Museet i media - Tripsar, ovanliga fåglar och varför man kan se högar med döda humlor på sommaren

Detta är en sammanställning som visar ett urval av nyheter av hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media under sommaren.

Vilka insekter och djur finns i dammar?

Under sommaren har Johannes Bergsten, förste intendent på Naturhistoriska riksmuseet, i flera filmer på sociala medier undersökt vilka spännande vatteninsekter som finns i dammen i Bergianska trädgården nära museet. Anledningen är att en damm har anlagts i Odla staden på museets innergård och vi vill ta reda på vilka insekter och djur som eventuellt kan komma dit. I den första filmen använder Johannes Bergsten, som forskar på vatteninsekter, en håv och i den andra kräftmjärdar. Vi får även se flicksländor i ett parningshjul, samt både grod- och salamanderyngel.

Ovanlig fågel kom till Sverige – reste med båt

En brunsula – en fågel som är sällsynt i Norden – kom på tisdagen till Stockholm med färja. Det är den andra gången den här arten noteras i Sverige, skriver Aftonbladet.

En av färjorna som kom till Stockholm på tisdagen gladde flera fågelskådare. Ombord reste inte bara mänskliga passagerare utan också en brunsula, en fågel som inte finns i Europa överhuvudtaget, utan närmast i Röda havet.

– Många av de här havslevande fåglarna är jättebra på att flyga långa sträckor när de bara letar efter mat, förklarar Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för TT.

Till P4 Stockholm säger Didrik van Hoenacker att ovädret Hans kan ligga bakom det unika fågelfyndet.

- Nu när det har varit västerstorm har det blåst in havsfåglar som normalt inte ses i Sverige.

Fågeln var illa åtgången och omhändertogs i Stockholm. Under natten dog den. P4 Stockholm rapporterar att brunsulan hade en fiskekrok i mag- och tarmkanalen, som tyvärr satt för djupt.

Björnspillning användes som bevis i rättegång
I samband med licensjakten på björn i Dorotea 2019 blev fyra jägare misstänkta för att bland annat ha använt en illegal åtel. Ny bevisning och rättegång i december kanske sätter punkt för en ovanligt långdragen process, skriver Jakt & Jägare.

Enligt Västerbottens Folkblad, som i flera artiklar skildrat händelseförloppet, har åklagaren ny bevisning. Det handlar om en analys som Naturhistoriska riksmuseet gjort av den fällda björnens spillning och som ska visa att björnen besökt den illegala åteln.

Verklighetens Jurassic Park

I en serie program har Sveriges Radio gjort P1 Specialprogram om ”Verklighetens Jurassic Park”. I del tre deltar Love Dalén, professor i evolutionär genetik på Stockholms universitet och på Naturhistoriska riksmuseet, som berättar om arbetet med att kartlägga arvsmassor från ullhåriga mammutar. En av mammutarna är en av de absolut sista mammutarna som någonsin levde.

Är bålgetingar farliga?

Vad vill bålgetingarna? Och vad kan vi om dessa varelser? De frågorna ställer sig Talkshow i P1. Niklas Apelqvist, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet berättar allt om insekten som till synes kan vara lite skräckinjagande, men är de så farliga? Niklas Apelqvist är med ca.22 min in i sändningen.

Tripsarna inpå livet

Naturmorgon gjorde ett program i somras om tripsar. Vilka är egentligen de där mörka, avlånga små insekterna som kryper runt i maskrosor och prästkragar? Vissa arter lever hela sitt liv i en sådan blomkorg. Här äter de, hävdar revir, slåss och lägger ägg. Entomolog Emma Wahlberg, vid Naturhistoriska riksmuseet, forskar om tripsar och vill fördjupa kunskapen om denna djurgrupp som alla har sett men få vet mycket om.

Hon dyker efter alger längs Bohuskusten: ”Ger en bild av hur havet mår”

Bohuslänningen skriver i ett längre reportage om insamlingen av makroalger på västkusten tidigare i somras. Det var länge sedan en större kartläggning av algarter gjordes i Sverige. Ett glapp finns därför mellan vad som återfinns i Naturhistoriska riksmuseets samling och vad som hittas i de bohuslänska vattnen.

– De insamlingar som vi har är från slutet av 1800-talet och början på 1900-talet, med lite spridda skurar under senare år, säger Mia Ehn, intendent på Naturhistoriska riksmuseet och projektledare för ”Expedition Alg 2023”, som ses som ett pilotprojekt.

Idén till den pågående så kallade expeditionen kom till när Mia Ehn kontaktade professorn och algexperten Lena Kautsky, som i sin tur driver "Tångbloggen” ihop med Ellen Schagerström. Både Kautsky och Schagerström är nu drivande i den pågående inventeringen.

Död knölval hittad i Skåne

I slutet av juli hittades en död knölval på en strand i Skanör. Enligt TT är det en knölvalsunge som flutit i land på stranden. En fullvuxen knölval brukar vara mellan tio och tolv meter lång, men den här valen vara bara sex meter. Enligt Daniela Kalthoff, intendent på Naturhistoriska riksmuseet, sågs en knölval och hennes unge utanför Danmarks kust veckan före.

– Det kan vara samma individ, men vi är osäkra, säger hon till TT.

Naturhistoriska riksmuseet tog prover på knölvalen, bland annat för att kunna mäta halten av miljögifter. Daniela Kalthoff säger att vävnadsprovet kommer att läggas i alkohol och frysas ner. Den kan komma till användning om svenska eller utländska forskare gör studier i framtiden.

Döda späckhuggaren undersökt – men svaren hålls hemliga

Den späckhuggare som hittades död vid en båtbrygga i Hunnebostrand i maj har nu undersökts, rapporterade P4 Väst. Späckhuggaren har bland annat ålderbestämts av en expert på Naturhistoriska riksmuseet. Men uppgifterna hålls hemliga fram till i höst, och det finns en anledning till varför. En expert i Norge ska göra samma sorts undersökning, oberoende av den andra på Naturhistorska riksmuseet. Besked väntas komma som tidigast i september.

Marks Havsfiskeklubb slår larm – vill se kalkning i vattendrag

I Marks kommun finns ungefär 300 sjöar. Om kalkningen upphör eller minskar kan det få allvarliga konsekvenser för miljön. Vattnet kan komma att försuras och det kan rubba balansen i det känsliga eko-systemet, skriver Mark-Posten.

Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, förklarar att det sker en naturlig försurning genom växter som bryts ner. Det är bara ett problem när sjön är näringsfattig, vilket ofta är fallet för vattenmassor i skogar och bergstrakter.

– Däremot en sjö som ligger i en slättbygd har större möjlighet att själv neutralisera de vätejoner som orsakar försurning.

Fiskade efter krabba - fick upp jättehummer

När Andreas Kurtti var ute med familjen och fiskade krabba fick de en oväntad fångst. En gammel-farfar till hummer hade klättrat in i familjens tina, skriver Göteborgsposten.

– Jag skulle tro att med klor var den säkert sjuttio eller sjuttiofem centimeter, säger Andreas Kurtti till tidningen.

En av Sveriges historiskt största humrar finns att beskåda på det Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, det bekräftar Mattias Forshage, vakthavande biolog på museet. När den fångades i Kattegatt februari 1993 vägde den 5,1 kilo och var 46 centimeter lång.

Hur mycket hummern vägde som Andreas Kurtti fick upp under onsdagen kunde han bara uppskatta. Att eventuellt få igenom fångsten som ett nytt rekord tror han inte heller är möjligt. Bland annat eftersom familjen saknade måttband och bara kunde mäta på en rak linjal i båten.

Stadsodlare och författare

Ulrika Flodin Furås är stadsodlare och ansvarar för odlingarna i Odla staden på Naturhistoriska riksmuseets innergård. Men hon är även författare och stadsguide. I en intervju för Svenska Författarförbundet berättar hon mer om sin bakgrund. I en film på sociala medier visar också Ulrika Flodin Furås hur man kan göra sin egen jord med "lasagne-metoden".

Hornprydd herrklubb på besök i Evas trädgård

Vanligtvis är det rådjur som springer i Hanvikens trädgårdar på Tyresö, men Eva Jonsson fick ett ovanligt besök av en flock dovhjortar på torsdagsmorgonen, rapporterar SVT Nyheter Stockholm. Djuret togs till Sverige på 1500-talet och har under de senaste decenniet ökat i antal i Stockholms län.
– Till skillnad mot rådjuret lever dovhjorten i flock, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog naturhistoriska museet.

Biologen: ”Nya mördarsniglarna” kommer hit

Den fläckiga vinbergssnäckan har etablerat sig i Skåne. Nu finns risken att skadedjuret som beskrivs som britternas mardröm sprider sig till Stockholm, skriver tidningen Mitt i.

– Vi får se om snäckan tar platsen som trädgårdarnas okrönta hatobjekt, säger jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker.

2023 blev en riktig getingsommar

Sett ovanligt många getingar i sommar? Du är inte ensam, det är getingår i år. Mitt i Stockholm skriver att Anticimex avråder från att ta bort bon om det inte är absolut nödvändigt, då getingar är ett nyttodjur som pollinerar och är viktiga för samhället.

– Getingar dricker nektar som flygbränsle. De pollinerar också, men inte lika mycket som humlor och bin, bekräftar Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, för Mitt i Stockholm.

Myrsvärmar över hela Stockholm: ”Vågar inte gå ut”

Stockholm invaderades av flygande myror i slutet av juli, skrev Aftonbladet. Anledningen är enkel.

– De synkroniserar sin svärmning. Tänk dig själv att du går ut på krogen och så är det inga andra där. Då blir inga barn gjorda, säger jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker till Aftonbladet.

Didrik Vanhoenacker berättade även för P4 Stockholm att myrorna inte invaderar, utan har parningssäsong.

Högsäsong för bromsen – experten: "Listigt sätt att dricka blod"

Sommaren är högsäsong för bromsen, men det var svårt att säga om det var fler bromsar än vanligt i somras, rapporterar P4 Jämtland. I klippet hörs Mattias Forshage, vikarierande jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, berätta om vad som gör att det blir mycket broms samt hur de faktiskt dricker blod.

Fem frågor till Didrik Vanhoenacker

Tidningen Skärgården ställer fem frågor till jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker. Bland annat om klimatförändringarna gör att fler ovanliga djur kommer hit och vilka de ovanligaste djurfynden varit i Östersjön.

Till sist... Därför kan du se högar av döda humlor på sommaren

Rituella mord av fåglar eller Näckenliknande lurendrejeri. Det finns flera teorier som reder ut varför massgravar av humlor uppstår i stadsmiljöer under sommaren men det här året kan ha varit extra tufft för insekterna, skriver Göteborgsposten.

– Många humlor har nog inte varit top notch, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet till tidningen.