Pressmeddelande -
Något ökade kräftfångster i år enligt SLU:s Vätternprognos
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) presenterar nu årets prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från romkornets kläckning fram till fångsten och kräftskivan.
I Vättern beräknas den relativa fångsten 2021 landa på 123 gram matkräftor per bur och natt, vilket är en uppgång med 8 procent jämfört med förra året. Fångsterna ökade något redan då efter att ha gått ner sedan 2017. Totalfångsten i yrkesfisket beräknas till 137 ton om fisketrycket blir normalt och fisket pågår säsongen ut.
Så här dags på året, i semestertider och med datumet för den ”klassiska” kräftpremiären i dagarna, har SMHI trots sina resurser haft vissa problem med väderprognoserna. Samtidigt efterfrågas en uppskattning av hur kräftfisket är och kommer att bli i år. Trots en kall start på maj, hade resten av maj, juni och juli värmerekord på många håll vilket har gett en tidig kräftsäsong. Kräftorna har hunnit ömsa, bli hungriga och därefter gå in i burarna. Det är dock alltid vanskligt att förutspå fisket för hela säsongen så här i starten. Dessutom påverkas fångsterna av vädret just när själva fisket utförs. Rådet i år är, som oftast, att vänta med kräftfisket till senare i augusti för att få välmatade kräftor. Från Finland, där fiskesäsongen startade den 21 juli, rapporteras också om en tidig kräftsäsong. Hur fisket blir i år vet vi med säkerhet först efter avslutad säsong.
Men med långa tidsserier av provfisken och fångster som underlag kan man göra en prognos, ett kräftindex, för hur mycket kräftor det finns i sjön och hur fångsterna i en sjö kommer att bli.
– Alla vill veta hur fisket kommer att bli i största allmänhet, men det krångliga är att man måste skräddarsy en modell för varje enskild sjö, säger Lennart Edsman, forskare vid SLU:s institution för akvatiska resurser (SLU Aqua). Fångsterna och effekterna av klimatet påverkas av sjöns storlek, djup, näringsstatus, vattenkemi, konkurrens från andra organismer, rovfisksamhället, beståndets täthet, skyddsmöjligheterna, fisketrycket, bottensubstratet och var i landet sjön befinner sig.
Det gör att varje sjö kräver en helt unik prognosmodell som har lokalanpassade tidsförskjutningar av klimateffekterna och som tar hänsyn till vilka stadier i kräftans liv som är viktiga just där.
– I modellen för Vättern testade vi temperaturens betydelse för fyra kritiska faser i en kräftas liv: rommens överlevnad under honans stjärt innan kläckningen, hur många kräftyngel som överlever det första året, tillväxten strax innan kräftorna blir fångstbara samt vuxna kräftors vinteröverlevnad, säger Lennart Edsman.
Kräftindex för Vättern visade att en bra fångst ett år hade en negativ effekt på fångsten nästa år. Det som hade störst betydelse för hur fångsten blev ett år var stress genom stora variationer i vintertemperaturen två år tidigare. Fångsterna per bur beräknas i år bli åtta procent högre jämfört med förra året.
Kräftindexet har utarbetats i samarbete med Ekoll AB i Malmö och projektet har delfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten.
Läs mer/Fördjupning
Vetenskaplig artikel
Bohman, P., Edsman, L., Sandström, A., Nyström, P., Stenberg, M., Hertonsson, P., & Johansson, J. (2015). Predicting harvest of non-native signal crayfish in lakes—a role for changing climate? Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 73(5), 785-792.
https://www.nrcresearchpress.com/doi/10.1139/cjfas-2015-0241#.XUlIF2aP670
Webbsida om kräftor och kräftfiske
https://www.slu.se/kraftor
Kontaktperson
Lennart Edsman, forskare
Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), SLU
lennart.edsman@slu.se, 010-478 42 26
