Många personer med reumatisk sjukdom uppger att de inte har fått någon rehabilitering alls de senaste fem åren. Det visar Reumatikerförbundets nya enkätundersökning, som presenteras i dag. ”Uppgiften är oroväckande när vi vet att människor kan må så mycket bättre, arbeta och vara aktiva med bra rehabilitering”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande.
Vårbudgeten 2022 innebär att Sverige tar ett steg närmare en vård där kroniskt sjuka kan prioriteras. Men det behövs betydligt större ekonomiska satsningar framöver för att säkra en god vård för alla, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet, i en kommentar.
Sveriges Televisions granskning av tillgängligheten i vården visar på stora skillnader i landet. ”Undersökningen styrker det som Reumatikerförbundets medlemmar har påtalat i många år. Personer med kroniska sjukdomar, som exempelvis olika former av reumatisk sjukdom, hamnar dessutom ofta längst bak i kön”, säger Lotta Håkansson, ordförande.
Reumatikerförbundet delar ut nästan 13 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. ”Det är fantastiskt att vi kan dela ut så mycket pengar och vara en av de största privata finansiärerna av forskning inom reumatologi i Sverige. Det är tack vare alla gåvor som vår forskningsfond får från allmänheten”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande.
I dag har Reumatikerförbundet fått ta emot sju miljoner kronor som förmånstagare i Postkodlotteriet. Det är ett stöd som inte är öronmärkt, utan kan användas på det sätt som gör mest nytta. Pengarna kommer bland annat att gå till förbundets frågelinje Reuma Direkt, som är bemannad med specialutbildad vårdpersonal.
Reumatikerförbundet är positivt till att Socialstyrelsen ska ta fram målvärden för antal vårdplatser och genomsnittlig beläggningsgrad i vården. Samtidigt ska E-hälsomyndigheten påbörja ett arbete för ett nationellt vårdsöksystem. ”Med detta på plats kanske färre personer med kronisk sjukdom skuffas undan i vården”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande.
I ett pressmeddelande i dag meddelar regeringen hur den vill att delar av de pengar som avsatts för att hantera coronaköerna ska användas. ”Det är viktigt att de kroniskt sjuka inte hamnar längst bak när insatserna ska genomföras”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet, i en kommentar.
Många med reumatiska sjukdomar har fått sina vård- och rehabiliteringsbesök inställda under pandemin, eller valt att själva ställa in dem. Konsekvenserna är nu tydliga. I en nyligen genomförd enkät svarar 25 procent att de inte fått den vård de har behov av och 40 procent att deras hälsa har försämrats under pandemin.
Reumatikerförbundet och Reumatikerdistriktet i Stockholm är helt emot att Kry ska ta över rådgivningen hos 1177 och uppmanar politikerna i region Stockholm att rösta nej till förslaget.
Salazopyrin restnoteras mellan 16 november -29 januari 2021 på grund av tillverkningsfel. Det är ett läkemedel som förskrivs i tablettform till personer med reumatiska sjukdomar. Dagen efter restnoteringen undersökte Reumatikerförbundet hur många tablettförpackningar som fanns kvar på de apotek som ingick i granskningen.
Reumatikerförbundet välkomnar de regelförändringar i sjukförsäkringen som regeringen och dess samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna förhandlade fram i natt. Vi ser fram emot en mer rättvis sjukförsäkring i linje med den uppfattning som Reumatikerförbundet haft i många år.
I detta nyhetsbrev skriver vi om aktuella intressepolitiska frågor som Reumatikerförbundet arbetar med, till exempel jämlik och personcentrerad vård, och rehabilitering.
Vård- och hälsocentraler uppmanas erbjuda patienter förebyggande giktbehandlingar
Hundratals brev har skickats till vård- och hälsocentraler i hela Sverige med uppmaningen om att se över de behandlingsmetoder som ges till gi
Reumatikerförbundet välkomnar regeringens förslag som gör det möjligt för fler apotek att få del av det glesbygdsbidrag som tillkom 2013.
Nicole Falcianis nya bok om hennes reumatism hjälper till att sprida kunskap om reumatism och hon är delaktig i medlemskampanj för Reumatikerförbundet.
Prata om förbyggande behandlingar i mötet med vården. Det uppmanar Reumatikerförbundet patienter som lever med gikt. Nyheten publiceras med fördel den 12 oktober på Internationella reumatikerdagen, men är skriven för även senare publiceringar.
Marie Wahren-Herlenius, professor i experimentell reumatologi och Sven-Erik Sonesson, professor emeritus, barnkardiologi vid Karolinska Institutet får Nanna Svartz stipendium för framstående reumatologisk forskning 2020. De har tilldelats utmärkelsen för sitt mångåriga samarbete kring medfödda hjärtblock som kan drabba foster till mödrar med vissa reumatiska sjukdomar. Stipendiet på 150 000 kr.
Reumatikerförbundet vill förlänga ansökningstiden för riskgruppsersättning och utöka månaderna som man kan söka ersättning för.
I slutet av augusti månad öppnades möjligheten att söka ersättning för riskgrupper som stannat hemma för att undvika smitta istället för att arbeta under pandemin.
Hittills har intresset varit svalt. Av de 100 000 ansökningar som Försäkringskassan förberett sig för
Reumatikerförbundet tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på rapporten. Vi har tidigare påtalat just det som rapporten tar upp, hur viktigt det är att skapa förutsättningar för att driva apotek i glesbygd för en jämlik tillgång till läkemedel och rådgivning.
Reumatikerförbundets remissvarReumatikerförbundet tillstyrker förslagen i Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets rapport. Vi vil
Reumatikerförbundet har ca 46 500 medlemmar som ofta är stora konsumenter av sjukvård och egenvård. Hur vården och samhällets trygghetssystem fungerar, vilken kvalitet, säkerhet, tillgänglighet och jämlikhet som råder är viktigt för att uppnå en god och nära vård för våra grupper. I Sverige finns det mer än en miljon människor som har någon form av reumatisk sjukdom och det är sannolikt lågt räkna
Många väntar på sin uppskjutna operation, ännu fler på att ta klivet in i de operationsköer som redan före vårens nedstängning av sjukvården var en smärtande realitet. Covid-19-pandemin har i det närmaste lamslagit planerade operationer där vårdbehovet inte bedömts vara av akut karaktär. Debattartikel i Dagens Medicin den 28 juli.