Pressmeddelande -
Enkätundersökning visar att kommunerna inte har kommit närmare en nollvision om undernäring hos äldre
Utvecklingen i Sveriges kommuner har i princip stått stilla de två senaste åren när det gäller att förebygga undernäring hos äldre, det visar en enkätundersökning som Livsmedelsakademin nyligen har gjort. Bristande kompetens, hög personalomsättning och att man inte jobbar i team runt den äldre anges som de största orsakerna till att undernäring inte kan förebyggas.
175 av 290 kommuner svarade på årets enkät om hur de arbetar för att förebygga undernäring hos äldre. Samma enkät skickades ut 2022, då 143 kommuner svarade. 95 procent anger att de arbetar förebyggande, samma siffra som två år tidigare. Men i år var det åtta kommuner som svarade att de inte har rutiner för att förebygga undernäring, jämfört med tre i enkäten från 2022, trots att Socialstyrelsen 2022 beslutade om nya och skärpta föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:49) om förebyggande av och behandling vid undernäring.
Undernäring uppstår ofta i ordinärt boende. Endast 41 % har svarat att hemtjänsten är med och åtgärdar undernäring. I allmänhet saknar personalen kunskap att kunna motivera de äldre att äta, att man inte hinner med att följa alla rutiner, att utbilda ny personal eller att implementera ny kunskap. Endast 4,6 procent av kommunerna har använt en hel fördjupningsmodul ur Socialstyrelsens utbildningspaket Ett näringsrikt samarbete.
Enligt Dietisternas riksförbund saknar 80 procent av kommunerna en egen dietist. Enligt Livsmedelsakademins enkätundersökning har 23 procent av kommunerna ingen dietist alls involverad i arbetet mot undernäring. 34 procent vill ha bättre tillgång till dietist.
Detta innebär oftast att ansvaret för nutritionsfrågor läggs på medicinskt ansvarig sjuksköterska, som i de flesta fall inte har rätt kompetens för att kunna fånga upp alla som riskerar att bli undernärda eller hjälpa redan undernärda med adekvata insatser. Lösningen blir ofta en näringsdryck som både är kostsam och i värsta fall ersätter riktig mat som exempelvis ett gott mellanmål, säger Sara Tenor, på Livsmedelsakademin.
Vi kan konstatera att det fortfarande inte finns någon tillförlitlig statistik över hur många undernärda äldre det finns totalt i Sverige. Och endast en kommun anger att de vet hur mycket undernäring hos äldre kostar. Det svaret bygger på kostnaden för näringsdrycker.
Det finns betydligt fler kostnader kopplat till undernäring, till exempel större omsorgsbehov, längre sjukhusvistelser, fler fallskador och svårläkta sår. Det här behöver man också räkna på. Utan detta underlag kan det bli svårt att få gehör för det förebyggande arbetet, säger Kristina Glantz, på Livsmedelsakademin, som exemplifierar med att två fallolyckor kostar ungefär lika mycket som en dietist.
Som tredje största hindret mot förebyggande arbete nämns bristen på samarbete mellan olika yrkesgrupper inom kommunen och mellan kommun och region, vilket gör det betydligt svårare att hitta de som riskerar att bli undernärda i tid och ge dem rätt stöd snabbt.
Rapporten/enkäten finns att läsa här.
För ytterligare information, kontakta Sara Tenor, projektledare för Nollvisionen för undernäring hos äldre på Livsmedelsakademin.
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Nollvisionen för undernäring hos äldre är en femårig nationell satsning som drivs av Livsmedelsakademin och finansieras av Vinnova. I Nollvisionen medverkar myndigheter, kommuner, forskningsinstitutioner och företag. Visionen är att ingen äldre i Sverige ska behöva bli undernärd år 2030. Läs mer på www.nollundernaring.se
