Gå direkt till innehåll
Korttidsmätningar kan genomföras när som helst och ger en indikation på radonhalten. De ersätter inte en långtidsmätning, men utgör ett värdefullt beslutsunderlag.

Blogginlägg -

Missade du mätsäsongen? Så får du ändå koll på radonet

Mätsäsongen för radon närmar sig sitt slut. För den som ännu inte har påbörjat en långtidsmätning är det i praktiken för sent att hinna få ett årsmedelvärde innan den 30 april. Men det betyder inte att möjligheten att ta reda på radonhalten i huset är borta. Det finns flera sätt att få en tydlig indikation, även utanför mätsäsongen.

Radon är en osynlig och luktfri gas som kan innebära hälsorisker vid förhöjda nivåer. Därför är det viktigt att mäta. Den metod som ger ett säkert årsmedelvärde är en långtidsmätning under eldningssäsongen, från 1 oktober till 30 april, under minst två månader. Det är också det värde som ligger till grund för myndigheternas riktlinjer.

Men livet följer sällan kalendern.

När tiden inte räcker till
Det finns många situationer där man inte har möjlighet att vänta in nästa mätsäsong. Det vanligaste är i samband med en bostadsaffär. Köpare och säljare vill ha ett beslutsunderlag här och nu, inte om ett halvår.

– Vi möter ofta husköpare som behöver snabb information om radonhalten. Då är en korttidsmätning ett bra sätt att få en första bild, säger Karl Nilsson, vd för Radonova.

Även efter en renovering eller en genomförd radonsänkande åtgärd kan behovet vara tydligt. Har åtgärden haft effekt? Har något förändrats i husets ventilation eller täthet? I sådana lägen är det fullt rimligt att mäta direkt, oavsett årstid.

Flera sätt att mäta året runt
Korttidsmätningar kan genomföras när som helst och ger en indikation på radonhalten. De ersätter inte en långtidsmätning, men utgör ett värdefullt beslutsunderlag.

Det finns i dag flera etablerade metoder:

Radonova erbjuder en unik metod för korttidsmätningar året om. Mätmetoden baseras på jämförelsetester mellan korttidsmätningar och långtidsmätningar under olika årstider och i olika byggnadskonstruktioner. På så vis går det att göra en bedömning av hur sannolikt det är att radonhalterna ligger på en acceptabel nivå eller om åtgärder behöver genomföras. Metoden använder dosor av modellen Rapidos+ som är särskilt utvecklade för korttidsmätning av radon och ger ett tillförlitligt resultat efter 10 dygn.

För den som behöver ännu snabbare svar finns andra alternativ. En 48-timmarsmätning med SPIRIT mättjänst ger ett resultat baserat på två dygn och redovisar ett medelvärde tillsammans med en graf där det går att se hur radonhalten varierar över tid. Tjänsten är ackrediterad och framtagen för situationer där tiden är en avgörande faktor.

– Det viktiga är att förstå vad man får. Korttidsmätningar ger en tydlig indikation, men de bör alltid följas upp av en mätning av årsmedelvärdet, fortsätter Karl Nilsson.

Ett tredje alternativ är kontinuerlig mätning med digitala instrument som Aranet. De visar hur radonhalten varierar över tid i ett specifikt rum och är särskilt användbara för att följa utvecklingen efter en åtgärd eller för att förstå variationer i huset.

Inte samma sak – men ofta tillräckligt
Skillnaden mellan korttids- och långtidsmätning är viktig. Endast en långtidsmätning under rätt säsong kan ge ett årsmedelvärde som kan jämföras med referensnivån på 200 Bq/m³.

Samtidigt fyller korttidsmätningar en tydlig funktion.

De kan visa om det finns skäl att gå vidare med ytterligare mätningar och åtgärder. Och de kan ge en första indikation inför en kommande långtidsmätning.

Med andra ord: det är inte ett exakt facit, men det är ofta tillräckligt för att fatta beslut i stunden.

Planera framåt lönar sig
För den som vill ha ett årsmedelvärde gäller det att planera i god tid inför nästa mätsäsong. Det bästa är att påbörja en mätning i början av säsongen. Då finns tid att vid behov göra kompletterande mätningar och när det krävs att genomföra åtgärder.

Men för den som missade årets ”mätfönster” är läget långt ifrån hopplöst.

– Det viktigaste är att man faktiskt mäter. I dag finns det bra metoder att året runt få en uppfattning om radonläget i ett hus, avslutar Karl Nilsson.

Att vänta kan i vissa fall vara ett alternativ. Men ofta är det bättre att agera snarare än att vänta och skaffa sig en bild av situationen. Det är ett första steg mot ett tryggare boende.

Läs mer om radon och radonmätning på https://radonova.se

Ämnen

Kategorier

Kontakter

  • Radonova, radonkällor, SE.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    2976 x 1984, 1,43 MB
    Ladda ner
  • Radon i fritidshus.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5304 x 3248, 7,71 MB
    Ladda ner
  • Radonova, radonmätning utanför säsong.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    6818 x 5101, 6,53 MB
    Ladda ner
  • Radonova, vanliga fel vid radonmätning i villor.jpeg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    2075 x 1192, 372 KB
    Ladda ner
  • Hur ofta ska man mäta radon.jpeg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5000 x 3000, 1,59 MB
    Ladda ner
  • Karl Nilsson, vd Radonova Laboratories.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1000 x 562, 78,5 KB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Nära var fjärde villa i Sverige visar förhöjda radonhalter

    Av de drygt 119 500 radonmätningar som Radonova Laboratories genomfört under perioden 2015–2025 visar 27 196 svenska villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 23 procent av de mätta villorna. Baserat på Radonovas mätdata innebär det att uppskattningsvis 440 000 av landets villor har förhöjda radonhalter.

  • Från Tjernobyl till global ledare – Radonova firar 40 år

    Radonovas rötter går tillbaka till 1986 då en forskargrupp vid Uppsala universitet startade verksamheten under namnet Gammadata Mätteknik. Bakgrunden var dramatisk. Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl hade skapat ett akut behov av att mäta radioaktivt nedfall, framför allt cesium, i livsmedel och miljö. Det blev också grunden för nästa stora område: radonmätning.

  • Sex dåliga argument för att inte mäta radon

    I Sverige visar mätningar att nära var fjärde villa har förhöjda halter. En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar dessutom att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Ändå hamnar radon långt ner på listan över frågor som engagerar.

    Här är sex av de vanligaste, och sämsta, anledningarna att låta bli att mäta radon.
  • Radon – olika källor, samma hälsorisk

    Varje år uppskattas radon orsaka omkring 500 fall av lungcancer i Sverige. För att förstå och hantera problemet behöver man veta varifrån radonet kommer, hur man mäter det och vilka åtgärder som är möjliga. Samtidigt är det viktigt att betona: radon är radon. Oavsett källa är hälsoeffekten densamma, och det är den samlade halten man exponeras för över tid som avgör risken.

    Radon är radon. Oavsett källa är hälsoeffekten densamma.