I dag meddelade regeringen att man vill vidta flera åtgärder för att minska den läkemedelsbrist som många parter har lyft fram som ett stort problem under lång tid. ”Det är bra och nödvändigt att regeringen agerar, nu hoppas vi att det går så snabbt som möjligt”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.
Vad är prognosen för mitt barn som just har fått en kronisk reumatisk ledsjukdom? Hur kommer det att gå för mig som har diagnostiserats med Sjögrens syndrom? Och vilka personer i en högriskgrupp är det som slutligen utvecklar reumatoid artrit? Detta och mycket annat forskas det om i projekt som har fått stöd från Reumatikerförbundets forskningsfond.
Kan högintensiv intervallträning förbättra hjärt-lungfunktion, kärlfunktion, allmän hälsa och sömn hos patienter med reumatoid artrit? Och vilka effekter på smärta och trötthet kan ett kombinerat fysiskt träningsprogram ge hos personer med systemisk skleros? Detta är ett par av de frågeställningar som förhoppningsvis kan besvaras i nya forskningsprojekt inriktade på rehabilitering.
Reumatikerförbundet lanserar sidan Dina rättigheter – en vägledning för den som har en reumatisk sjukdom och behöver veta mer om de rättigheter som individen har gällande vård, arbetsliv, bostadsanpassning och mycket annat. Sidan är kostnadsfri och öppen för alla.
Reumatikerförbundet lanserar Mål, Mod & Mening – en kurs om hur man kan förbättra sin egen hälsa genom att sätta mätbara och realistiska mål. Kursen vänder sig till den som lever med en kronisk reumatisk sjukdom och är kostnadsfri och tillgänglig för alla.
Inför den Internationella Reumatikerdagen den 12 oktober lyfter Reumatikerförbundet frågan om jämlik rehabilitering. ”Den ojämlika vården har debatterats på längden och tvären de senaste åren, inte minst inför valet. Nu måste det hända saker på flera fronter”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.
Redan 2008 började Helena Forsblad d’Elia att engagera forskningspartners för att få ett tydligt patientperspektiv i sina studier. Genom sin patientnära forskning bidrar hon på ett betydande sätt till att många människor med reumatisk sjukdom får en förbättrad livskvalitet. Nu belönas hon med Reumatikerförbundets och Pfizers stipendium på 150 000 kronor.
Regeringen meddelade i går att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för att ta fram nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. - Äntligen, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet. Vi har länge efterlyst en tydligare nationell styrning så att alla kan få rehabilitering, habilitering och hjälpmedel på lika villkor.
Kunskapsstyrning i vården - vilka vinner när kunskap konkurrerar? Hur kan primärvården bli navet i svensk hälso- och sjukvård? Och vad saknas för att vi ska kunna uppnå en mer personcentrerad vård som både ger ökat välmående för patienter och ett mer effektivt sjukvårdssystem? Detta är några av de frågeställningar som Reumatikerförbundet kommer att försöka bena ut under Almedalsveckan 2022, tillsa
Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet, är bland de 100 mäktigaste i Sverige inom hälso- och sjukvårdsområdet, enligt Dagens Medicins maktlista. Lotta Håkansson finns på plats 50-100, där de som listas inte är rangordnade.
Redan 2008 började Helena Forsblad d’Elia att engagera forskningspartners för att få ett tydligt patientperspektiv i sina studier. Genom sin patientnära forskning bidrar hon på ett betydande sätt till att många människor med reumatisk sjukdom får en förbättrad livskvalitet. Nu belönas hon med Reumatikerförbundets och Pfizers stipendium på 150 000 kronor.
Kunskapsstyrning i vården - vilka vinner när kunskap konkurrerar? Hur kan primärvården bli navet i svensk hälso- och sjukvård? Och vad saknas för att vi ska kunna uppnå en mer personcentrerad vård som både ger ökat välmående och ett mer effektivt sjukvårdssystem? Detta är några av de frågeställningar som Reumatikerförbundet ska försöka bena ut under Almedalsveckan, tillsammans med andra deltagare.
Många personer med reumatisk sjukdom uppger att de inte har fått någon rehabilitering alls de senaste fem åren. Det visar Reumatikerförbundets nya enkätundersökning, som presenteras i dag. ”Uppgiften är oroväckande när vi vet att människor kan må så mycket bättre, arbeta och vara aktiva med bra rehabilitering”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande.
Vårbudgeten 2022 innebär att Sverige tar ett steg närmare en vård där kroniskt sjuka kan prioriteras. Men det behövs betydligt större ekonomiska satsningar framöver för att säkra en god vård för alla, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet, i en kommentar.
Sveriges Televisions granskning av tillgängligheten i vården visar på stora skillnader i landet. ”Undersökningen styrker det som Reumatikerförbundets medlemmar har påtalat i många år. Personer med kroniska sjukdomar, som exempelvis olika former av reumatisk sjukdom, hamnar dessutom ofta längst bak i kön”, säger Lotta Håkansson, ordförande.
Reumatikerförbundet delar ut nästan 13 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. ”Det är fantastiskt att vi kan dela ut så mycket pengar och vara en av de största privata finansiärerna av forskning inom reumatologi i Sverige. Det är tack vare alla gåvor som vår forskningsfond får från allmänheten”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande.
Reumatikerförbundet och Reumatikerdistriktet i Stockholm är helt emot att Kry ska ta över rådgivningen hos 1177 och uppmanar politikerna i region Stockholm att rösta nej till förslaget.
I detta nyhetsbrev skriver vi om aktuella intressepolitiska frågor som Reumatikerförbundet arbetar med, till exempel jämlik och personcentrerad vård, och rehabilitering.
Vård- och hälsocentraler uppmanas erbjuda patienter förebyggande giktbehandlingar
Hundratals brev har skickats till vård- och hälsocentraler i hela Sverige med uppmaningen om att se över de behandlingsmetoder som ges till gi
Nicole Falcianis nya bok om hennes reumatism hjälper till att sprida kunskap om reumatism och hon är delaktig i medlemskampanj för Reumatikerförbundet.
Många väntar på sin uppskjutna operation, ännu fler på att ta klivet in i de operationsköer som redan före vårens nedstängning av sjukvården var en smärtande realitet. Covid-19-pandemin har i det närmaste lamslagit planerade operationer där vårdbehovet inte bedömts vara av akut karaktär. Debattartikel i Dagens Medicin den 28 juli.