Enhetschefen som börjat laga mat med eleverna

Det började med stök och slutade med att eleverna bad om att få recepten. Svenshögskolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Burlöv. En gång i veckan, under ett år, har sjätteklassare här fått vara med och jobba i köket. Något som lärt elever mer om hälsa och gett helt nya insikter till enhetschefen.

I Burlövs kommun har enhetschefen Kim Andersson tagit på sig förklädet en gång i veckan och ställt sig i köket tillsammans med ett gäng elever från sjätte klass. Med målet att involvera barnen för att öka förståelsen mellan mat och hälsa. Något som skapade en dialog mellan elever och lärare och gett oväntade insikter.

I projektet har Kim använt materialet ur Hälsa på maten - ett koncept och en kokbok framtagna i samarbete mellan Orkla FoodSolutions, folkhälsovetare, kostchefer, pedagoger och kockar. Detta har dessutom gett ringar på vattnet och inspiration till fler projekt, med start i förskolan.

Varför bestämde ni er för att börja med Hälsa på maten?
Vi som jobbar med mat, och även föräldrar, vet varför vi behöver äta bra. Men barnen vet inte det. Därför ville vi jobba med konceptet Hälsa på maten i skolan och involvera eleverna i matlagningen. I ett år, en gång i veckan, har jag haft sex elever från årskurs sex i köket, som fått laga recept från boken tillsammans med mig. Vi har samtalat och haft en dialog om hälsa och hur det ser ut hemma hos eleverna.

Hur har det tagits emot av eleverna?
Först var det spännande att slippa lektionerna, man känner att man kommer undan. Men jag är hård i köket så det blev en liten chock för dem. Det blev en barriärbrytare. Men mat förenar och slutar alltid med någon form av aha-upplevelse i form av ”alltså denna smoothien var jättegod", eller "jag trodde aldrig jag skulle äta spenat”.

Eleverna är skeptiska i sexan, det är mycket ”jag vill inte” och rynkande på näsan. Men jag säger att alla ska vara med och smaka, och det slutar med att de tackar för att de fick komma. Efteråt har de tjatat om recepten för de vill visa sina föräldrar. Det chockade mig lite faktiskt. Det har varit kul.

Elev som bläddrar i kokboken "Hälsa på maten".

Hur upplever du kunskapen om mat och hälsa hos unga idag?
Kunskapen är väldigt låg kring sambandet mellan prestation och det man äter. Det är ett stressat samhälle, där snabbmat och tidigare lyxprodukter som godis, kakor och läsk har blivet en vardag för många barnfamiljer. 

Men man kan alltid hitta infallsvinklar som till exempel idrott, och fråga ”hur tror du att stjärnorna äter”. När jag berättar att Messi är vegetarian och bara äter växtbaserad kost. Då börjar folk tappa andan. Tjejerna här har ofta ett större intresse och vill visa vad de kan. De besitter ganska mycket kunskaper och hjälper till mycket hemma. Men de känner inte till sambandet mellan hälsa och mat.

Har ni lärt er något av det här projektet?
Det vi insåg var att vi måste börja jobba med detta redan på förskolenivå. Projektet har lett till att vi gjort ytterligare en satsning som vi kallar "Family style". Då vi lagar allt i glasburkar för att man ska kunna se allt, och vi serverar all mat på bordet istället för på en serveringsvagn som det bukar vara. Så Hälsa på maten har definitivt gett ringar på vattnet. 

Nu vill vi kunna jobba med det under en längre tid och se om det blir förändring i skolan. Vi har ju nu möjligheten att följa de här barnen från förskolan till de går ut nian.

Du berättade att ni även fått nya insikter om era elever. Vilka?
Vi har alltid trott att i detta området är det viktig att ha förstärkt mat och mellanmål, men det visade sig när vi började prata att av 50 elever var det ungefär fem stycken som inte fick en hel lagad middag när de kom hem från skolan redan klockan halv tre. För deras mammor ofta är hemma. Det är inget vi har vetat om.

Tvärtom har vi fokuserat på att öka upp portionerna och tänkt att det är extra viktigt i ett utsatt område. Men det är kanske viktigt i helt andra områden där barnen blir lämnade sju på morgonen och hämtade sex på kvällen. Här kanske det är helt andra insatser vi behöver göra.

Wraps från "Hälsa på maten" som skolbarnen har gjort.

Vad tycker du om materialet till Hälsa på maten?
Formatet på själva kokboken är bra. Det tilltalar barnen och den är ju till för dem. Det jag lärt mig är att vi som jobbar med mat, och vet exakt vad man kan och bör äta, är extremt dåliga på att kommunicera. 

Mitt nya kall är att få ut den informationen. Hälsa på maten kan vara en bra del av det. Man jobbar lekfullt med bra mat och grönsaker. Sedan när du kommer längre behöver du mer djup och bredd och veta varför. Varför du till exempel inte ska äta socker direkt när du vaknar eller innan skolan.

Om Hälsa på maten
Namnet ”Hälsa på maten” syftar dels på vikten av att introducera, och få människor intresserade av, mat redan i tidig ålder, men också för att kopplingen mellan hälsa och mat är så stark.