Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.
Hur koloniseras bergstoppar av fåglar? Sprider sig arter från andra bergstoppar, eller genom en långsam spridning uppåt från låglandet? En ny studie visar att båda teorierna stämmer och att det beror på fåglarnas ursprung.
Världens hittills äldsta fossil av mossdjur har hittats och därmed har även den allra sista av alla nu levande djurgrupper visat sig ha sitt ursprung från samma period för drygt 500 miljoner år sedan, den så kallade kambriska explosionen. Forskare från Naturhistoriska riksmuseet deltog i studien som publiceras i tidskriften Nature.
På dinosauriernas tid var de vanliga över stora delar av världen. Idag finns de bara kvar i två nationalparker i Madagaskars höglänta regnskog och arten har inga nära släktingar. Den randiga urvirvelbaggen är ett levande fossil. Den kan simma, dyka och hoppa. Och den har fyra ögon.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt att de vackra, men okända ädelstensmaskarna hör till världens äldsta djur. Det gör dem högintressanta för att förstå hur djuren på jorden utvecklats.
Utställningen Fossil och evolution på Naturhistoriska riksmuseet får i helgen tillskott i form av hela 18 nya rekonstruktioner av utdöda djur.
Djupt nere i bergrunden är en stor del av jordens liv ännu oupptäckt. Nya fossilfynd 67 meter under Stilla havets botten visar att svampar levde i gemenskap, symbios, med bakterieliknande organismer för nästan 50 miljoner år sedan. De gör säkert så än i dag. Det här är resultatet av forskning vid Naturhistoriska riksmuseet som publicerats i tidskriften Geobiology.
En ny genetisk studie visar att isbjörnen är en mycket ung art, men att den trots detta gått igenom en rad fysiologiska anpassningar till ett liv i Arktis. Framförallt är det delar av arvsmassan kopplade till en fettrik diet samt hjärt-kärlsystemet som genomgått snabba och stora förändringar. Arvsmassan hos 89 brunbjörnar och isbjörnar har kartlagts.
Ett fossil som hittats i Skåne visar att ormbunken kungsbräken ser likadan ut idag som den gjorde på dinosauriernas tid och verkar dessutom ha oförändrat antal kromosomer. Det visar forskning vid Naturhistoriska riksmuseet och Lunds universitet som publiceras i tidskriften Science idag.
LIFE - a journey through time Den holländske naturfotografen Frans Lanting tar dig med på en fotografisk tidsresa. Genom över 70 naturfotografier gestaltar Lanting evolution och livets ursprung fram till vår egen art, människan. Du möter bland annat livet i havet, i luften och på land.
Tisdagen den 14 maj är det äntligen dags! Portarna slås upp till Naturhistoriska riksmuseets nya permanenta utställning om människan och människokroppen: Djuret människan! Utställningen Djuret människan handlar om människan. Om människans ursprung, historia och inte minst om människokroppen, hur och varför vi ser ut och fungerar som vi gör.
Välkommen till en pressvisning måndagen den 13 maj klockan 09.30 av Djuret människan – en ny permanent utställning på Naturhistoriska riksmuseet. Djuret människan handlar om människan ur ett evolutionärt perspektiv. Om ursprung, historia och inte minst om människokroppen, hur och varför vi ser ut och fungerar som vi gör. Upptäck på vilka sätt vi liknar djuren och hur vi skiljer oss åt.
Fossilfynd visar att bägardjuren utvecklades redan under kambrium, för 520 miljoner år sedan, och var faktiskt mer avancerade än dagens bägardjur är. Ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet.
Fossilfyndet överraskade forskarna som inte förstår inte hur en lädersköldpadda kunde finnas i Sverige för 75 miljoner år sedan. Upptäckten kan innebära att lädersköldpaddor har ett ännu äldre ursprung än man trott.
En havsnivå som sjönk med 100 meter, omfattande algblomningar och våldsam vulkanism gjorde livet omöjligt för många arter. Så beskrivs katastrofen som ledde till jordens första massutdöende för 444 miljoner år sedan då 86% av alla djurarter försvann. Det var syrebrist och vätesulfid som låg bakom massutdöendet snarare än kyla eller ökad syrehalt som forskarna tidigare trott.
Stora skred på havsbotten begravde massor av djur för 520 miljoner år sedan. Hur sådana händelser kunde bevara alla djur, även djur utan ben och skal, har länge varit en olöst gåta. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet hittat en förklaring.
Fossil i sandkornsstorlek tolkas av ett svensk-engelskt forskarlag som små fabriker som producerade sporer av encelliga organismer för mer än en halv miljard år sedan. Ett viktigt trappsteg i evolutionen från enskilda celler till flercelliga djur kan därmed vara identifierat. Studien publiceras i tidskriften Science på fredag 23 dec 2011.
Ett fynd av Antarktis äldsta valfossil visar hur snabbt valarna spred sig över jordens hav för ca 50 miljoner år sedan. Ett käkben med en karakteristiskt taggig valtand gjorde att Naturhistoriska riksmuseets forskare genast kände igen fossilet.