Gå direkt till innehåll
Här är sex av de vanligaste, och sämsta, anledningarna att låta bli att mäta radon.
Genrebild. Husen på bilden har inget samband med texten.

Blogginlägg -

Sex dåliga argument för att inte mäta radon

Trots att radon, näst efter rökning, är den främsta orsaken till lungcancer är det fortfarande många som avstår från att mäta nivåerna i sina hem och på sina arbetsplatser. I Sverige visar mätningar att nära var fjärde villa har förhöjda halter. En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar dessutom att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Ändå hamnar radon långt ner på listan över frågor som engagerar. Gasen syns inte, luktar inte och ger inga snabba symptom – och därför underskattas riskerna.

Förklaringen är sällan brist på omtanke. Ofta handlar det om missförstånd, felaktiga antaganden och en tendens att skjuta upp saker som inte märks i vardagen. Här är sex av de vanligaste, och sämsta, anledningarna att låta bli att mäta.

1. ”Vi mätte för några år sedan och då var allt okej.”
En tidigare låg radonhalt säger inget om dagens situation. Radon påverkas exempelvis av förändringar i marken, små rörelser i husgrunden, ändrad ventilation, renoveringar och vädervariationer. Det gör att nivåerna kan svänga över tid, ibland ganska snabbt. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar regelbunden mätning, särskilt efter ombyggnationer eller ändringar i ventilationen. Ett resultat från 2018 ger alltså inga garantier 2025.

2. ”Huset är nytt – det borde vara säkert.”
Många utgår från att moderna, energieffektiva hus skyddar mot radon. I själva verket kan täta konstruktioner bidra till att radon stannar kvar inomhus. Nya byggnader har ofta andra luftflöden än äldre hus, vilket påverkar hur radon tar sig in och fördelas i byggnaden. Det finns radonsäkra byggmetoder, men de är inte obligatoriska överallt och ersätter aldrig en faktisk mätning.

3. ”Vi har ingen källare, så det är inget problem.”
Radon kommer från marken, inte från källaren som utrymme. Även hus på platta, radhus och enplansvillor kan ha höga halter. Gasen letar sig in genom små sprickor i bottenplattan, via krypgrunder eller genom otätheter runt rördragningar. Huruvida huset har källare eller inte säger alltså inget om risken.

4. ”Jag har hört att radon bara är farligt för rökare.”
Radon är den främsta orsaken till lungcancer bland icke-rökare. För den som röker förstärks riskerna ytterligare, men gasen är skadlig även för den som aldrig har rökt. Många förknippar lungcancer så starkt med rökning att radon hamnar i skymundan. Effekten blir att personer som bor eller arbetar i byggnader med förhöjda halter inte upplever att de själva tillhör en riskgrupp.

5. ”Det är inget problem där jag bor.”
Radonhalter varierar inte bara mellan kommuner och olika delar av landet utan också mellan grannhus. Så kallade radonkartor säger alltså ingenting om hur det förhåller sig i en enskild fastighet. Även i kommuner som betraktas som lågriskområden visar statistiken att det kan finnas många byggnader med förhöjda halter. Den enda säkra bilden av läget får man därför genom att mäta i den egna miljön.

6. ”Det är för dyrt och krångligt.”
Radonmätning är en av de enklaste och mest kostnadseffektiva insatserna för att säkra inomhusmiljön från onödiga hälsorisker. Ett vanligt mätpaket för en villa kostar ofta mindre än mycket av det man spontanköper i vardagen. Om halterna visar sig vara höga finns det beprövade åtgärder som i de flesta fall varken är särskilt dyra eller tekniskt svåra. Många som genomför en radonsänkande åtgärd blir förvånade över hur snabbt problemen går att hantera.

Att avstå från att mäta bygger ofta på en känsla av att riskerna gäller någon annan. Samtidigt fortsätter radon att orsaka allvarlig sjukdom trots att både problemet och lösningarna är välkända. Karl Nilsson, vd på Radonova, beskriver situationen så här:

”Vi möter ofta människor som egentligen hade velat och behövt mäta tidigare men som hållits tillbaka av olika missförstånd. Radon är inget man behöver vara rädd för, men man måste ta det på allvar. En mätning är alltid bättre än en gissning, och det är först när man känner sina värden som man kan göra något åt dem.”

Läs mer om radon och radonmätning på https://radonova.se

Ämnen

Kategorier

Kontakter

  • Sex dåliga argument att inte mäta radon.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    3921 x 2614, 1,3 MB
    Ladda ner
  • Karl Nilsson, vd Radonova Laboratories.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1000 x 562, 78,5 KB
    Ladda ner
  • Radonova, ny mätsäsong radon, webb.jpeg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1773 x 1182, 181 KB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Förhöjda radonhalter på många svenska arbetsplatser

    En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Sammanställningen bygger på totalt 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader (arbetsplatser). Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten.

    Ny statistik visar att många svenska arbetsplatser har förhöjda radonhalter
  • Nära var fjärde villa i Sverige visar förhöjda radonhalter

    Av de drygt 119 500 radonmätningar som Radonova Laboratories genomfört under perioden 2015–2025 visar 27 196 svenska villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 23 procent av de mätta villorna. Baserat på Radonovas mätdata innebär det att uppskattningsvis 440 000 av landets villor har förhöjda radonhalter.

  • Mätsäsongen för radon inleds – fler vill få koll på årsmedelvärdet

    Den 1 oktober startar säsongen för radonmätning i Sverige. För den som vill få fram ett tillförlitligt årsmedelvärde av radonhalten i villan, flerbostadshuset eller på arbetsplatsen är det nu mätningen behöver genomföras. Eldningssäsongen, som sträcker sig mellan 1 oktober och 30 april, är den period då förhållandena gör det möjligt att mäta och analysera radonhalten över tid.

     Mellan 1 oktober och 30 april, är den period då förhållandena gör det möjligt att mäta och analysera radonhalten över tid.
  • Vanliga metoder för att åtgärda förhöjda radonhalter – så fungerar det i villor, flerbostadshus och på arbetsplatser

    Radon är den vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning och förekommer i olika halter i våra bostäder och på arbetsplatser. Samtidigt lever många kvar i tron att radonåtgärder är komplicerade och mycket kostsamma. I praktiken går det ofta att sänka radonhalten med relativt enkla insatser, förutsatt att man först tar reda på var radonet kommer ifrån.

    I praktiken går det ofta att sänka radonhalten med relativt enkla insatser.
  • Så väljer du rätt metod för radonmätning i hus, lägenheter och på arbetsplatser

    Radon är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar. Trots detta utgör den en allvarlig hälsorisk och är, efter rökning, den största orsaken till lungcancer i Sverige. Varje år kopplas ca 500 cancerfall till radonexponering i inomhusmiljöer. För att skydda hälsan och leva upp till lagkraven är det därför avgörande att mäta radonhalten – och att välja rätt metod för mätningen.

    Varje år kopplas omkring 500 cancerfall till radonexponering i inomhusmiljöer.
  • När ska man mäta radon? Fem tillfällen då radonmätning är extra viktig

    Det finns några olika tillfällen då det är särskilt angeläget att mäta radonhalten. Vid husköp, renovering och förändrad ventilation är några exempel. Gamla mätvärden aktualiserar också frågan. En ackrediterad mätning gör att man undviker en långvarig exponering för radon som ökar risken för lungcancer.

    Det finns tillfällen då det är särskilt angeläget att mäta radonhalten. Artikeln lyfter fram några vanliga exempel.