Fem förslag till prioriteringar inom forsknings- och innovationspolitiken

Naturhistoriska riksmuseet har fått möjligheten att komma med synpunkter på regeringens forsknings- och innovationspolitik. Dessa fem förslag sammanfattar vad vi tycker behöver göras på området:

1. I likhet med vad som skett i flera europeiska länder stödja utveckling av naturhistoriska samlingar som en digitaliserad forskningsinfrastruktur. I storskaliga analyser av dessa samlingar finns svaren på frågor om vår planets historia och framför allt lösningarna på flera av samtidens och framtidens stora utmaningar, så som de pekas ut både i Agenda 2030 och i Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (signerat vid Förenta Nationernas COP15 konferens).

2. Tillvarata och stödja den mångfald av forskning som bedrivs vid statliga myndigheter. Sverige behöver ett mångfacetterat forskningslandskap för att bibehålla sin vetenskapliga konkurrenskraft och det landskapet återfinns även utanför universitet och högskolor.

3. Satsa på museers roll som nyckelaktörer i kunskapsförmedling baserat på vetenskapliga grundprinciper och genom incitament främja samverkan mellan lärosätena, skolorna och museerna. I detta sammanhang kan museerna vara en plats där forskaren och dennes roll i samhällsbygget synliggörs, vilket främjar den akademiska återväxten.

4. Tillföra medel för finansiering av landets forskningsinfrastrukturer, som inkluderar naturvetenskapliga samlingar, då dessa är centrala för Sveriges framgång som forskningsnation. Finansieringen behöver vara långsiktig för att öka kvalitén, effektivitet och produktivitet, samt att underlätta för långtidsplaneringen och internationella samarbeten.

5. Öka resurser till forskning, undervisning och långsiktigt säkerställd kompetens inom biodiversitetsforskning, inkluderande artkännedom, artbeskrivningar och analyser av släktskapsrelationer. Detta som en sund och proaktiv reaktion på de fastställda och kartlagda hoten mot biologisk mångfald.

- Jag är otroligt tacksam att Naturhistoriska riksmuseet fått möjligheten att uttrycka till regeringen det som museets forskningsverksamhet konstant strävar efter – att påvisa vikten av samlingsbaserad forskning. Jag tycker att vår ståndpunkt är tydlig, principfast och framåtsträvande, och jag hoppas att politiken lyssnar, säger forsknings- och samlingschef Sebastian Kvist.

- Jag vill särskilt understryka vikten av att museisamlingar ses som den centrala forskningsinfrastruktur som de är. En satsning på att utveckla de naturhistoriska samlingarnas roll som global digitaliserad forskningsinfrastruktur skulle exempelvis ge insikter om jordens processer över tid och rum, samt möjliggöra storskaliga analyser kopplade till biologisk mångfald, säger överintendent Lisa Månsson, chef för Naturhistoriska riksmuseet.