Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om väldigt gamla kelpskogar, folkrörelsen Ett rikare Sverige och udda beteenden hos änder.
Tångskogarna av kelp längs nordöstra Stilla havskusten utgör ett unikt ekosystem som sjuder av biologisk mångfald. Tidigare har forskare trott att ekosystemet utvecklats samtidigt som kelpen under de senaste 14 miljonerna åren. Men en ny studie, ledd av paleontologen Steffen Kiel vid Naturhistoriska museet, visar att kelpen fanns där redan för 32 miljoner år sedan.
Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om späckhuggaren som kom till Naturhistoriska museet i våras, dykarbaggens överraskande simsätt och en jourhavande biolog som pratar småkryp i radio direkt från julbordet.
Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media 2-9 juni. Det har bland annat handlat om delfiner i Stockholms skärdgård, världens sämst återskapade fossil och om miljögifter i Östersjön som fortsätter ligga kvar på en hög nivå.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat fossil av 1,6 miljarder år gamla rödalger. De spektakulära fynden visar att avancerat liv uppstod långt tidigare än vi hittills trott.
Nya forskningsresultat från mänsklighetens vagga tyder på att det inte bara var klimatförändringar, utan tidiga människor, som låg bakom att Afrika fick det djurliv vi känner idag.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat rester från de sista hajarna som levde vid Antarktis. Fynden avslöjar när Antarktis blev en istäckt kontinent.
Glöm ditt bästa kantarellställe. Jordens mest imponerande svampmarker finns inte i skogen, eller ens på land, utan djupt nere i världshavens bottnar.
Utställningen Fossil och evolution på Naturhistoriska riksmuseet får i helgen tillskott i form av hela 18 nya rekonstruktioner av utdöda djur.
Djupt nere i bergrunden är en stor del av jordens liv ännu oupptäckt. Nya fossilfynd 67 meter under Stilla havets botten visar att svampar levde i gemenskap, symbios, med bakterieliknande organismer för nästan 50 miljoner år sedan. De gör säkert så än i dag. Det här är resultatet av forskning vid Naturhistoriska riksmuseet som publicerats i tidskriften Geobiology.
Ett fossil som hittats i Skåne visar att ormbunken kungsbräken ser likadan ut idag som den gjorde på dinosauriernas tid och verkar dessutom ha oförändrat antal kromosomer. Det visar forskning vid Naturhistoriska riksmuseet och Lunds universitet som publiceras i tidskriften Science idag.
Fossilfynd i Jämtland stödjer teorin om att meteoriters nedslagsplatser är gynnsamma miljöer för liv. I Locknekratern i Jämtland frodades mikroorganismer strax efter meteoritnedslaget för 455 miljoner år sedan. En ny studie vid Naturhistoriska riksmuseet visar att meteoritnedslag kan skapa gynnsamma miljöer för liv, både på jorden och på andra planeter.
Lördagen den 7 december är det premiär för vinterns nya Cosmonovafilm: Istidens jättar. Över iskalla vidder, i en forntida värld av is – våra förfäders gryning – kämpade den tidiga människan för sin överlevnad sida vid sida med majestätiska jättedjur.
Fossilfynd visar att bägardjuren utvecklades redan under kambrium, för 520 miljoner år sedan, och var faktiskt mer avancerade än dagens bägardjur är. Ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet.
Människors jakt på föda har hittills ansetts vara den största orsaken till många större däggdjurs utdöende vid istidens slut. Men snabba växlingar mellan varma och kalla perioder kan ha varit en ännu större orsak som fått hela ekosystem att kollapsa, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
Fossilfyndet överraskade forskarna som inte förstår inte hur en lädersköldpadda kunde finnas i Sverige för 75 miljoner år sedan. Upptäckten kan innebära att lädersköldpaddor har ett ännu äldre ursprung än man trott.
En havsnivå som sjönk med 100 meter, omfattande algblomningar och våldsam vulkanism gjorde livet omöjligt för många arter. Så beskrivs katastrofen som ledde till jordens första massutdöende för 444 miljoner år sedan då 86% av alla djurarter försvann. Det var syrebrist och vätesulfid som låg bakom massutdöendet snarare än kyla eller ökad syrehalt som forskarna tidigare trott.
Stora skred på havsbotten begravde massor av djur för 520 miljoner år sedan. Hur sådana händelser kunde bevara alla djur, även djur utan ben och skal, har länge varit en olöst gåta. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet hittat en förklaring.
Hundratals meter ner i havsbottnens berggrund finns ett rikare liv än forskarna tidigare sett. Provtagningar med djupgående borrar utanför Hawaii visade sig innehålla fossil av svampar. Mycket talar för att det än idag lever svampar där, under minst sagt exotiska livsförhållanden.
Fossil i sandkornsstorlek tolkas av ett svensk-engelskt forskarlag som små fabriker som producerade sporer av encelliga organismer för mer än en halv miljard år sedan. Ett viktigt trappsteg i evolutionen från enskilda celler till flercelliga djur kan därmed vara identifierat. Studien publiceras i tidskriften Science på fredag 23 dec 2011.