Att mäta radon minst vart femte år är avgörande för att säkerställa att radonhalten i din byggnad hålls under rekommenderade referensvärden. Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när uran bryts ner i marken och kan ta sig in i byggnader via sprickor, husgrunder och ventilationssystem. Förhöjda radonhalter kan ha allvarliga hälsokonsekvenser, inklusive en ökad risk för lungcancer.
Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som kan innebära hälsorisker om den samlas i höga koncentrationer inomhus. Trots detta är det i de flesta fall varken dyrt eller komplicerat att åtgärda förhöjda radonhalter. Med rätt metodik och verktyg kan både privatpersoner och fastighetsägare vidta åtgärder som är både effektiva och ekonomiska.
Radon är en naturligt förekommande gas som varken syns eller luktar. Denna egenskap gör den därför omöjlig att upptäcka utan hjälpmedel. Trots sitt naturliga ursprung är radon en allvarlig hälsorisk som kan påverka människors liv. Men vad är radon, varför är det farligt, och hur kan vi minska riskerna? Här går vi igenom problemet och dess påverkan på vår hälsa.
Radon är en radioaktiv gas som inte syns eller luktar, men som kan orsaka allvarliga hälsoproblem, främst lungcancer. Gasen uppstår naturligt när uran i marken bryts ned, och finns över hela Sverige i varierande halter. Radon tränger in i byggnader och kan påverka inomhusmiljön – både i bostäder och på arbetsplatser. Men var finns radon egentligen, och vad kan man göra för att skydda sig?
Cluster IAQ är ett spanskt nätverk som samlar företag och organisationer för att främja innovationer och lösningar inom inomhusluftkvalitet (Indoor Air Quality, IAQ). Nätverket kombinerar expertis från olika sektorer för att förbättra inomhusluften och minska exponeringen för luftburna föroreningar. Radonova har nu blivit den första partnern inom radonmätning som ansluter sig till Cluster IAQ.
Radon är en osynlig och luktfri gas som tar sig in i många hem och på arbetsplatser utan att vi märker det. Trots att den är naturligt förekommande, kan den utgöra en allvarlig hälsorisk om människor exponeras för förhöjda halter under en längre tid. Men vad är radon, hur farligt är det, och vad kan man göra för att skydda sig? I den här artikeln går vi igenom radonets påverkan på vår hälsa.
Strålsäkerhetsmyndigheten har nyligen uppmanat till ökad mätning av radon i bostäder och på arbetsplatser, något som Radonova Laboratories vd Karl Nilsson ser som ett viktigt steg för att förbättra folkhälsan och säkerställa en trygg inomhusmiljö.
Radon är en naturlig, radioaktiv gas som i högre koncentrationer kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Förhöjda halter av radongas orsakar cirka 500 fall av lungcancer varje år i Sverige och minst 250 000 av landets villor beräknas ha förhöjda radonhalter. Eftersom gasen är osynlig och luktfri är mätning det enda sättet att upptäcka förhöjda radonhalter. Det gäller alla typer av lokaler.
Det går att mäta radon året om men om man vill ha att ett årsmedelvärde för radonhalten i sitt hem eller på arbetsplatsen ska man mäta i minst två månader under eldningssäsongen. I Sverige pågår den mellan 1 oktober och 30 april. För arbetsgivare, skolor, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och villaägare finns då möjlighet att få full koll på radonfrågan.
Genom åren har det skapats och cirkulerat ett flertal myter om radon. Med tanke på att radon är en gas som varken luktar, syns eller smakar är det kanske inte så konstigt. För de flesta människor är radonfrågan ganska abstrakt och svår att ta på. Trots att radongas finns i nästan alla bostäder och på arbetsplatser är kunskapen generellt sett låg. Här beskriver vi några av myterna om radon.
För eleverna i årskurs nio på Carlssons skola har kopplingen mellan NO och vardagen blivit lite tydligare. Under vårterminen har de arbetat med ett projekt där de gjort filmer som lyfter fram radongasens effekt på människor. Förutom att främja kunskap och kreativitet har projektet också varit en tävling där man utsett den bästa filmen.
Det korta svaret är ja, höga radonhalter kan i praktiken göra ett hus obeboeligt. Även om radongasen i sig inte gör huset omöjligt att bo i kan höga koncentrationer av radon i huset innebära en allvarlig hälsorisk för de boende.
Fler och fler arbetsgivare genomför nu radonmätningar på landets arbetsplatser, precis som strålskyddslagen föreskriver. Många arbetsgivare får efter mätningen besked att de har ett eller flera utrymmen där radonhalten överstiger referensvärdet 200 Bq/m3. I de flesta fall är lösningen enkel och den medför heller inte några större kostnader.
Vi tackar alla kunder och partner för det gångna året och radonsäsongen 22/23!
Från sina cirka 90 depåer runt om i Sverige bedriver Cramo uthyrning av professionella maskiner och relaterade tjänster. På varje depå finns en depåchef som ansvarar för verksamheten, samtidigt som arbetsmiljöarbetet bedrivs från en central avdelning. I det ingår bland annat att säkra företagets arbetsplatser från förhöjda radonhalter.
En omfattande studie som genomförts vid University of Calgary och publicerats i den vetenskapliga Nature-tidskriften Scientific Reports visar stora skillnader mellan Sverige och Kanada när det gäller radonhalterna i hus byggda 1980 och senare. Ett team av arkitekter, radonexperter och cancerforskare har funnit att de genomsnittliga radongasnivåerna i nya hem är 467 % högre i Kanada än i Sverige.
Sedan införandet av den nya Strålskyddslagen år 2018 uppstår ofta frågor kring hur man ska mäta radon på arbetsplatser. Som Sveriges största radonlaboratorium har Radonova Laboratories därför tagit fram en handbok som ska göra det enklare att göra rätt och säkerställa att människor inte utsätts för onödiga hälsorisker på sina arbetsplatser.
Radonova deltog nyligen i den 15:e internationella workshoppen om de geologiska aspekterna av radonriskkartor. Evenemanget GARRM 2021 hölls i Prag och var det första i sitt slag sedan pandemin började. På plats fanns bland andra Radonovas Thomas Chauvin, Patrik Nöteberg, José-Luis Gutierrez Villanueva och Zuzanna Podgorska.
Den 1 oktober startar säsongen för radonmätning i Sverige. Egentligen kan man mäta radon året om men om man vill ha att ett årsmedelvärde för radonhalten i sitt hem eller på arbetsplatsen ska man mäta i minst två månader under eldningssäsongen. I Sverige pågår den mellan 1 oktober och 30 april.
Ny statistik baserad på radonmätningar som genomförts mellan år 2017 och 2020 visar att 40 procent av svenska skolor har ett eller flera utrymmen med radonhalter över referensnivån 200 Bq/m³. Statistiken bekräftar vikten av att fler skolor gör uppföljande radonmätningar som visar årsmedelvärdet under arbetstid.