Gå direkt till innehåll
Karl Nilsson, vd för Radonova

Blogginlägg -

Mer än 30 år med ackrediterade radonmätningar – Radonovas roll i kvalitetsarbetet

Det har nu gått mer än 30 år sedan Radonova blev ackrediterat för radonmätningar. Sedan oktober 1995 har företaget erbjudit ackrediterade mätningar och analyser med kvalitetssäkring, spårbarhet och oberoende som grund. I dag är Radonova ett av få laboratorier i världen som kan visa upp en så lång och obruten ackrediteringshistorik inom området.

Bakgrunden sträcker sig ännu längre tillbaka i tiden. Företaget grundades 1986 under namnet Gammadata, i direkt anslutning till Tjernobylolyckan. Behovet av att mäta radioaktiva ämnen i livsmedel och miljö var då stort, inte minst cesium-137. Ett par år senare etablerades även verksamheten för radonmätningar, som successivt utvecklades till ett eget specialistområde och i dag är kärnverksamheten.

– Radonmätningarna med spårfilmsdetektorer och cesium-mätningarna har varit ackrediterade ända sedan 1995. Det är metoder som vi har arbetat med, utvecklat och kvalitetssäkrat under mycket lång tid, säger Maria Lindkvist, kvalitetsansvarig på Radonova.

I dag erbjuder Radonova ackrediterade mätningar av radon i luft, både med spårfilmsdetektorer och med det elektroniska radoninstrumentet SPIRIT. Därtill utförs ackrediterade analyser av radon i vatten samt mätningar av cesium-137 i exempelvis kött, träprodukter och aska med hjälp av gammaspektroskopi.

Vad innebär ackreditering i praktiken?
Ackreditering är ett begrepp som ofta används, men som inte alltid är helt tydligt för mottagaren. I grunden handlar det om att en specifik mät- eller analysmetod prövas och godkänns enligt internationella standarder. För Radonovas del sker detta enligt ISO/IEC 17025, den standard som gäller för provnings- och kalibreringslaboratorier.

– Det är själva metoden som ackrediteras, inte laboratoriet som sådant. Samtidigt ställer ackrediteringen krav på hela verksamheten. Det handlar om allt från provhantering och beräkningar till personalens kompetens, dokumentation, uppföljning och intern granskning, säger Maria Lindkvist.

Tillsynen utförs av SWEDAC, den svenska myndigheten för ackreditering. Revisioner genomförs minst var 18:e månad, vilket innebär att Radonova löpande måste visa att samtliga krav fortsatt uppfylls.

Varför är ackreditering viktig för kunderna?
För den som beställer en radonmätning är ackrediteringen en tydlig kvalitetsstämpel. Den visar att mätresultaten är tillförlitliga, spårbara och framtagna av ett oberoende laboratorium. I en marknad där många aktörer erbjuder radonmätningar är skillnaden mellan ackrediterat och ej ackrediterat ofta avgörande.

En central skillnad är den externa granskningen. Ett ackrediterat laboratorium kontrolleras regelbundet av en oberoende tredje part, vilket omfattar både metoder, rutiner och opartiskhet.

– Ackrediteringen gör det tydligt att vi inte har något egenintresse i vilket resultat en mätning ger. Vi är inte kopplade till myndigheter, åtgärdsbolag eller andra aktörer som kan påverkas av utfallet, säger Maria Lindkvist.

Skillnaden får också praktiska konsekvenser. En mätning som visar för låga värden kan innebära att människor vistas i en inomhusmiljö med förhöjd hälsorisk utan att känna till det. En mätning som felaktigt visar för höga värden kan i sin tur leda till onödiga åtgärder och kostnader. Ackrediteringen minskar dessa risker genom tydliga krav på metodik, kalibrering och kontroll.

Kontinuerlig uppföljning och kvalitetssäkring
Som ackrediterat laboratorium kalibrerar Radonova sin mätutrustning regelbundet mot kända radonkällor, exempelvis Strålsäkerhetsmyndighetens radonkammare. Företaget deltar även i krävande nationella och internationella jämförelsetester samt genomför återkommande internrevisioner.

Ackrediteringen omfattar dessutom krav på opartiskhet. Radonova bedriver ingen åtgärdsverksamhet och har därmed inga incitament att påverka resultatens nivå.

Tre decennier efter ackrediteringen 1995 är slutsatsen densamma som då: tillförlitliga radonmätningar kräver tydliga metoder, extern granskning och ett långsiktigt kvalitetsarbete. Det är detta som ligger bakom varje ackrediterad mätning från Radonova.

För mer information om radon och radonmätning besök https://radonova.se

Ämnen

Kategorier

Kontakter

  • Karl Nilsson, SWEDAC ackrediteringsbevis.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1600 x 900, 697 KB
    Ladda ner
  • Hur ofta ska man mäta radon.jpeg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5000 x 3000, 1,59 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Förhöjda radonhalter på många svenska arbetsplatser

    En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Sammanställningen bygger på totalt 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader (arbetsplatser). Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten.

    Ny statistik visar att många svenska arbetsplatser har förhöjda radonhalter
  • Tre av fyra kommuner har skolor med förhöjda radonhalter

    Med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten har Radonova tagit fram en ny sammanställning som visar att förhöjda radonhalter förekommer i skolor över hela landet – även i nybyggda och tidigare åtgärdade byggnader. En ny analys från Radonova Laboratories visar att 75 procent av Sveriges kommuner har skolor med utrymmen där radonhalten överstiger referensnivån på 200 Bq/m³.

    Förhöjda radonhalter förekommer i skolor över hela landet – även i nybyggda och tidigare åtgärdade byggnader.
  • Nära var fjärde villa i Sverige visar förhöjda radonhalter

    Av de drygt 119 500 radonmätningar som Radonova Laboratories genomfört under perioden 2015–2025 visar 27 196 svenska villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 23 procent av de mätta villorna. Baserat på Radonovas mätdata innebär det att uppskattningsvis 440 000 av landets villor har förhöjda radonhalter.

  • Sex dåliga argument för att inte mäta radon

    I Sverige visar mätningar att nära var fjärde villa har förhöjda halter. En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar dessutom att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Ändå hamnar radon långt ner på listan över frågor som engagerar.

    Här är sex av de vanligaste, och sämsta, anledningarna att låta bli att mäta radon.