) med att identifiera arterna. Sammanlagt hittade de 4413 individer av steklar som tillhörde 165 olika arter.

Charlotte såg gulsvart skata

En gulsvart skata dök nyligen upp vid Smedsmora gård utanför Rimbo. Påpasslig var Charlotte Nordstedt som var i närheten och kunde föreviga fågeln, skriver Norrtelje Tidning. Det finns tre olika orsaker till att en skata kan bli gul, berättar jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker.

– Det kan vara att den ätit av något som har gult färgämne i sig, eller så kan den ha badat i något som varit gult. Eller så kan det vara en genetisk mutation.

Till sist… Dubbelkokosnöt ser ut som rumpa

"Den snygga grekinnans snygga rumpa" Det är ungefär det gamla vetenskapliga namnet för dubbelkokosnöten. Väldens största frö som man naturligt bara kan hitta på Seychellerna. Det berättar Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, för SR:s Naturmorgon.