I sin presentation "Radon Mitigation in Swedish Single-Family Houses: A Decade of Progress" redovisade Radonovas Vanda Jakabová en studie som jämför hur effektiva radonåtgärder varit i svenska småhus med tio års mellanrum. Fokus låg på att undersöka vilken roll statliga satsningar och informationskampanjer spelat för att sänka radonhalterna till under det svenska referensvärdet på 200 Bq/m³.
Den 12 mars är det dags för årets upplaga av Radondagen på Elite Hotel Carolina Tower i Stockholm. Precis som tidigare år kan du delta både fysiskt och digitalt, och om du vill ändra din deltagarform är det enkelt att göra det. Programmet bjuder på en rad insiktsfulla föreläsningar och presentationer som ger dig den senaste kunskapen inom radonområdet.
För att få ett korrekt årsmedelvärde av radonhalten behöver en mätning pågå i minst 60 dygn under den så kallade eldningssäsongen. I Sverige sträcker sig den perioden från 1 oktober till 30 april. Det innebär att du som ska mäta radon måste påbörja mätningen senast 28 februari för att hinna genomföra den under innevarande mätsäsong.
Att mäta radon minst vart femte år är avgörande för att säkerställa att radonhalten i din byggnad hålls under rekommenderade referensvärden. Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när uran bryts ner i marken och kan ta sig in i byggnader via sprickor, husgrunder och ventilationssystem. Förhöjda radonhalter kan ha allvarliga hälsokonsekvenser, inklusive en ökad risk för lungcancer.
Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som kan innebära hälsorisker om den samlas i höga koncentrationer inomhus. Trots detta är det i de flesta fall varken dyrt eller komplicerat att åtgärda förhöjda radonhalter. Med rätt metodik och verktyg kan både privatpersoner och fastighetsägare vidta åtgärder som är både effektiva och ekonomiska.
Radon är en naturligt förekommande gas som varken syns eller luktar. Denna egenskap gör den därför omöjlig att upptäcka utan hjälpmedel. Trots sitt naturliga ursprung är radon en allvarlig hälsorisk som kan påverka människors liv. Men vad är radon, varför är det farligt, och hur kan vi minska riskerna? Här går vi igenom problemet och dess påverkan på vår hälsa.
Radon är en radioaktiv gas som inte syns eller luktar, men som kan orsaka allvarliga hälsoproblem, främst lungcancer. Gasen uppstår naturligt när uran i marken bryts ned, och finns över hela Sverige i varierande halter. Radon tränger in i byggnader och kan påverka inomhusmiljön – både i bostäder och på arbetsplatser. Men var finns radon egentligen, och vad kan man göra för att skydda sig?
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är långvarig exponering för höga radonhalter den näst vanligaste orsaken till lungcancer, efter rökning. Därför är det viktigt att mäta radonhalten på arbetsplatser, flerbostadshus och i villor. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att man mäter radon regelbundet för att säkerställa att radonhalten inte överstiger de gränsvärden som satts upp.
Cluster IAQ är ett spanskt nätverk som samlar företag och organisationer för att främja innovationer och lösningar inom inomhusluftkvalitet (Indoor Air Quality, IAQ). Nätverket kombinerar expertis från olika sektorer för att förbättra inomhusluften och minska exponeringen för luftburna föroreningar. Radonova har nu blivit den första partnern inom radonmätning som ansluter sig till Cluster IAQ.
Radon är en osynlig och luktfri gas som tar sig in i många hem och på arbetsplatser utan att vi märker det. Trots att den är naturligt förekommande, kan den utgöra en allvarlig hälsorisk om människor exponeras för förhöjda halter under en längre tid. Men vad är radon, hur farligt är det, och vad kan man göra för att skydda sig? I den här artikeln går vi igenom radonets påverkan på vår hälsa.
I september deltog Radonova vid IEA:s (Indoor Environments Association, tidigare AARST) event i Orlando. Eventet är branschens ledande forum för att utbyta kunskap om inomhusmiljöer och de hälsorisker som radon och så kallad ånginträngning utgör. Under symposiet presenterades nya forskningsrön och teknologier för att hantera dessa problem och förbättra luftkvaliteten i byggnader.
Strålsäkerhetsmyndigheten har nyligen uppmanat till ökad mätning av radon i bostäder och på arbetsplatser, något som Radonova Laboratories vd Karl Nilsson ser som ett viktigt steg för att förbättra folkhälsan och säkerställa en trygg inomhusmiljö.
Radon är en naturlig, radioaktiv gas som i högre koncentrationer kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Förhöjda halter av radongas orsakar cirka 500 fall av lungcancer varje år i Sverige och minst 250 000 av landets villor beräknas ha förhöjda radonhalter. Eftersom gasen är osynlig och luktfri är mätning det enda sättet att upptäcka förhöjda radonhalter. Det gäller alla typer av lokaler.
Det går att mäta radon året om men om man vill ha att ett årsmedelvärde för radonhalten i sitt hem eller på arbetsplatsen ska man mäta i minst två månader under eldningssäsongen. I Sverige pågår den mellan 1 oktober och 30 april. För arbetsgivare, skolor, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och villaägare finns då möjlighet att få full koll på radonfrågan.
Just nu bjuder vi på ett års medlemskap i Villaägarna (värde 468 kronor) när du beställer någon av Radonovas radonmätningar för villor. Med en ackrediterad radonmätning får du ett snabbt och säkert svar på vad radonhalten är i ditt hus.
Genom åren har det skapats och cirkulerat ett flertal myter om radon. Med tanke på att radon är en gas som varken luktar, syns eller smakar är det kanske inte så konstigt. För de flesta människor är radonfrågan ganska abstrakt och svår att ta på. Trots att radongas finns i nästan alla bostäder och på arbetsplatser är kunskapen generellt sett låg. Här beskriver vi några av myterna om radon.
För eleverna i årskurs nio på Carlssons skola har kopplingen mellan NO och vardagen blivit lite tydligare. Under vårterminen har de arbetat med ett projekt där de gjort filmer som lyfter fram radongasens effekt på människor. Förutom att främja kunskap och kreativitet har projektet också varit en tävling där man utsett den bästa filmen.
Säsongen för att genomföra en radonmätning som ger ett årsmedelvärde slutar den 30 april. Eftersom en sådan mätning ska pågå i minst två månader behöver den påbörjas senast 1 mars. För att inte riskera att behöva vänta till hösten (1 oktober) bör den som vill genomföra en radonmätning den här säsongen påbörja mätningen senast den 29:e februari.
Det går att mäta radon året om. Men om man vill ha ett årsmedelvärde för radonhalten i sitt hem eller arbetsplats ska man mäta radon under den så kallade eldningssäsongen i minst två månader. I Sverige pågår den mellan 1 oktober och 30 april. I praktiken innebär det att man senast i slutet av februari bör påbörja radonmätning.
Det korta svaret är ja, höga radonhalter kan i praktiken göra ett hus obeboeligt. Även om radongasen i sig inte gör huset omöjligt att bo i kan höga koncentrationer av radon i huset innebära en allvarlig hälsorisk för de boende.