Museet i media - Åldersrekord, skärgårdsbjörn var vildsvin och hur smakar en människa?

Detta är ett urval av nyheter som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan.

Nytt åldersrekord för ringmärkt fågel i Sverige

I förra veckan hittades en död sillgrissla på Gotska sandön. Den ringmärktes den 16 juli 1974 på Stora Karlsö. Fågeln skickades in till Naturhistoriska riksmuseet, där det konstaterades att den varit död i på sin höjd 14 dagar.

Det innebär att den blev 48 år och 11 månader gammal. Ett nytt svenskt rekord. Det tidigare åldersrekordet i Sverige var 48 år och 7 månader. Också det var en sillgrissla.

– Detta är den femte sillgrisslan märkt i Sverige som blivit äldre än 45 år, vilket visar att arten regelbundet uppnår imponerande höga åldrar, säger Thord Fransson, ansvarig för svensk ringmärkning vid Naturhistoriska riksmuseet.

P4 Gotland var först att rapportera om rekordet. Efter att vi skrivit ett pressmeddelande om rekordfågeln fick det snabbt spridning. Bland annat plockade SVT, TT och Natursidan och P1 Morgon upp nyheten.

Nya teorin: Björnen kan ha varit ett vildsvin

Polisen fick flera larm om att en björn hade setts i Stockholms skärgård. Men det kan ha varit fel, skriver Aftonbladet.

– Det är ingen fetdiss på att det kan vara en björn men jag lutar åt att det är ett vildsvin, säger jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker till Aftonbladet.

Didrik Vanhoenacker säger till P4 Stockholm att han studerat videon noggrant och svängt från björn till vildsvin. Även Expressen och Mitt i Stockholm skriver att ”skärgårdsbjörnen” kan ha varit ett vildsvin. Också tidningen Praktiskt Båtägande skriver att rapporterna om den simmande björnen, som skrämt upp skärgårdsborna, kan ha varit falsklarm.

Drygt 1000 björnar i Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län

Apropå björnar. Vid björninventeringen förra året samlades nästan 4500 spillningsprov in i Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län. Från dessa prover extraherades DNA som användes för att identifiera björnar, björnindivider samt kön. Den beräknade populationen i det inventerade området beräknas bestå av drygt 1000 individer.

- Ett stort tack till alla som bidragit genom att skicka in prover, säger Jessica Åsbrink, koordinator för björninventeringen på Naturhistoriska riksmuseet.

Vi gjorde ett pressmeddelande på detta som bland annat P4 Värmland och Värmlands folkblad snappade upp.

Naturhistoriska på bussresa till en annan värld – i Bromölla: ”Fynden har satt Sverige på kartan”

För drygt 40 år sedan hittades världens äldsta och bäst bevarade växtfossil i Bromölla. Än i dag intresserar fynden forskarna. På tisdagen var personal från Naturhistoriska Riksmuseet i gropen vid Åsen för att känna historiens vingslag – och hitta mer forskningsmaterial, skriver Kristianstadsbladet i ett längre reportage.

- De här fynden har satt Sverige på kartan som en plats där man hittat de första blomväxterna. Men också att titta på miljöer i i en kontext med hjälp av pollenanalyser och man har på så vis fått en helhetsbild genom vidare forskning, säger Vivi Vajda, professor i paleontologi och chef för enheten för paleobiologi.

Säljägaren: ”Jag vill inte slakta – men det skulle behöva skjutas mer”

I takt med att sälbestånden återhämtar sig längs Sveriges kuster har konflikterna med det lokala fisket ökat. Naturvårdsverket tillåter numera både licensjakt och skyddsjakt för att hålla sälarna på avstånd, skriver Dagens Nyheter i ett längre reportage.

Bestånden av både gråsäl och knubbsäl anses vara livskraftiga. Men hos gråsälarna syns en ökande förekomst av tarmsår, vilket förbryllar forskarna.

– Det skulle kunna vara något miljögift som vi inte har lyckats identifiera ännu, som försämrar deras immunförsvar så att de får svårare att bekämpa de tarmparasiter som vi ser mycket av, säger Britt-Marie Bäcklin som är sälforskare vid Naturhistoriska riksmuseet och har undersökt sälarnas hälsotillstånd sedan lång tid tillbaka.

Vikaresälen i Bottenviken är beroende av ett stabilt istäcke och bra snödjup för att kunna göra de snölyor där de föder upp sina ungar. De drabbas hårt när isutbredningen minskar på grund av klimatförändringarna. De har slutat öka i antal och beståndet bedöms inte längre vara livskraftigt, enligt Naturhistoriska riksmuseet som ansvarar för att övervaka Sveriges sälbestånd.

Fascinerande vatteninsekterna som bor i din damm

Om du tidigare intresserat dig för att bygga fågelholkar och bi-hotell kan en egen damm eller våtmark kanske vara nästa steg. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet, gästade i veckan TV4:s Nyhetsmorgon och hade har en rad små varelser med sig. Bland annat fick tittarna bekanta sig med trollsländelarven, sötvattensgråsuggan, nattsländelarven, dykarskalbaggen och en igel.

Hur påverkas insekter av värme och torka?

Peter Nilsson, biolog på Naturhistoriska riksmuseet och vikarierande jourhavande biolog, var med i förmiddag i P4 Dalarna och pratade om hur insekter påverkas av värme och torka. Lyssna här 3 h och 20 min in i sändningen.

Experterna: Därför är det så mycket mygg

Rapporter vittnar om mygginvasion på flera håll i landet och många områden i Järvsötrakten har varit hårt drabbade, skriver Hudiksvalls Tidning. Peter Nilsson, vikarierande jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, berättar att det finns 50 arter stickmygg i Sverige, där flera av dem är så kallade översvämningsmyggor.

En morgon i pollenmätningens tjänst

I ett reportage följer Umeå universitet med Christos Katrantsiotis, första forskningsassistent vid Miljöarkeologiska laboratoriet, upp på universitetets tak för att vittja den pollenfälla som ligger till grund för pollenrapporter och prognoser för Umeå på Pollenrapporten.se.

Till sist… Så smakar en människa – äldsta tecknet på kannibalism

Möjliga tecken på kannibalism har upptäckts på ett 1,45 miljoner år gammalt ben från en människoliknande varelse, skriver Dagens Nyheter.

– Det är svårt att se att det var något annat än köttet de var ute efter, säger Lars Werdelin, professor i paleontologi på Naturhistoriska riksmuseet.

Artikeln om kannibalism avslutas med frågan hur människokött smakar.

– Det finns historier om att vi smakar som groda eller kyckling. Kyckling är ju default-smaken i universum, så antagligen smakar vi som kyckling. Men för att man verkligen ska veta måste man göra blindtester och det tror jag ingen har gjort, säger Lars Werdelin till Dagens Nyheter.