Pressmeddelande -

Ny mikrosystemteknik öppnar för THz-frekvenser

KTH:s forskningsprojekt MEMS THz-system väntas möjliggöra storskaliga industriella exploateringar av den eftersökta terahertzfrekvensdomänen. Projektets första år har gett positiva resultat.
Publicerad i "Framtidens Forskning": http://framtidensforskning.se/presentation/ny-mikrosystemteknik-oppnar-for-thz-frekvenser/

MEMS (Mikroelektromekaniska system) THz-system är en ny integrationsplattform under utveckling som möjliggör kommersialiseringen av frekvensområdet 100 GHz−1 THz.
– Det är ett spännande frekvensområde för exempelvis telekommunikation, medicinsk teknik, radarsystem, miljösensorer och satellitbaserade mätningar av atmosfären. I dagsläget saknas dock systemlösningar för att ta THz-teknologin ut i vardagslivet, säger projektets ledare Joachim Oberhammer, universitetslektor vid Mikro- och nanosysten på KTH.

Tusen gånger mindre
Projektets målsättning är att skapa en mikrosystemteknologiplattform som möjliggör miniatyriserade THz-system för bredare applikationer.
– Vårt föreslagna THz-mikrosystem blir tusen gånger mindre och lättare och förbrukar betydligt mindre energi än befintliga lösningar för THz-system. Dessutom erbjuder de nya funktioner som switchar, fasvridare med mera, och kan industritillverkas i stora volymer, framhåller Joachim.
En möjlig applikation är länkar för höghastighetstelekommunikation. Med den kraftigt växande datatrafiken behöver framtidens trådlösa kommunikation nya frekvenser och större bandbredd, i synnerhet för trådlös anslutning inom framtida småcelliga moln som ersätter det nuvarande makrobasstationsbaserade radioaccessnätverket.

Stöd från svenska industriföretag
KTH-projektet finansieras med rambidrag från SSF och ERC och stöds av Ericsson, Saab, Silex Microsystems, Omnisys och Sivers IMA. I projektet deltar även FOI och Uppsala universitet. Det första projektårets utmaning har varit att utveckla en mätteknologi och ett gränssnitt för THz-mikrosystem upp till 1 THz.
– Vi fick de första experimentella resultaten ganska nyligen och är jättenöjda med dem, säger Joachim.
Nästa utmaning i SSF-projektet blir att utveckla nya koncept för elektriskt styrbara antennsystem för exempelvis detektering av dolda vapen och sprängämnen under kläder.

Samarbete med NASA och Chalmers
Forskningen på KTH utförs också i samarbete med Chalmers i Göteborg. En annan stark samarbetspartner är NASA Jet Propulsion Laboratory i USA där Joachim haft förmånen att få gästforska.
– Vi har redan utvecklat världens första mikromekaniska komponenter som hanterar signaler på 500–600 Ghz. Kanske KTH:s mikrosystem finns i nästa Mars rover, säger Joachim med ett leende.

KTH - EES
Mikro- och nanosystem (MST) inom Skolan för Elektroteknik på KTH arbetar med Mikro- och Nano-elektromekaniska System (MEMS/NEMS) och dess tillämpningar. Joachim Oberhammer leder verksamheten för radiofrekvensmikrosystem (RF MEMS) för signaler från GHz- till THz-frekvenser. Utöver RF MEMS fokuserar forskningen på MST också på områden som medicin (MedMEMS), bioteknologi (BioMEMS) och komponenter för optik (OptoMEMS).
KTH_Logotyp_PMS_2013Skolan för elektro- och systemteknik
Osquldas väg
100 44 Stockholm
Tel: 08-790 60 00
www.kth.se/ees

Relaterade länkar

Ämnen

  • Forskning

Kategorier

  • mems thz-system
  • mikroelektromekaniska system)
  • mikroelektromekaniska system

Kontakter

Niklas Engman

Presskontakt +46 (0)70-774 84 90

Relaterat innehåll

Stålforskningen står inför en händelserik utveckling

Stålindustrins forskningsagenda befinner sig just nu i en händelserik förändringsprocess med saker som den additiva tillverkningen och det digitala samhällets möjligheter och utmaningar i fokus.

SSF satsar på Alzheimerforskning

I slutet av 2014 beviljades projektet ”Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom” 33 miljoner kronor av SSF. Anslaget är ett välkommet tillskott till ett ofta eftersatt forskningsområde.

Matematiska modeller ger kunskap om åldrande

Sjykvård, neurodegenerativa sjukdomar, Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons sjukdomar, matematik, åldrande. Det hälsosamma åldrandet är en av våra viktigaste framtidsutmaningar. Marija Cvijovic på Göteborgs Universitet forskar om matematiska modeller av åldrande och föryngring med hjälp av medel från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

Här skapas framtidens produktionstekniker

Vid produktionstekniskt Centrum på Högskolan Väst i Trollhättan bedrivs industrinära verkstadsindustriforskning i teknikens absoluta framkant. Siktet är inställt på att utveckla verksamheten till en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö.

40 % av sjuksköterskorna vill inte jobba kvar till pensionen

40 % tror inte att de kommer stanna kvar i sjuksköterskeyrket till pensionen. 71 % har redan eller funderat på att gå ner i arbetstid på grund av för hög arbetsbelastning. 50 % anser inte att hälso- och sjukvården bedriver en jämlik vård. Framtidens Karriär - Sjuksköterska har genomförde den 25-27 februari en undersökning hos ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma sjuksköterskor i Sverige.

EIT Raw Materials stärker Europas konkurrenskraft

Sverige står inför unika möjligheter då EIT Raw Materials etableras – EU:s största innovationssatsning någonsin inom råvaror. Satsningen fokuserar på kommersialisering av produkter och tjänster för en global marknad. Nodetableringen i Luleå, med excellens inom primära råvaror och implementering av IT, har enorm internationell potential.

Materialforskare gör verkstad av kvantteorier

För att öka korsbefruktningen mellan akademi och näringsliv, och samtidigt stödja framstående forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, delar Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) ut bidrag för att öka personrörligheten mellan akademi och näringsliv.

Utvecklar brandsäkra lättviktsmaterial

Inom projektet Lightweight and fire retardant organic/inorganic foams and composites undersöker forskare på Stockholms universitet och KTH möjligheterna att utveckla brandsäkra, biobaserade lättviktsmaterial baserade på nanocellulosa.

3D-transistorer på agendan på KTH

Mikael Östling är professor vid KTH i det fasta tillståndets elektronik och avdelningschef för Integrerade komponenter och kretsar, som i nuläget sysselsätter omkring 50 personer. Området står inför flera utmaningar, såväl ständigt ökande krav på prestanda som jakten på effektivare skalning av komponenter.

Skapar flygplansdelar med 3D-printing

– Vi jobbar mycket med 3D-printing, additiv tillverkning, tillsammans med våra samarbetspartners inom industrin. Projektet med Saab Aeronautics ska leda till flygplansdelar klara att användas, säger biträdande professor Johan Moverare vid Linköpings universitet.

Plast som omvandlar värme till el öppnar stora möjligheter

En forskargrupp vid Linköpings universitet har lyckats ta fram en ledande plast som effektivt omvandlar värme till el. Upptäckten öppnar helt nya möjligheter för att tillvarata energi från olika typer av spillvärme.

Målsättningen är att göra konstgjort blod

– Vårt primära mål är att göra konstgjort blod som kan användas för att täcka upp behov inom akutsjukvården. På sikt kan det få fler funktioner och användas även för andra sjukdomstillstånd, säger Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds universitet.

Ska ge säkrare bedömning av hjärt- och kärlsjukdom

– Vårt mål är att med hjälp av biomarkörer ta fram nya kliniska verktyg för beslut om optimal individanpassad behandling av sjukdomar som hjärtinfarkt, förmaksflimmer och stroke, säger Agneta Siegbahn, professor vid Uppsala universitet.

Nya projektframgångar för Datavetenskap

Med hög forskningsexcellens och ett starkt partnernätverk har Datavetenskap vid Karlstads universitet vunnit flera nya projektframgångar. Bland annat ska en internationell plattform för tester av mobila bredbandsnätverk byggas.
Publicerad i "Framtidens Forskning":http://framtidensforskning.se/presentation/nya-projektframgangar-for-datavetenskap/

Karlstads universitet satsar kraftfullt på

Här bedrivs forskning om de stora framtidsfrågorna

Hur påverkar våra beslut dem som ännu inte finns? Vilka risker för nya teknologier med sig? Vad för framtid har demokratin? Med nya forskningsprogrammet ”Vilken framtid?” tar Institutet för framtidsstudier (IF) sig an frågan om hur vi bör ställa oss till de stora frågorna med de långa tidsperspektiven.

Robotöga mäter ytan

De flesta ytor vi kommer i kontakt med är noggrant bearbetade. Ofta ett resultat av polering för hand på ett tidskrävande sätt och bedömda av ögat. Nu finns mätinstrumentet som förenklar processen.

Andra utlysningen från Effsys Expand

Under många år har Sverige legat i den absoluta framkanten inom området kyl- och värmepumpssystem och genom forskningsprogrammet Effsys Expand riktas nu strålkastaren även på forskning och utveckling av lagring av värme och kyla. Publicerad i "Framtidens Forskning" http://framtidensforskning.se/presentation/andra-utlysningen-fran-effsys-expand/

“SSF har en system- påverkande roll”

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är landets ledande finansiär av strategisk forskning och en förändringsagent som kompletterar Vetenskapsrådet och Vinnova. SSF höjer nu utdelningarna till en miljard kronor per år och påbörjar arbetet med sin nästa forskningsplan 2017–2021, berättar vd Lars Hultman.

Unikt systemkunnande på MDH

Den sexåriga forskningsprofilen Inbyggda sensorsystem för hälsa (ESS-H) startade under våren 2013 och har tilldelats ett betydande anslag från KK-stiftelsen för att bygga upp en långsiktig verksamhet kring medicintekniska monitoreringssystem.

Säker programvara i realtid

Programvaror hanterar allt större mängd data och genomför allt mer avancerade beräkningar. Det är inget nytt. Men hur det ska göras effektivt, energisnålt, säkert, i realtid och återvinningsbart är svårare.

SNITTS växlar upp akademins roll

– Akademin skapar stor samhällsnytta utöver ren forskning och utbildning. Där sker intellektuella processer och skapas samarbeten som bidrar till tillväxt regionalt och nationellt. Det säger Regina Summer, verksamhetschef för SNITTS, medlemsorganisationen för individer och organisationer som arbetar med kunskapsutbyte och nyttiggörande av forskning.

Virtuell utveckling viktig pusselbit för konkurrenskraft

Wingquist Laboratory vid Chalmers tekniska högskola är ett internationellt tvärvetenskapligt kompetenscenter för forskning inom virtuell utveckling. Centrets tillämpade forskning kombinerar vetenskaplig excellens med industriell nytta och utvecklar metoder och verktyg som stärker svensk industris konkurrenskraft.