Gå direkt till innehåll
Krav på uppföljande radonmätning på arbetstid innan åtgärd

Blogginlägg -

Krav på uppföljande radonmätning på arbetstid innan åtgärd

Sedan den nya Strålskyddslagen infördes 1 juni 2018 har radonmätning på arbetsplatser blivit allt vanligare. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning ska arbetsgivare inleda kartläggningen av radonsituationen på en arbetsplats genom att mäta med radondosor för att på så vis få fram radonhalten uttryckt som ett årsmedelvärde.

Beräkningen av antal mätpunkter kan vara komplicerad utifrån metodbeskrivningen men genom att använda en kalkylator blir det enklare ta reda på hur många radondosor som behövs. Observera att kontor, skolor och industrilokaler är exempel på arbetsplatser som omfattas av kraven på mätning.

När årsmedelvärdet erhålls ska man kontrollera att samtliga mätpunkter ligger under referensvärdet 200 Bq/m3. Om så inte är fallet måste man undersöka radonsituationen vid den aktuella mätpunkten (eller mätpunkterna) mer i detalj. Observera att man alltså inte ska genomföra en radonsänkande åtgärd i detta läge. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning ska man i stället genomföra en uppföljande mätning på denna punkt för att få kontroll på radonhalten under arbetstid. Detta ska även appliceras på skolor.

En uppföljande mätning genomförs under sju dagar med en kalibrerad radonlogger som har en hög känslighet. Det är viktigt att använda en radonlogger där man kan bryta ut mättiden under arbetstid och på så vis få ett medelvärde för en arbetsvecka. Genom förhållandet mellan detta medelvärde och medelvärdet under hela sjudagarsperioden kan man sedan beräkna ett korrigerat årsmedelvärde för radonhalten under arbetstid. Om man använder en logger av typen SPIRIT kan man enkelt göra detta genom en rapportgenerator på webben. Någon manuell beräkning behöver i dessa fall inte göras.

Viktigt att göra saker i rätt ordning
– Vi har sett en del fall där arbetsgivare och skolor haft för bråttom att genomföra en radonsänkande åtgärd. Om man inte genomför en uppföljande mätning där så krävs innebär det i praktiken att man fördröjer hela processen med att radonsäkra arbetsplatsen. Därför är det viktigt att följa metodbeskrivningen och mäta färdigt innan man tar nästa steg för en eventuell åtgärd, säger Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Om det korrigerade medelvärdet under arbetstid ligger under referensvärdet 200 Bq/m3 behöver ingen radonåtgärd genomföras. Om det däremot ligger över måste man bedöma vilka åtgärder som krävs för att sänka det. Enklast görs detta genom att kontakta en certifierad radonkonsult som både kan kartlägga orsaken till de förhöjda halterna och föreslå åtgärder.

För mer information om radon och radonmätningar besök https://radonova.se 

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Karl Nilsson

Karl Nilsson

Presskontakt VD Radonova Laboratories AB
Tryggve Rönnqvist

Tryggve Rönnqvist

Presskontakt Teknisk chef Radonova Laboratories AB

Relaterat innehåll

The Global Leader in Radon Measurement

Med kunder i 80 länder är Radonova världens ledande företag för mätning av radon i villor, flerbostadshus och på arbetsplatser. Med rötterna i universitets- och forskarvärlden erbjuder Radonova mycket avancerad utrustning för att analysera radon i inomhusluft. Radonmätningarna genomförs med hjälp av radondetektorer, instrument och trådlösa sensorer. Radonovas mätmetoder är ackrediterade av SWEDAC och företaget placerar sig genomgående mycket högt i krävande internationella jämförelsetester.

Säkrar en hälsosam inomhusmiljö
Genom att använda Radonovas detektorer och instrument kan privatpersoner, företag och andra verksamheter snabbt och säkert identifiera utrymmen med förhöjda radonhalter. Det gör att rätt åtgärder vid behov kan sättas in för att säkra en hälsosam inomhusmiljö med låga radonhalter. Med en fast installerad radonsensor går det även att kontrollera att radonhalterna håller sig under gällande gränsvärden (vilka kan variera mellan olika länder). Genom detta bidrar Radonovas verksamhet till en bättre folkhälsa och att färre människor riskerar att drabbas av lungcancer.

Om radon och lungcancer
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer (efter rökning). Globalt beräknas varje år cirka 230 000 människor drabbas av lungcancer, efter att de under en längre tid vistats i lokaler med förhöjda radonhalter. Lungcancer hos människor som aldrig har rökt ökar och är nu den sjunde vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i världen.