Blogginlägg -
Viktigt att mäta rätt vid radonbesiktning
Om förhöjda årsmedelvärden över referensvärdet 200 Bq/m3 identifieras i en bostad eller på en arbetsplats ska man genomföra en radonbesiktning. Huvudsyftet är att identifiera orsaken till radonproblemet, det vill säga förstå var radongasen kommer från. När man väl vet det går det att planera en åtgärd för att sänka radonhalten.
Att tänka på innan en radonbesiktning
Besiktningen av bostäder och arbetsplatser är i grunden lika, men det finns vissa skillnader som bör beaktas. För arbetsplatser ska man genomföra en uppföljande mätning för att beräkna ett korrigerat årsmedelvärde under arbetstid innan en besiktning genomförs. Om mätning och beräkning resulterar i en radonhalt under 200 Bq/m3 behöver ingen besiktning genomföras. Vad gäller lägenheter är det viktigt att göra en uppföljande mätning i lägenheter runtom den lägenhet som har identifierats med förhöjda radonhalter. Normalt sett mäter man endast 20 till 30 procent av lägenheterna i ett flerbostadshus. Om man hittar förhöjda radonhalter måste man därför göra en genomgång (radonmätning) av fler lägenheter för att kartlägga problemet.
Vilka typer av mätningar ska man göra vid en radonbesiktning?
Problem med radon uppstår nästan alltid på grund av att radongas läcker in i byggnaden från marken eller att byggnadsmaterialet i sig utsöndrar radongas. I vissa fall kan radon i vatten orsaka förhöjda halter i inomhusluften. Risken för det förekommer dock endast i fastigheter med egen brunn.
För att identifiera varför förhöjda radonhalter uppstår rekommenderas följande mätningar:
- Kartlägg radonhalten i olika rum. Genom att placera ut besiktningsloggar på olika platser i bostaden och på arbetsplatsen går det att se var man har de största problemen med radon, det vill säga identifiera de utrymmen där man kan misstänka att radongas läcker in från marken under lokalen eller där det kan finnas byggnadsmaterial som utsöndrar radongas.
- Undersök varifrån radongas läcker in i fastigheten. Genom att använda en radonsniffer som suger in luft från sprickbildningar i golvet eller vid golvbrunnar och rörgenomföringar kan man identifiera platser för inläckage.
- Identifiera byggnadsmaterial som utsöndrar radongas. Genom att använda en gammamätare som riktas mot byggnadsmaterialet kan man identifiera nivån av gammastrålning som materialet avger. Det ger en indirekt indikation om materialet utsöndrar radongas. I Sverige är det framför allt hus som byggts fram till år 1975 som riskerar att ha byggnadsmaterial som orsaker problem. Detta byggnadsmaterial är känt som blå lättbetong.
När mätningarna väl är genomförda ska de sammanfattas i ett protokoll. Ett eventuellt bidrag av radongas från byggnadsmaterialet beräknas utifrån nivån av gammastrålning och rådande luftflöden i fastigheten. Beroende på mätresultaten kan en radonsänkande åtgärd genomföras vid behov. Det kan innebära allt från att exempelvis täta sprickor i golvet till att installera en radonsug.
Vanliga felmätningar som görs vid radonbesiktningar
Vanliga fel som uppstår när man gör en radonbesiktning beror på att man helt enkelt använder fel typ av mätinstrument. Här listas några exempel:
-
Besiktningslogger med alldeles för låg känslighet. En besiktning tar normalt
2–3 timmar. Det gäller således att använda en logger med tillräckligt hög känslighet som visar en korrekt halt inom 1–2 timmar. Det duger alltså inte att använda instrument som visar värden baserat på 12 timmars mätning. - I samband med användningen av en radonsniffer förflyttar sig besiktningspersonen för snabbt mellan mätpunkterna. Även om man använder de mest kvalificerade radonsniffers som finns ska man vänta 20 minuter mellan mätpunkterna för att få ett tillfredsställande resultat. Mätkammaren måste nämligen spolas ren med frisk luft mellan mätpunkterna. Tyvärr finns exempel där enklare radoninstrument används för att sniffa. Med sådana instrument måste man vänta mer än 2 timmar mellan mätpunkterna. Annars riskerar man att mäta för höga värden.
- Vid gammamätning används inte ett tillräckligt noggrant instrument som kan mäta strålningsnivåer från byggnadsmaterial. Det är viktigt att använda ett instrument som har så pass hög känslighet att det inom 5 sekunder ger ett korrekt värde även vid låga värden av gammastrålning. Det finns gammamätare som kräver flera minuter innan man får ett stabilt resultat vilket ger en osäkerhet när man ska bestämma exhalationen av radongas från materialet. Byggmaterial som utsöndrar radongas har förhållandevis låga nivåer av gammastrålning, till skillnad från många andra applikationer där man använder gammamätare. Därför kan man inte använda gammamätare av den enklare typen.
Sammanfattningsvis kan en fel utförd besiktning leda till att fel åtgärder sätts in för att sänka radonhalten. Det innebär dels förhöjda kostnader, dels att radonproblematiken inte avhjälps.
Om du vill veta mer om vilka instrument som behövs vid en radonbesiktning kan du boka en demonstration här.
