Gå direkt till innehåll

Ämnen: Jordbruk, lantbruk, fiske

  • Forskare undersöker hur sillen anpassat sig till förändrade miljöförhållanden under de senaste århundradena genom att jämföra DNA från historiska prover med data från nutida. Med simuleringsmodeller förutspås framtida förändringar hos arten.

    Sill från skeppet Vasa blir ingrediens i klimatstudie

    Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.

  • Vid den senaste inventeringen 2012 gjordes uppskattningen att det då endast fanns runt 500 individer av tumlare i Östersjön. Nu påbörjas snart en ny inventering. Foto Håkan Aronsson.

    Inventering av den akut hotade tumlaren i Östersjön

    Nu påbörjas den andra inventeringen någonsin av den akut hotade Östersjötumlaren. Populationen har bara räknats en gång tidigare, för tolv år sedan. Då bestod den endast utav runt 500 individer. Det internationella projektet koordineras av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

  • Maria Carlsson får Naturhistoriska riksmuseets stipendium för sitt arbete om hur betande kor påverkar biodiversiteten av blomväxter på en äng. Foto Katarina Deneberg och Torstensimon/Pixabay

    Maria från Vetlanda får stipendium för skolarbete om biologisk mångfald

    Utmärkelsen för särskilt framstående arbete inom området biologisk mångfald, presenterat vid Utställningen Unga Forskare 2024, tilldelas Maria Carlson på Per Brahe gymnasiet i Jönköping. Maria har undersökt hur betande kor påverkar biodiversiteten av blomväxter på en äng.

  • Endast några hundra Östersjötumlare finns kvar. Om inga åtgärder görs är risken stor att populationen utrotas. Foto Håkan Aronsson.

    Östersjötumlaren fortsatt akut hotad

    Idag publiceras en uppdatering av den Internationella Naturvårdsunionens (IUCN:s) rödlista över hotade arter. Arbetet har gjorts av en grupp internationella experter under ledning av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Endast några hundra individer av Östersjöns enda val finns kvar. Om inga åtgärder vidtas är risken stor att populationen utrotas.

  • Azurmesar är ovanliga i Sverige, därför blev många fågelskådare upprörda när två kryss ströks för några år sedan. Foto Shutterstock/Vitpolyak

    Fågelskådare finansierade studie om hybridinslag hos azurmesen

    Azurmesen är en art många fågelskådare drömmer om att kryssa. Därför rörde det upp känslor när Birdlife Sveriges raritetskommitté valde att stryka två fynd av azurmes i Sverige, då de hade mindre avvikelser i fjäderdräkten. Två medarbetare på Naturhistoriska riksmuseet lyckades med hjälp av medborgarfinansiering genomföra ett genomiskt projekt med målet att rädda kryssen.

  • Naturhistoriska Riksmuseet har sedan 2018 den nationella koordinatorsrollen för inventeringen av björn på uppdrag av Naturvårdsverket. Foto Shutterstock.

    Drygt 1000 björnar i Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län

    Vid björninventeringen förra året samlades nästan 4500 spillningsprov in i Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län. Från dessa prover extraherades DNA som användes för att identifiera björnar, björnindivider samt kön. Den beräknade populationen i det inventerade området beräknas bestå av drygt 1000 individer.

  • Den 18 maj hittades en död späckhuggare i Hunnebostrand. I ett första skede undersöktes den av patologer och biologer från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Skallen förvaras nu på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Foto Jimmie Lindell

    Miljögifter, genetik och hälsa analyseras hos död späckhuggare

    Den 18 maj hittades en späckhuggare död i en småbåtshamn i Bohuslän. Späckhuggarens huvud förvars just nu i en frys på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Vävnadsprover från flera organ har tagits för att analysera spår av miljögifter, genetik och hälsa.