Gå direkt till innehåll

Nyhet —

Nu börjar perioden för långtidsmätning av radon

Den 1 oktober börjar mätsäsongen för radon. Den som vill få fram ett årsmedelvärde i en bostad eller på en arbetsplats behöver mäta i minst två månader under eldningssäsongen, som pågår till den 30 april.

Radon varken syns eller luktar, och halten kan variera mellan olika dagar och årstider. En kortare mätning kan ge en första indikation, men för att bedöma halten över tid behövs ett årsmedelvärde. Resultatet kan då jämföras med referensnivån på 200 Bq/m³.

Tillfällen då det är extra viktigt att mäta
Det går inte att avgöra radonhalten utan att mäta. Vid vissa tillfällen är det särskilt angeläget, till exempel inför ett husköp. Då bör man kontrollera om det finns ett aktuellt och tillförlitligt mätresultat. Det finns också skäl att mäta efter en ombyggnad eller ändrad ventilation, om en granne har upptäckt förhöjda halter eller om det gått mer än fem år sedan den senaste mätningen. Notera samtidigt att grannens resultat inte visar hur det ser ut i den egna bostaden.

I en villa är mätningen oftast enkel att genomföra. I flerbostadshus och på större arbetsplatser behöver man även planera vilka utrymmen som ska mätas, hur många dosor som behövs och vem som ansvarar för att placera ut och samla in dem. Radonovas kostnadsfria mall för upphandling av radontjänster ger stöd vid planering och kravställning för flerbostadshus och verksamhetslokaler. För att få ett tillförlitligt resultat bör radondosorna beställas från ett ackrediterat laboratorium.

Mätningen ger underlag för rätt åtgärd
Långvarig exponering för förhöjda radonhalter ökar risken för lungcancer, särskilt för den som röker eller tidigare har rökt. Varken husets utseende, läge eller en radonkarta kan ge besked om halten i en enskild fastighet.

I Radonovas sammanställning av närmare 138 000 radonmätningar i svenska villor under perioden 2016–2026 hade 19,3 procent ett årsmedelvärde över referensnivån. Siffran gäller de villor som ingår i underlaget och säger ingenting om halten i ett hus som inte har mätts.

– Det är lätt att skjuta radonfrågan framför sig när man inte märker av något i vardagen. Men först när man har mätt vet man hur det ser ut i den egna byggnaden. Visar resultatet förhöjda halter gäller det att ta reda på var radonet kommer ifrån innan man bestämmer vad som ska göras. Åtgärden behöver inte alltid vara stor eller kostsam, säger Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Beroende på orsaken kan det exempelvis handla om att justera ventilationen eller täta otätheter där radonhaltig luft kommer in. I andra fall behövs en radonsug eller någon annan teknisk lösning. Efter en åtgärd bör halten mätas igen för att kontrollera att den har sjunkit.

Läs hela artikeln på Radonovas hemsida.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Förhöjda radonhalter på många svenska arbetsplatser

    En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Sammanställningen bygger på totalt 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader (arbetsplatser). Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten.

    Ny statistik visar att många svenska arbetsplatser har förhöjda radonhalter
  • Tre av fyra kommuner har skolor med förhöjda radonhalter

    Med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten har Radonova tagit fram en ny sammanställning som visar att förhöjda radonhalter förekommer i skolor över hela landet – även i nybyggda och tidigare åtgärdade byggnader. En ny analys från Radonova Laboratories visar att 75 procent av Sveriges kommuner har skolor med utrymmen där radonhalten överstiger referensnivån på 200 Bq/m³.

    Förhöjda radonhalter förekommer i skolor över hela landet – även i nybyggda och tidigare åtgärdade byggnader.
  • Kostnadsfri mall ska förenkla upphandling av radontjänster

    Radonova lanserar en kostnadsfri mall för upphandling av radontjänster i flerbostadshus och verksamhetslokaler. Mallen ska hjälpa fastighetsägare, kommuner och andra beställare att avgränsa uppdraget, ställa relevanta krav och få ett tillförlitligt underlag för fortsatta beslut.

  • Dags för mätsäsong – större radonmätningar vinner på god planering

    Den 1 oktober inleds årets mätsäsong för radon. För bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och större arbetsplatser kan det vara klokt att redan nu planera hur mätningen ska genomföras. När många lägenheter, lokaler och mätpunkter ingår blir både urval och praktisk samordning viktiga.

  • Därför spelar årstiden roll när du mäter radon

    Radon kan mätas året runt. Men för att få ett tillförlitligt årsmedelvärde ska mätningen pågå i minst två månader under den så kallade eldningssäsongen, från 1 oktober till 30 april. Anledningen är att radonhalten kan variera över tid och påverkas av bland annat väder, temperatur, ventilation och hur byggnaden används.

  • Husköp och radon – därför är en analysrapport viktig

    Vid en husförsäljning granskas ofta byggnadens skick, energiförbrukning och installationer i detalj. En fråga som däremot lätt hamnar i skymundan är radon, trots att den kan ha stor betydelse för både köpare och säljare.

  • Sex dåliga argument för att inte mäta radon

    I Sverige visar mätningar att nära var fjärde villa har förhöjda halter. En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar dessutom att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Ändå hamnar radon långt ner på listan över frågor som engagerar.

    Här är sex av de vanligaste, och sämsta, anledningarna att låta bli att mäta radon.
  • Tre vanliga anledningar till att resultatet från en radonmätning ifrågasätts – och hur man undviker det

    I samband med bostadsaffärer, renoveringar eller myndighetskontroller uppstår det inte sällan frågor kring radonhalter. I vissa fall finns det till och med flera mätresultat som pekar åt olika håll. Ett värde ligger under riktvärdet, ett annat över. Ibland är skillnaderna stora. Det väcker förstås osäkerhet. Vilket resultat stämmer och hur ska man mäta radon på ett sätt som håller över tid?