​Ny undersökning visar: Så ser de nya svenska mathögtiderna ut

Midsommar och jul är svenskarnas favoritmathögtider.
Stockholmarna älskar midsommarfesterna, skåningarna kan inte vara utan sillen och den vegetariska trenden letar sig även in på våra bord under de stora högtiderna. Det visar en ny stor undersökning som Västerbottensost låtit genomföra tillsammans med etnologen Richard Tellström, kocken Filip Fastén och undersökningsföretaget YouGov.

Recept och foton: https://share.mediaflowpro.com/?2KACDNLKT6
Fotograf: Fabian Björnstjerna. Matstylist: Linda Lundgren.
Ytterligare foton på Filip Fastén och Västerbottensost: https://share.mediaflowpro.com/?AYACJNTK16

Undersökningen innehåller även material nedbrutet per region. För mer material kontakta Jens Elfsberg.

Svenskarna, högtiderna och maten

Traditioner och högtider hör ihop och har i alla tider skapat tillfällen för släkt och vänner att träffas, inte minst kring matbordet. Våra stora mathögtider midsommar, kräftskivan, julen och nyårsfirandet uttrycks nämligen genom just maten. Våra högtider skiljer sig på flera sätt, men det finns ett svenskt ackord som tillämpas när vi äter högtidsmåltider.

– Undersökningen visar tydligt att vi är en fiskätande nation när vi vill ge uttryck för våra traditioner, säger Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare.

Fler och grönare rätter

Även om våra traditioner är starka under högtiderna, och många svenskar vill behålla de klassiska smakerna och råvarorna, så syns en tydlig förändring i att högtidsmaten blir alltmer vegetarisk. Det är främst kvinnorna som gör att den vegetariska trenden avspeglas på våra högtidsbord då 24 procent äter mer vegetariskt idag än tidigare vid högtider, medan bara 13 procent av männen uppger detta. Ser man på det ur ett regionalt perspektiv så är norra Sverige och landsbygden mer traditionell i sina matval och där är man inte i lika hög grad beredd att byta ut mot mera vegetariskt. Ser man till ålder så är de unga mer benägna att byta ut kött mot vegetariska alternativ.

– I fråga om att byta de klassiska köttfesträtterna mot vegetariska alternativ så syns en tydlig åldersskillnad, där de yngre, som inte levt ett liv med de klassiska festrätterna, är mer benägna att byta ut dem mot vegetariska. Det är tydligt att man präglas av sina festmaträtter, säger Richard Tellström.

Från sill i söder till revbensspjäll i norr

Ser vi på vilka rätter som svenskarna förknippar mest med högtider så skiljer detta sig åt från söder till norr. Sillen har ett starkare fäste i södra Sverige än i övriga delar av landet, och i norr finns en högre benägenhet att koppla kötträtter som revbensspjäll, skinka och grisfötter till högtidsmåltider, även om det klassiska ackordet är starkt över hela landet. Laxen har sitt starkaste fäste i Stockholm, stockholmarna anser heller inte i lika stor utsträckning som övriga landet att skinkan har en självklar plats på högtidsbordet. Ser man till ålder förknippar de unga fest med köttbullar eftersom de färdiglagade köttbullarna är en vanlig barnmaträtt på fester sedan 1980-talet, på samma sätt som äldre förknippar mathögtider med lutfisk då det varit en gammal högtidsmat i flera århundraden. Lutfisken är den högtidsrätt som tillsammans med grisfötterna är de minst populära rätterna när det kommer till julens högtidsmat.

– Västerbottensost har för många en självklar plats på våra matbord under högtiderna och i år ville vi fördjupa oss ännu mer kring hur svenskarna tänker kring just maten, råvaror och förändringsbenägenhet kopplat till högtider, säger Helena Ahlgren, Brand Manager, Västerbottensost, Norrmejerier.

Topplista svenska mathögtider

På frågan om vilken som är de svarandes favoritmathögtid ser topplistan ut enligt följande:

Topplista högtidsrätter

På frågan vilka råvaror eller rätter som de svarande förknippar mest med högtider ser topplistan ut enligt följande:

Bottenlista högtidsrätter

Längst ner på listan av rätter som förknippas med högtider hittar vi följande rätter. Ju lägre procentsats, desto mindre förknippas de med våra högtider:

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 20-24 maj 2016 har sammanlagt 1006 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 15-74 år i Sverige.

Kort om Västerbottensost

Bakom receptet på den älskade osten står mejerskan Ulrika Eleonora Lindström. År 1910 registrerades W-varumärket för Västerbottensost hos Patent- och registreringsverket. Men det var flera år tidigare, runt år 1872, som receptet till Västerbottensost kom till. Ingen vet varför det nu bara går att tillverka Västerbottensost på det lilla mejeriet i Burträsk, om det är husfloran som är unik för Burträsk eller om det beror på andra faktorer. Men en sak är säker, osten är lika älskad idag som för 100 år sedan.
Västerbottensost har med sin unika smak och höga kvalitet fått ett gott rykte ute i världen. Det är många som efterfrågar den mytomspunna osten och varje år kommer det in frågor till Västerbottensost runt förutsättningar för export. 
Västerbottensost är ett av Norrmejerier registrerat varumärke och har lanserats i bland annat England och Finland. Tack vare Västerbottensost blev Norrmejerier 1990 utnämnd till Kunglig Hovleverantör, en titel som kännetecknar hög svensk kvalitet.

För mer information kontakta

Helena Ahlgren, Brand Manager, Västerbottensost, Norrmejerier, e-post: Helena.Ahlgren@norrmejerier.se, telefon: 070 108 00 51, 090 18 29 44

För praktiska frågor, högupplösta bilder etc, kontakta

Jens Elfsberg, Wenderfalck, e-post: jens.elfsberg@wenderfalck.com, telefon: 0707 94 10 56 

--------------------------------------------------------

Presskontakt Norrmejerier

Mariann Holmberg, kommunikationsansvarig, Norrmejerier, 072 222 73 43