Lager- och logistikbyggnader innebär särskilda utmaningar när det gäller radonhantering. Deras storlek och konstruktion gör det svårt att skapa en helt tät struktur. Många byggs med flera mindre betongplattor som gjuts i omgångar, och fyllnadsmaterialet under plattorna består ofta av stora volymer stenmaterial som krossats på plats, något som kan bidra till höga radonhalter under grunden.
Om förhöjda årsmedelvärden över referensvärdet 200 Bq/m3 identifieras i en bostad eller på en arbetsplats ska man genomföra en radonbesiktning. Huvudsyftet är att identifiera orsaken till radonproblemet, det vill säga förstå var kommer radongasen från. När man väl vet det går det att planera en åtgärd för att sänka radonhalten.
Radonova deltog nyligen i den 15:e internationella workshoppen om de geologiska aspekterna av radonriskkartor. Evenemanget GARRM 2021 hölls i Prag och var det första i sitt slag sedan pandemin började. På plats fanns bland andra Radonovas Thomas Chauvin, Patrik Nöteberg, José-Luis Gutierrez Villanueva och Zuzanna Podgorska.
Radon är en gas som finns i berggrunden. Det är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Radon kan komma in i byggnader genom till exempel vattnet, byggnadsmaterial och marken runt om och under huset. Byggnadsmaterial som kan innehålla radon är material baserat på sten som till exempel betong, blåbetong och tegel. Långvarig exponering för radon kan vara farligt och orsaka lungcancer.
En lyckad radonsanering förutsätter en ordentlig besiktning där man kan identifiera varifrån den radioaktiva radongasen kommer. Det görs bland annat genom ett antal olika radonmätningar. Orsaken till en förhöjd radonhalt kan ju vara flera, men framförallt uppstår den genom inläckage från marken och byggnadsmaterial.
I Sverige byggs det varje år flera tusen Attefallshus. Även om flertalet klassas som komplementbyggnader snarare än komplementbostadshus bör man vara medveten om radonrisken även här. För den som nu eller i framtiden använder sitt Attefallshus som någon form av bostad finns all anledning att genomföra en radonmätning.
Nedan följer en kort introduktion till radondosimetri som beskriver grundläggande funktioner och användningsområden. Den har sammanställts med hjälp av radonlaboratoriet Radonovas experter. Kontakta dem gärna om du har mer detaljerade frågeställningar och önskar en fördjupning.
Det finns goda skäl att känna till radonhalten i marken när man planerar att bygga en ny fastighet. Vid höga halter i marken bör man vara extra noggrann och bygga in ett radonskydd i konstruktionen från början. Den här artikeln ger tips om vad man bör tänka på vad gäller exempelvis marktyper och mätmetoder.
Säsongen för att mäta markradon närmar sig. Samtidigt ökar efterfrågan på tillförlitliga radoninstrument. Det innebär bråda dagar för Fredrik Lindén och kollegorna på Radonovas produktionsavdelning för radoninstrument.
Det korta och korrekta svaret är nej, radon förekommer inte bara i källare. Däremot är det vanligare med förhöjda radonvärden i källarutrymmen än i övriga delar av ett hus. Den enkla anledningen till det är att källare ligger i direkt anslutning till marken. Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda radonvärden.
Radonova förvärvade tidigare i år Gammadatas instrument för radonmätning. Bland de instrument som gjort Radonovas produktportfölj ännu starkare finns MARKUS 10, ett mycket användarvänligt precisionsinstrument som används för att bestämma radonhalten i jord. Det batteridrivna instrumentet är utvecklat med särskilt fokus på enkelhet och tillförlitlighet. Här följer en introduktion till MARKUS 10.
Radonova Laboratories lanserar en ny detektor som gör radonmätning i mark säkrare och enklare. Den nya produkten kan användas inför ny- och ombyggnation och ger snabba och tillförlitliga svar på vilken mängd radon som finns i den aktuella marken. Produkten omfattas till skillnad från andra vanligt förekommande markdetektorer av internationella jämförelsetester.