Tånaglar avslöjar långvarig radonexponering

Lungcancer förknippas ofta med rökning, och det är också den enskilt viktigaste riskfaktorn. Samtidigt visar statistiken att en betydande andel av dem som insjuknar aldrig har rökt, eller har rökt för lite för att omfattas av de verktyg som i dag används för tidig upptäckt. Det har lett till ett ökat intresse för andra riskfaktorer och för hur dessa kan identifieras på individnivå.

En sådan riskfaktor är radonexponering. Den radioaktiva gasen bildas naturligt i marken och kan tränga in i byggnader utan att märkas. Radon är i dag den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning och en välkänd riskfaktor även för personer som aldrig har rökt. Samtidigt omfattar dagens metoder för tidig upptäckt av lungcancer i huvudsak personer med lång rökhistorik, vilket innebär att många med annan riskprofil inte fångas upp.

Mot den bakgrunden väcker en ny forskningsstudie från University of Calgary uppmärksamhet. Forskarna har undersökt om tånaglar kan användas som biologisk markör för långvarig radonexponering. I studien har Radonovas ackrediterade radonlaboratorium levererat mätdata om radonhalterna.

Ett biologiskt minne av exponering
I den aktuella studien analyserade forskarna mycket små mängder av bly-210, en radioaktiv isotop som bildas när radon sönderfaller i kroppen. Eftersom tånaglar växer långsamt kan de spegla radonexponeringen över många år.

Studien omfattade 39 personer med väl dokumenterad radonexponering i sina bostäder. Resultaten visade tydliga skillnader mellan grupperna. Personer som under lång tid bott i hus med höga radonhalter hade markant högre nivåer av bly-210 i sina tånaglar än personer som bott i hus med låga halter. Skillnaden uppgick till nästan fyra gånger högre nivåer i gruppen med hög exponering.

Ett särskilt intressant resultat var att förhöjda nivåer av bly-210 kunde påvisas även hos personer som hade genomfört radonsänkande åtgärder i sina hem flera år tidigare. Det tyder på att mätningen inte bara speglar radonexponering i närtid, utan även tidigare radonexponering.

Forskarna fann inga samband mellan bly-210-nivåerna och kön, ålder, rökvanor eller kost. Det stärker bilden av att mätningen speglar radonexponering snarare än andra livsstilsfaktorer.

Ett möjligt komplement i framtiden
Bakgrunden till studien är ett välkänt problem. Dagens lungcancerscreening bygger till stor del på om individen har en omfattande bakgrund som rökare. Det innebär att människor med förhöjd risk av andra skäl, till exempel långvarig radonexponering, riskerar att upptäckas alltför sent.

Forskningsledaren Aaron Goodarzi lyfter fram betydelsen av den långsiktiga exponeringen:

”Vi har sett att våra tånaglar kan innehålla långsiktig information om hur vi har exponerats för radioaktiva ämnen i miljön, som radon. De fungerar som ett slags arkiv över tidigare exponering.”

Forskargruppen betonar samtidigt att detta fortfarande är ett tidigt forskningsskede. Metoden är inte avsedd som ett diagnostiskt verktyg i dag och utgör inte ett underlag för screening. Däremot kan den på sikt bidra till bättre kunskap om individuell radonexponering och därigenom ge ett mer nyanserat underlag i framtida studier av lungcancerrisk.

En ofta underskattad risk
Radon är osynligt och luktfritt, vilket gör att många inte är medvetna om sin exponering för radon. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten beräknas radonexponering orsaka hundratals fall av lungcancer varje år i Sverige.

Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories, menar att studien tillför ett viktigt perspektiv till den pågående diskussionen:

”Vi har länge vetat att radon är en betydande riskfaktor, men det har varit svårt att koppla exponering till individnivå över tid. Den här forskningen bidrar till en bättre förståelse av hur långvarig radonexponering kan avspeglas i kroppen.”

Vad innebär resultaten?
Studien visar inte att tånaglar kan användas för att förutsäga lungcancer hos enskilda individer. Däremot pekar den på en möjlig metod för att i efterhand uppskatta långvarig radonexponering, något som hittills varit svårt att göra.

På sikt kan detta få betydelse för både forskning och riskbedömning. Framför allt bidrar resultaten till en mer nyanserad bild av lungcancer, där rökning är en central riskfaktor men långt ifrån den enda. Radon är en risk som kan beröra många, och tånaglarna kan visa sig bli ett oväntat men värdefullt verktyg för att bättre förstå den exponeringen.

Läs mer om studien här »

I april besöker studiens forskningsledare Aaron Goodarzi Radonova i Uppsala, bland annat för att diskutera nya forskningssamarbeten.

Läs mer om radon och radonmätning på https://radonova.se