I regeringens budgetproposition tilldelas Naturhistoriska riksmuseet kompensation för den 30-procentiga hyreshöjning som trädde i kraft vid årsskiftet. Museet gläds över beskedet. Utan hyreskompensationen hade man tvingats göra neddragningar som skulle drabbat publikt utbud, bevarande av samlingar och forskningsverksamheten. Museet inväntar nu med intresse utredningen av kostnadshyresmodellen.
När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.
Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat
Nu påbörjas den andra inventeringen någonsin av den akut hotade Östersjötumlaren. Populationen har bara räknats en gång tidigare, för tolv år sedan. Då bestod den endast utav runt 500 individer. Det internationella projektet koordineras av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Den 29 maj är det världsutterns dag. Den instiftades för att lyfta att många av världens utterarter lever under hot. Av världens 13 utterarter lever bara en art i Europa. Den drabbades hårt av miljögifter på 1960-1990-talen och försvann från merparten av Sverige och Europa. Men efter förbuden mot miljögifterna PCB och DDT har uttern återhämtat sig och finns nu i stort sett hela landet.
Den 4 juni öppnar en ny utställning på Naturhistoriska riksmuseet – Värld av vatten. Visste du att det finns mer vatten i jordens inre än i världshaven? Har du koll på vad som lever djupt ner i haven? Känner du till att det kan ta flera miljoner år för glas att brytas ned? Det här är bara några av alla de frågor som utställningen ger svar på.
Sveriges första och största domebiograf öppnar åter upp den 4 juni 2024 och då med ny IMAX laser-teknologi. Uppgraderingen sker i linje med målet att möta framtidens filmproduktion i digital teknik. Genom detta får besökarna en unik upplevelse som ytterligare sätter dem i centrum av filmerna med ljusstarkare bilder, intensivare färger samt ett klarare och mer dynamiskt ljudlandskap.
Den sista blåbocken sköts omkring 1800, endast 34 år efter att den först beskrevs vetenskapligt. Nu visar ny forskning att populationsstorleken var liten under tusentals år, men att arten var anpassad till det och klarade sig utan inavel. Det var först när koloniserande européer kom till Sydafrika som den dog ut.
Idag föreslog regeringen att Naturhistoriska riksmuseet kommer att kompenseras med 12,8 miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Detta för att täcka upp för uteblivna intäkter i samband med att museets publika delar tvingats hålla stängt på grund av akuta åtgärdsbehov av innertaket.
I mitten av maj förra året strandade en späckhuggare på Västkusten. En vetenskaplig studie visar nu att den endast var 18 år gammal. Valens tänder var iögonfallande nedslitna och forskare ska nu undersöka vad tandslitaget beror på.
Tumlarpopulationen i området från Kattegatt till sydvästra Östersjön har mer än halverats. För att beståndet ska kunna återhämta sig får inte fler än 24 djur dödas årligen, men siffror visar att över 900 individer dör i fisknät varje år.
Sveriges vanligaste fågel, lövsångaren, uppvisar en tydlig minskning när ringmärkningen i Sverige för 2023 summerats. De tre senaste åren har antalet märkta lövsångare varit klart lägre än tidigare år. Förra året märktes 13 000 lövsångare, vilket är en halvering jämfört med 2020.
