Fossil, dinosauriejakt och kreativa äventyr väntar när Naturhistoriska riksmuseet bjuder in till ett höstlov i dinosauriernas tecken den 24 oktober–1 november. Besökarna får komma nära miljontals år gamla fossil, följa spåren efter en bortsprungen dinosaurie och upptäcka förhistoriska världar på Cosmonovas stora kupolduk. Dessutom har den nya filmen Ocean Dreams premiär 24 oktober.
Ocean Dreams har Cosmonovapremiär den 24 oktober! Filmen har ett tydligt budskap: Trots att världshaven står inför stora utmaningar finns det exempel på hur livet under ytan kan frodas på nytt när naturen får möjlighet att återhämta sig.
En ny art av utdöd krokodil har upptäckts i Egypten och den har mer gemensamt med sfinxen i Giza än bara sin hemvist. Fossilet hittades i samma bergart som användes för att bygga det ikoniska monumentet. Och precis som sfinxen saknar sin näsa, saknar den fossila krokodilen spetsen av sin nos. Den nya arten har fått namnet Herugavialis cairensis. Artikeln publiceras i Royal Society Open Science.
EMBARGO TILL 3 JUNI 17.00 CEST. Det utdöda grottlejonet var betydligt mer evolutionärt unikt än forskare tidigare trott. En ny studie från Centrum för Paleogenetik visar att grottlejon och dagens lejon skildes åt för mer än en miljon år sedan. Resultaten ger också ny kunskap om hur klimatförändringar påverkat djurarters utbredning och möjligheter till genetiskt utbyte. Studien publiceras i Cell.
Nya fossilfynd visar att en gigantisk släkting till dagens vithaj simmade i haven redan för 115 miljoner år sedan. Fynden ger forskarna fördjupad kunskap om hajars evolutionära historia och visar att arten intog rollen som havens toppredator betydligt tidigare än man trott. Studien presenterar en ny tvärvetenskaplig metod för att återskapa hur hajars kroppsstorlek utvecklats genom årmiljonerna.
Ett skandinaviskt forskarteam har hittat över 30 000 fossil från marina djur på den arktiska ön Spetsbergen. Fynden ger nya insikter om hur snabbt livet återhämtade sig efter jordens hittills största massutdöende. ”Bara tre miljoner år efter katastrofen fanns nya marina komplexa näringskedjor”, säger Benjamin Kear, Naturhistoriska riksmuseet.
Ett internationellt forskarteam har upptäckt DNA från bakterier och andra mikrober bevarat i rester från mammutar. Analyserna avslöjar några av de äldsta mikrobiella DNA-fynd som någonsin återfunnits, och identifierar dessutom bakterier som kan ha orsakat sjukdomar hos mammutar. Studien har letts av forskare vid Centrum för paleogenetik och resultaten publiceras i Cell.
Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.
Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.
Hur koloniseras bergstoppar av fåglar? Sprider sig arter från andra bergstoppar, eller genom en långsam spridning uppåt från låglandet? En ny studie visar att båda teorierna stämmer och att det beror på fåglarnas ursprung.
Världens hittills äldsta fossil av mossdjur har hittats och därmed har även den allra sista av alla nu levande djurgrupper visat sig ha sitt ursprung från samma period för drygt 500 miljoner år sedan, den så kallade kambriska explosionen. Forskare från Naturhistoriska riksmuseet deltog i studien som publiceras i tidskriften Nature.
På dinosauriernas tid var de vanliga över stora delar av världen. Idag finns de bara kvar i två nationalparker i Madagaskars höglänta regnskog och arten har inga nära släktingar. Den randiga urvirvelbaggen är ett levande fossil. Den kan simma, dyka och hoppa. Och den har fyra ögon.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt att de vackra, men okända ädelstensmaskarna hör till världens äldsta djur. Det gör dem högintressanta för att förstå hur djuren på jorden utvecklats.
Utställningen Fossil och evolution på Naturhistoriska riksmuseet får i helgen tillskott i form av hela 18 nya rekonstruktioner av utdöda djur.
Djupt nere i bergrunden är en stor del av jordens liv ännu oupptäckt. Nya fossilfynd 67 meter under Stilla havets botten visar att svampar levde i gemenskap, symbios, med bakterieliknande organismer för nästan 50 miljoner år sedan. De gör säkert så än i dag. Det här är resultatet av forskning vid Naturhistoriska riksmuseet som publicerats i tidskriften Geobiology.
En ny genetisk studie visar att isbjörnen är en mycket ung art, men att den trots detta gått igenom en rad fysiologiska anpassningar till ett liv i Arktis. Framförallt är det delar av arvsmassan kopplade till en fettrik diet samt hjärt-kärlsystemet som genomgått snabba och stora förändringar. Arvsmassan hos 89 brunbjörnar och isbjörnar har kartlagts.
Ett fossil som hittats i Skåne visar att ormbunken kungsbräken ser likadan ut idag som den gjorde på dinosauriernas tid och verkar dessutom ha oförändrat antal kromosomer. Det visar forskning vid Naturhistoriska riksmuseet och Lunds universitet som publiceras i tidskriften Science idag.
LIFE - a journey through time Den holländske naturfotografen Frans Lanting tar dig med på en fotografisk tidsresa. Genom över 70 naturfotografier gestaltar Lanting evolution och livets ursprung fram till vår egen art, människan. Du möter bland annat livet i havet, i luften och på land.
