Statistik från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att Malmö skiljer sig tydligt från många andra kommuner i landet när det gäller radon i villor. Av drygt 1 000 radonmätningar som genomförts under de senaste tio åren har endast 7 % visat ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 % i de villor som Radonova har uppmätt.
Nya mätdata från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att radon fortsatt är en påtaglig risk i Göteborgs villabestånd. Totalt har 231 av kommunens villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³, vilket motsvarar 13 procent av de mätta villorna. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 procent i de villor som Radonova har uppmätt under den senaste tioårsperioden.
Nya mätdata från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att radon utgör en betydande risk i Stockholms villabestånd. Av drygt 9 700 radonmätningar som genomförts under perioden 2015–2025 har 3 368 villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 34 % av de mätta villorna. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 % i de villor som Radonova har uppmätt.
Av de drygt 119 500 radonmätningar som Radonova Laboratories genomfört under perioden 2015–2025 visar 27 196 svenska villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 23 procent av de mätta villorna. Baserat på Radonovas mätdata innebär det att uppskattningsvis 440 000 av landets villor har förhöjda radonhalter.
För första gången arrangeras i år en Nationell Radonvecka i Sverige. Bakom satsningen står Svensk Radonförening (SRF), som vill öka kunskapen om radonets risker och uppmana fler att mäta och åtgärda radon i både bostäder och arbetslokaler. Veckan äger rum den 2–9 november och markerar starten på en bredare mobilisering för att göra radonfrågan mer synlig i samhällsdebatten.
Radon är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar. Trots detta utgör den en allvarlig hälsorisk och är, efter rökning, den största orsaken till lungcancer i Sverige. Varje år kopplas ca 500 cancerfall till radonexponering i inomhusmiljöer. För att skydda hälsan och leva upp till lagkraven är det därför avgörande att mäta radonhalten – och att välja rätt metod för mätningen.
Som en del av ett forskningsprojekt finansierat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) vill Radonova undersöka lämplig längd på mätperioden för rådgivande korttidsmätningar av radonhalten i bostäder. Projektet syftar även till att öka kunskapen om vilken tid på året en korttidsmätning av radonhalten kan genomföras för att ge mest tillförlitliga resultat.
Det finns några olika tillfällen då det är särskilt angeläget att mäta radonhalten. Vid husköp, renovering och förändrad ventilation är några exempel. Gamla mätvärden aktualiserar också frågan. En ackrediterad mätning gör att man undviker en långvarig exponering för radon som ökar risken för lungcancer.
Radonova Laboratories deltar i höstens nationella kartläggning av cesium-137 i insjöfisk, ett projekt som drivs av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Radonova ansvarar för att analysera de fiskprover som nu skickas in från allmänheten. Syftet med mätningen är att få en uppdaterad bild av hur halterna av cesium-137 varierar mellan olika fiskarter och sjöar som påverkades efter Tjernobylolyckan 1986.
Radon är en osynlig och luktfri gas som kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Därför är det viktigt att känna till radonhalten i sin bostad – och i vissa fall kan det vara nödvändigt att mäta även utanför den vanliga mätsäsongen. Men hur går det till, och vad är det man bör tänka på?
I sin presentation "Radon Mitigation in Swedish Single-Family Houses: A Decade of Progress" redovisade Radonovas Vanda Jakabová en studie som jämför hur effektiva radonåtgärder varit i svenska småhus med tio års mellanrum. Fokus låg på att undersöka vilken roll statliga satsningar och informationskampanjer spelat för att sänka radonhalterna till under det svenska referensvärdet på 200 Bq/m³.
Radonova har länge varit en aktiv del av det globala arbetet med att sprida kunskap om radon och dess påverkan på människors hälsa. Ett aktuellt exempel är företagets expert, José-Luis Gutiérrez Villanueva, som den 3 april deltar som föreläsare vid en utbildning i Madrid om radon, dess hälsorisker och den lagstiftning som reglerar området.
Radonova deltar som guldsponsor vid CARST:s årliga konferens, som äger rum den 23–27 april i Québec. Radonovas expert Vanda Jakabová kommer bl.a. att presentera sin forskning "Radon Mitigation in Swedish Single-Family Houses: A Decade of Progress". Studien jämför data från två perioder (2007–2012 och 2019–2024) för att analysera trender inom radonmätning och radonsänkande åtgärder i Sverige.
European Radiation Dosimetry Group (EURADOS) arrangerar ett av Europas viktigaste evenemang inom dosimetri och joniserande strålning. Årets konferens äger rum i Bukarest, Rumänien, mellan den 24 och 27 februari och samlar ledande experter, forskare och organisationer inom stråldosimetri – däribland Radonova.
Livsmedelsverket har nyligen publicerat resultaten från sin undersökning av cesium-137 i svamp, hjortron och kött från rådjur. Studien, som genomfördes hösten 2023, visar att nivåerna av cesium-137 generellt sett är mycket låga och inte utgör någon risk för konsumenter. Undersökningen är en del av Livsmedelsverkets arbete med att kartlägga radioaktivitet i livsmedel efter Tjernobylolyckan.
För att få ett korrekt årsmedelvärde av radonhalten behöver en mätning pågå i minst 60 dygn under den så kallade eldningssäsongen. I Sverige sträcker sig den perioden från 1 oktober till 30 april. Det innebär att du som ska mäta radon måste påbörja mätningen senast 28 februari för att hinna genomföra den under innevarande mätsäsong.
Att mäta radon minst vart femte år är avgörande för att säkerställa att radonhalten i din byggnad hålls under rekommenderade referensvärden. Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när uran bryts ner i marken och kan ta sig in i byggnader via sprickor, husgrunder och ventilationssystem. Förhöjda radonhalter kan ha allvarliga hälsokonsekvenser, inklusive en ökad risk för lungcancer.
Radon, den osynliga och luktfria gasen som förekommer naturligt i marken, har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Det beror på dess potentiellt allvarliga hälsoeffekter och behovet av effektiva lösningar för mätning och åtgärdslösning. Radonova Laboratories expert José-Luis Gutiérrez Villanueva ser tre trender som väntas påverka området radon under 2025.
Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som kan innebära hälsorisker om den samlas i höga koncentrationer inomhus. Trots detta är det i de flesta fall varken dyrt eller komplicerat att åtgärda förhöjda radonhalter. Med rätt metodik och verktyg kan både privatpersoner och fastighetsägare vidta åtgärder som är både effektiva och ekonomiska.
Radon är en naturligt förekommande gas som varken syns eller luktar. Denna egenskap gör den därför omöjlig att upptäcka utan hjälpmedel. Trots sitt naturliga ursprung är radon en allvarlig hälsorisk som kan påverka människors liv. Men vad är radon, varför är det farligt, och hur kan vi minska riskerna? Här går vi igenom problemet och dess påverkan på vår hälsa.
