Gå direkt till innehåll
Pernilla Fagerlin, Maria Biörklund Helgesson, Jens Modéer
Pernilla Fagerlin, Maria Biörklund Helgesson, Jens Modéer

Pressmeddelande -

Fler insatser mot undernäring behövs i ny lag

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise.

Sverige håller på att få en helt ny lag för äldreomsorgen. Den ska förtydliga kommunernas uppdrag om att ge äldre trygghet och omsorg utifrån individens behov. Lagen syftar till att stödja en äldreomsorg som har likvärdigt god kvalitet och som ger stöd och hjälp utifrån den enskilda individens förutsättningar, behov, önskemål och möjlighet till delaktighet. Det är bra. Alla har rätt till hög livskvalitet, oavsett ålder, och rätt att vara delaktig i beslut som rör en själv.

Det är positivt att det kommer en lag där ansvaret mellan region och kommun blir tydligare och som förtydligar vem som har ansvar för samarbetet. Utan tydliga ansvar och roller riskerar viktiga frågor, som att förebygga eller behandla undernäring, att falla mellan stolarna.

Utredningen En äldreomsorgslag föreslår också att äldreomsorgen ska ha ett förebyggande perspektiv och inriktas på att vara hälsofrämjande och stödja individens funktionsförmåga. Äldreomsorg handlar alltså inte bara om att vårda, utan även om att ge så många friska år med hög livskvalitet som möjligt till de äldre.

Den nya lagen skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att minska förekomsten av undernäring hos äldre. Förutom att undernäring orsakar ett enormt lidande, kostar det samhället otaliga miljarder kronor. Undernäring ökar bland annat risken för fallskador, följdsjukdomar och längre sjukhusvistelser. Det är en kostnad som kommer att öka om vi inte agerar nu, eftersom vi blir allt äldre och allt fler av oss bor hemma längre. I framtiden förväntas antalet äldre över 80 år att nära fördubblas, till cirka 900 000 år 2040 enligt Socialstyrelsen.

Vi vet att mat och måltider har en oerhört stor betydelse för både hälsan och välbefinnandet. Måltiden skapar mening i livet, bidrar till social samvaro, och spelar en viktig roll för tillfrisknande, rehabilitering och läkning. Men måltiden måste anpassas utifrån den äldres situation och önskemål för att kunna bidra till att förebygga undernäringen.

Vi menar att tre frågor måste förtydligas i den nya omsorgslagen.

1. Mat och måltid måste lyftas fram som en viktig del av omsorgen.

Måltiden är en central del av livet och måste därför också vara en central del av omsorgen. I dag ses mat ofta som en leveransservice, vilket leder till att helheten kring måltiden inte tillgodoses, till exempel sällskap vid måltiden, ätstödjande åtgärder, god måltidsmiljö och förstås att maten är god. Detta är faktorer som är viktiga för att stimulera aptit och en del av de åtgärder som behövs för att minska risken för undernäring. Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en serviceinsats.

2. Det måste finnas tillgång till dietistkompetens i alla kommuner.

Att tidigt identifiera de individer som har, eller riskerar att få, ett försämrat näringstillstånd på grund av ålder och sjukdom är en avgörande faktor för en god rehabilitering. Dietister är den yrkesgrupp som har den mest kvalificerade specialistkompetensen inom nutrition, mat och måltider. De behövs för att kunna bygga upp och utveckla arbetet med att minska förekomsten av undernäring i kommunerna. Som lagförslaget nu är utformat kan dietister inte vara verksamhetsstöd till chefer inom omsorgen – en yrkesgrupp som ofta saknar specialiserad nutritionsutbildning. Endast arbets- och fysioterapeuter lyfts fram, men även dietister bör kunna vara en naturlig del av det rehabiliterande arbetet.

3. Måltiden måste ses som en resurs i omsorgen.

Måltiden är en outnyttjad resurs i omsorgen, som skulle kunna bidra till så mycket mer än näring, till exempel social samvaro, finmotorisk aktivitet, bibehållande av fysiska och kognitiva förmågor och i slutändan ökad livskvalitet. Genom att definiera måltiden som en central del av omsorgen och involvera dietister i rehabiliteringsansvaret skulle kostnaden för maten kunna användas till så mycket mer än att enbart vara ett näringsintag, och därmed bidra till att minska behovet av andra kostsamma insatser.

Vi menar att den nya äldreomsorgslagen är ett viktigt verktyg för att minska undernäringen hos äldre genom att lyfta måltidens roll i omsorgen och tydliggöra ansvaret för arbetet mot undernäring.

Pernilla Fagerlin
Projektledare, Livsmedelsakademin, samt ansvarig för Livsmedelsakademins remissvar

Maria Biörklund Helgesson
Forskare, forskningsinstitutet Rise

Jens Modéer
Måltidschef, Kävlinge kommun

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Livsmedelsakademin är en icke vinstdrivande organisation. Vår roll är att ta oss an stora komplexa frågor som kräver samarbete mellan privata och offentliga aktörer och som bidrar till en innovativ, konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsnäring. Våra partner är privata företag, offentlig verksamhet och akademi. Vi tar utgångspunkt i Skåne, men jobbar både regionalt, nationellt och internationellt.

Bland annat driver vi Nollvisionen för undernäring hos äldre i nära samarbete med privata företag, offentliga organisationer och akademin. Kävlinge kommun och RISE är två av våra partner. Visionen är att ingen äldre ska behöva bli undernärd år 2030. Nollvisionen finansieras av Vinnova.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Endast ett fåtal kommuner vet vad undernäring hos äldre kostar

    Endast ett fåtal kommuner vet vad undernäring hos äldre kostar

    95 procent av Sveriges kommuner har rutiner för att förebygga undernäring hos äldre som är inskrivna i den kommunala omsorgen. Men endast 23 procent vet hur många av de äldre som fortfarande bor hemma som är eller riskerar att bli undernärda. Det visar en enkätundersökning som Livsmedelsakademin har gjort.

  • Många äldre lever med skönhetsideal och bantningspress, och vårdpersonal kan ha svårt att nå fram med råd om näring. Foto: Torbjörn Lagerwall

    Kroppsideal och bantningspress försvinner inte med åldern

    Kroppsideal inte har så mycket med ålder att göra. Anorexi uppskattas vara lika vanligt i åldersgruppen över 80 år som i gruppen 22 - 32 år. Vårdpersonal menar det är svårare att ge råd om näring och måltidens betydelse för hälsan till kvinnor och kvinnor rapporterar oftare sämre bemötande och behandling i vården än män. Nu startar en undersökning för att bl a få en bättre behandling av ätstörning

  • Att öva på att prata med äldre kring mat och nutrition eller att kunna duka trevligt är två tydliga exempel på kompetenser som behöver få ta lite extra tid i anspråk. Foto: Torbjörn Lagerwall

    Mer kunskap och tid hos de äldre kan minska undernäringen

    Personal och ledning inom äldreomsorgen vill öka sin kompetens inom mat, måltider och nutrition för äldre, men mest behöver de rutiner och tid för att kunna omsätta kunskap i det dagliga arbetet med vårdtagarna. Det visar den enkätundersökning som Nollvisionen för undernäring hos äldre har gjort i Kävlinge kommun och stadsdelsförvaltningen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm.

  • En ny omsorgslag måste förebygga undernäring hos äldre

    En ny omsorgslag måste förebygga undernäring hos äldre

    Alldeles för många äldre blir undernärda, med enormt personligt lidande som följd, men också stora samhällskostnader. Just nu ser Socialstyrelsen över äldreomsorgslagen. Vi menar att en ny äldreomsorgslag skulle kunna bidra till att minska undernäring hos äldre om den lyfter matens betydelse för ökad livskvalitet och definierar vem som ansvarar för det förebyggande arbetet mot undernäring.

  • Genom att förebygga undernäring hos äldre finns det mycket pengar att spara för samhället.

    Nu ska det gå att beräkna besparingar i arbetet mot undernäring

    Undernäring hos äldre kostar samhället enorma summor varje år, men exakt hur mycket är det ingen som vet. Därför har Livsmedelsakademin och RISE nu startat ett arbete med att ta fram en modell för att beräkna vilka kostnader som går att spara genom förebyggande arbete mot undernäring. Modellen ska kunna användas av beslutsfattare på kommunal, regional och nationell nivå.

  • Bristande kompetens och samarbete är viktiga hinder för att nå visionen om noll undernärda äldre

    Enkätundersökning visar att kommunerna inte har kommit närmare en nollvision om undernäring hos äldre

    Utvecklingen i Sveriges kommuner har i princip stått stilla de två senaste åren när det gäller att förebygga undernäring hos äldre, det visar en enkätundersökning som Livsmedelsakademin nyligen har gjort. Bristande kompetens, hög personalomsättning och att man inte jobbar i team runt den äldre anges som de största orsakerna till att undernäring inte kan förebyggas.

  • Undernäring hos äldre orsakar både stort personligt lidande och försämrad livskvalitet.

    Debatt: Det är dags att besluta om en nationell nollvision för undernäring hos äldre

    Undernäring hos äldre är ett växande problem i Sverige. Följderna är stort personligt lidande och enorma samhällskostnader. En orsak är samhällets bristande förmåga att jobba preventivt. Vi uppmanar nu regeringen att besluta om en nationell nollvision, utse en ansvarig myndighet och ge denna mandat och förutsättningar att arbeta långsiktigt med uppdraget.

  • Livsmedelsakademin leder satsning om preventiv hälsa genom mat

    Livsmedelsakademin leder satsning om preventiv hälsa genom mat

    Det behövs ett nytt recept för matsystemet. Därför samlar nu Vinnova målmedvetna och kreativa aktörer som vill bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem. Fem spetsområden har pekats ut och under det kommande året leder vi på Livsmedelsakademin arbetet med ett av dessa, nämligen Preventiv hälsa genom mat.

  • Välkommen till Nollvisionskonferensen 2024!

    Välkommen till Nollvisionskonferensen 2024!

    Den 21 november samlas vi i Lund för en inspirerande heldag där vi sätter fokus på ett stort problem i vårt samhälle: undernäring hos äldre. Vi vill dela med oss av kunskap, erfarenheter, upptäckter och resultat från det arbete vi gjort under de senaste fem åren för att nå en nollvision för undernäring hos äldre och bjuda in till en dialog om vad som är nästa steg.