Gå direkt till innehåll
Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel och förekommer i stora delar av landet. Foto Thord Fransson.
Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel och förekommer i stora delar av landet. Foto Thord Fransson.

Pressmeddelande -

Oroande minskning av lövsångare i svensk ringmärkning

Sveriges vanligaste fågel, lövsångaren, uppvisar en tydlig minskning när ringmärkningen i Sverige för 2023 summerats. De tre senaste åren har antalet märkta lövsångare varit klart lägre än tidigare år. Förra året märktes 13 000 lövsångare, vilket är en halvering jämfört med 2020.

Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel och förekommer i stora delar av landet. Antalet häckande par beräknades 2012 till 13 miljoner. Det är den senaste uppskattningen som finns. Hur många häckande par av lövsångare som finns i Sverige idag vet man inte, men antalet ringmärkta lövsångare har minskat kraftigt de senaste åren.

– Den minskning som noterats antyder att antalet lövsångare i Sverige kan ha minskat med miljoner fåglar under de senaste åren, säger Thord Fransson som är forskare och ansvarig för Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet.

Lövsångarna övervintrar i Afrika

Arten är en långdistansflyttare och var de övervintrar beror på var de häckar i Sverige på sommarhalvåret. Lövsångare som häckar i södra och mellersta Sverige flyttar till Västafrika medan lövsångare från norra Sverige flyttar till östra och södra Afrika.

Att de kan flyga långt märktes då en lövsångare, ringmärkt vid Stora Fjäderäggs fågelstation i Västerbotten, påträffades i Uganda den 2 december 2023. Hela 6 800 km från märkplatsen i Sverige.

– Studier i södra England, där arten minskat, visar att mildare vårar, som en följd av klimatförändring, kan innebära ett problem för arten. Den bakomliggande orsaken till minskningen som noterats i ringmärkningen i Sverige är inte klarlagd. Eftersom lövsångaren är en flyttfågel kan det bero på förhållanden både i Sverige och i andra länder, säger Thord Fransson.

265 000 fåglar ringmärktes förra året

Ringmärkning har bedrivits i Sverige sedan 1911 och ringmärkningen ger värdefull information om fåglarnas flyttning, hur olika arter varierar i antal, vad fåglar råkar ut för i naturen och hur gamla de kan bli. Huvuddelen av arbetet med att märka fåglar utförs ideellt av engagerade ringmärkare som en form av medborgarforskning (Citizen science) som leds av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Under 2023 ringmärktes 265 000 fåglar i landet.

Kontakt

Thord Fransson, ansvarig för Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet

Tel: 0709 162 547

Email: thord.fransson@nrm.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och ett av Sveriges största museer. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 11 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns flera permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Kontakter

Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771

Relaterat innehåll

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige