Pressmeddelande -

3D-transistorer på agendan på KTH

Mikael Östling är professor vid KTH i det fasta tillståndets elektronik och avdelningschef för Integrerade komponenter och kretsar, som i nuläget sysselsätter omkring 50 personer. Området står inför flera utmaningar, såväl ständigt ökande krav på prestanda som jakten på effektivare skalning av komponenter.
Publicerad i "Framtidens Forskning": http://framtidensforskning.se/presentation/3d-transistorer-pa-agendan-pa-kth/


– Dagens tekniker för integrerade kretsar möjliggör 10-tals miljarder transistorer på varje chip, men förr eller senare kommer våra nuvarande metoder att nå sin gräns och våra alternativ för att öka kretsprestandan att begränsas. Vi arbetar därför med att utveckla tekniker för att bygga transistorer i 3D, alltså stapla dem på höjden, berättar Mikael.

3D ger ökad funktionalitet
Att bygga i 3D medför en mängd fördelar, exempelvis en kraftigt ökad funktionalitet då ett transistorskikt kan hantera logik, ett annat kan sköta minne och ett tredje exempelvis biosensorer eller kanske fotoniklösningar, integrerat på samma chip. Mikael påpekar att få material är lika effektiva att bygga transistorer med som kisel, men att materialets prestanda snart inte räcker till. Av denna anledning undersöker teamet också möjligheter att på ett kostnads- och processeffektivt sätt istället använda sig av materialet germanium.
– Germanium har högre rörlighet för laddningsbärarna och är alltså snabbare, kan användas med lägre matningsspänning (energisnålt) och tillverkas vid lägre temperaturer, så det har många fördelar men medför naturligtvis också utmaningar. Där kiseloxid som isolator är nästan oslagbart behöver oxiderna på germanium tillverkas genom en speciell teknologi för att göra den lämplig. Den förbättrade 3D-funktionaliteten skulle öka både tillämpningsmöjligheter och kapacitet både två och tre gånger om.

Nydanande layoutstrategier
Mikael Östling framhäver att tillverkningsteknologin för germanium bygger på samma principer som för kisel, men att ännu mindre dimensioner kräver helt nydanande layoutstrategier för att fungera.
– Tillsammans med ett forskarteam vid Uppsala universitet undersöker vi detta område från alla vinklar. Vår filosofi är att ha en stabil teoretisk grund men även en praktisk del som visar på reproducerbarhet och som i slutändan kan komma omvärlden till gagn, avslutar han.

KTH ICT
Vid KTH Kista erbjuds utbildning och forskning inom alla de områden som dagens informationssamhälle bygger på. Sedan 1993 har ICT-området varit den snabbast växande sektorn i Sverige och många av framstegen som bidragit till detta har gjorts i Kista. Utbildningen och forskningen vid skolan sker i samverkan med näringslivet.

KTH ICT
Electrum 229
164 40 Kista
Tel: 08-790 60 00
E-post: registrator@ict.kth.se
www.kth.se/ict

Kategorier

  • transistorer i 3d
  • ict

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Materialforskare gör verkstad av kvantteorier

    För att öka korsbefruktningen mellan akademi och näringsliv, och samtidigt stödja framstående forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, delar Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) ut bidrag för att öka personrörligheten mellan akademi och näringsliv.

  • Ny mikrosystemteknik öppnar för THz-frekvenser

    KTH:s forskningsprojekt MEMS THz-system väntas möjliggöra storskaliga industriella exploateringar av den eftersökta terahertzfrekvensdomänen. Projektets första år har gett positiva resultat.

  • SSF satsar på Alzheimerforskning

    I slutet av 2014 beviljades projektet ”Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom” 33 miljoner kronor av SSF. Anslaget är ett välkommet tillskott till ett ofta eftersatt forskningsområde.

  • Matematiska modeller ger kunskap om åldrande

    Sjykvård, neurodegenerativa sjukdomar, Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons sjukdomar, matematik, åldrande. Det hälsosamma åldrandet är en av våra viktigaste framtidsutmaningar. Marija Cvijovic på Göteborgs Universitet forskar om matematiska modeller av åldrande och föryngring med hjälp av medel från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

  • Här skapas framtidens produktionstekniker

    Vid produktionstekniskt Centrum på Högskolan Väst i Trollhättan bedrivs industrinära verkstadsindustriforskning i teknikens absoluta framkant. Siktet är inställt på att utveckla verksamheten till en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö.

  • Utvecklar brandsäkra lättviktsmaterial

    Inom projektet Lightweight and fire retardant organic/inorganic foams and composites undersöker forskare på Stockholms universitet och KTH möjligheterna att utveckla brandsäkra, biobaserade lättviktsmaterial baserade på nanocellulosa.

  • Skapar flygplansdelar med 3D-printing

    – Vi jobbar mycket med 3D-printing, additiv tillverkning, tillsammans med våra samarbetspartners inom industrin. Projektet med Saab Aeronautics ska leda till flygplansdelar klara att användas, säger biträdande professor Johan Moverare vid Linköpings universitet.

  • Plast som omvandlar värme till el öppnar stora möjligheter

    En forskargrupp vid Linköpings universitet har lyckats ta fram en ledande plast som effektivt omvandlar värme till el. Upptäckten öppnar helt nya möjligheter för att tillvarata energi från olika typer av spillvärme.

  • EIT Raw Materials stärker Europas konkurrenskraft

    Sverige står inför unika möjligheter då EIT Raw Materials etableras – EU:s största innovationssatsning någonsin inom råvaror. Satsningen fokuserar på kommersialisering av produkter och tjänster för en global marknad. Nodetableringen i Luleå, med excellens inom primära råvaror och implementering av IT, har enorm internationell potential.

  • Målsättningen är att göra konstgjort blod

    – Vårt primära mål är att göra konstgjort blod som kan användas för att täcka upp behov inom akutsjukvården. På sikt kan det få fler funktioner och användas även för andra sjukdomstillstånd, säger Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds universitet.

  • Ska ge säkrare bedömning av hjärt- och kärlsjukdom

    – Vårt mål är att med hjälp av biomarkörer ta fram nya kliniska verktyg för beslut om optimal individanpassad behandling av sjukdomar som hjärtinfarkt, förmaksflimmer och stroke, säger Agneta Siegbahn, professor vid Uppsala universitet.

  • Nya projektframgångar för Datavetenskap

    Med hög forskningsexcellens och ett starkt partnernätverk har Datavetenskap vid Karlstads universitet vunnit flera nya projektframgångar. Bland annat ska en internationell plattform för tester av mobila bredbandsnätverk byggas.
    Publicerad i "Framtidens Forskning":http://framtidensforskning.se/presentation/nya-projektframgangar-for-datavetenskap/

    Karlstads universitet satsar kraftfullt på

  • Här bedrivs forskning om de stora framtidsfrågorna

    Hur påverkar våra beslut dem som ännu inte finns? Vilka risker för nya teknologier med sig? Vad för framtid har demokratin? Med nya forskningsprogrammet ”Vilken framtid?” tar Institutet för framtidsstudier (IF) sig an frågan om hur vi bör ställa oss till de stora frågorna med de långa tidsperspektiven.

  • Robotöga mäter ytan

    De flesta ytor vi kommer i kontakt med är noggrant bearbetade. Ofta ett resultat av polering för hand på ett tidskrävande sätt och bedömda av ögat. Nu finns mätinstrumentet som förenklar processen.

  • Säker programvara i realtid

    Programvaror hanterar allt större mängd data och genomför allt mer avancerade beräkningar. Det är inget nytt. Men hur det ska göras effektivt, energisnålt, säkert, i realtid och återvinningsbart är svårare.

  • Unikt systemkunnande på MDH

    Den sexåriga forskningsprofilen Inbyggda sensorsystem för hälsa (ESS-H) startade under våren 2013 och har tilldelats ett betydande anslag från KK-stiftelsen för att bygga upp en långsiktig verksamhet kring medicintekniska monitoreringssystem.

  • SNITTS växlar upp akademins roll

    – Akademin skapar stor samhällsnytta utöver ren forskning och utbildning. Där sker intellektuella processer och skapas samarbeten som bidrar till tillväxt regionalt och nationellt. Det säger Regina Summer, verksamhetschef för SNITTS, medlemsorganisationen för individer och organisationer som arbetar med kunskapsutbyte och nyttiggörande av forskning.

  • Virtuell utveckling viktig pusselbit för konkurrenskraft

    Wingquist Laboratory vid Chalmers tekniska högskola är ett internationellt tvärvetenskapligt kompetenscenter för forskning inom virtuell utveckling. Centrets tillämpade forskning kombinerar vetenskaplig excellens med industriell nytta och utvecklar metoder och verktyg som stärker svensk industris konkurrenskraft.

  • Onkologer studerar genetiska förändringar på Radiumhemmet

    Utvecklingen inom cancerforskning går snabbt framåt och den stora utmaningen i nuläget är att identifiera de faktorer som ligger bakom vem som insjuknar och varför samt hur sjukdomens olika former går att motverka och förebygga. bättre diagnosticera och behandla bröstcancer och vad som påverkar sjukdomsförloppet hos olika patienter. Onkologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset