Pernilla Fagerlin, Maria Biörklund Helgesson, Jens Modéer

Pressmeddelande - 18 November 2022 08:32

Fler insatser mot undernäring behövs i ny lag

Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise.

Sverige håller på att få en helt ny lag för äldreomsorgen. Den ska förtydliga kommunernas uppdrag om att ge äldre trygghet och omsorg utifrån individens behov. Lagen syftar till att stödja en äldreomsorg som har likvärdigt god kvalitet och som ger stöd och hjälp utifrån den enskilda individens förutsättningar, behov, önskemål och möjlighet till delaktighet. Det är bra. Alla har rätt till hög livskvalitet, oavsett ålder, och rätt att vara delaktig i beslut som rör en själv.

Det är positivt att det kommer en lag där ansvaret mellan region och kommun blir tydligare och som förtydligar vem som har ansvar för samarbetet. Utan tydliga ansvar och roller riskerar viktiga frågor, som att förebygga eller behandla undernäring, att falla mellan stolarna.

Utredningen En äldreomsorgslag föreslår också att äldreomsorgen ska ha ett förebyggande perspektiv och inriktas på att vara hälsofrämjande och stödja individens funktionsförmåga. Äldreomsorg handlar alltså inte bara om att vårda, utan även om att ge så många friska år med hög livskvalitet som möjligt till de äldre.

Den nya lagen skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att minska förekomsten av undernäring hos äldre. Förutom att undernäring orsakar ett enormt lidande, kostar det samhället otaliga miljarder kronor. Undernäring ökar bland annat risken för fallskador, följdsjukdomar och längre sjukhusvistelser. Det är en kostnad som kommer att öka om vi inte agerar nu, eftersom vi blir allt äldre och allt fler av oss bor hemma längre. I framtiden förväntas antalet äldre över 80 år att nära fördubblas, till cirka 900 000 år 2040 enligt Socialstyrelsen.

Vi vet att mat och måltider har en oerhört stor betydelse för både hälsan och välbefinnandet. Måltiden skapar mening i livet, bidrar till social samvaro, och spelar en viktig roll för tillfrisknande, rehabilitering och läkning. Men måltiden måste anpassas utifrån den äldres situation och önskemål för att kunna bidra till att förebygga undernäringen.

Vi menar att tre frågor måste förtydligas i den nya omsorgslagen.

1. Mat och måltid måste lyftas fram som en viktig del av omsorgen.

Måltiden är en central del av livet och måste därför också vara en central del av omsorgen. I dag ses mat ofta som en leveransservice, vilket leder till att helheten kring måltiden inte tillgodoses, till exempel sällskap vid måltiden, ätstödjande åtgärder, god måltidsmiljö och förstås att maten är god. Detta är faktorer som är viktiga för att stimulera aptit och en del av de åtgärder som behövs för att minska risken för undernäring. Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en serviceinsats.

2. Det måste finnas tillgång till dietistkompetens i alla kommuner.

Att tidigt identifiera de individer som har, eller riskerar att få, ett försämrat näringstillstånd på grund av ålder och sjukdom är en avgörande faktor för en god rehabilitering. Dietister är den yrkesgrupp som har den mest kvalificerade specialistkompetensen inom nutrition, mat och måltider. De behövs för att kunna bygga upp och utveckla arbetet med att minska förekomsten av undernäring i kommunerna. Som lagförslaget nu är utformat kan dietister inte vara verksamhetsstöd till chefer inom omsorgen – en yrkesgrupp som ofta saknar specialiserad nutritionsutbildning. Endast arbets- och fysioterapeuter lyfts fram, men även dietister bör kunna vara en naturlig del av det rehabiliterande arbetet.

3. Måltiden måste ses som en resurs i omsorgen.

Måltiden är en outnyttjad resurs i omsorgen, som skulle kunna bidra till så mycket mer än näring, till exempel social samvaro, finmotorisk aktivitet, bibehållande av fysiska och kognitiva förmågor och i slutändan ökad livskvalitet. Genom att definiera måltiden som en central del av omsorgen och involvera dietister i rehabiliteringsansvaret skulle kostnaden för maten kunna användas till så mycket mer än att enbart vara ett näringsintag, och därmed bidra till att minska behovet av andra kostsamma insatser.

Vi menar att den nya äldreomsorgslagen är ett viktigt verktyg för att minska undernäringen hos äldre genom att lyfta måltidens roll i omsorgen och tydliggöra ansvaret för arbetet mot undernäring.

Pernilla Fagerlin
Projektledare, Livsmedelsakademin, samt ansvarig för Livsmedelsakademins remissvar

Maria Biörklund Helgesson
Forskare, forskningsinstitutet Rise

Jens Modéer
Måltidschef, Kävlinge kommun

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

nollvisionenförundernäring

Livsmedelsakademin är en icke vinstdrivande organisation. Vår roll är att ta oss an stora komplexa frågor som kräver samarbete mellan privata och offentliga aktörer och som bidrar till en innovativ, konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsnäring. Våra partner är privata företag, offentlig verksamhet och akademi. Vi tar utgångspunkt i Skåne, men jobbar både regionalt, nationellt och internationellt.

Bland annat driver vi Nollvisionen för undernäring hos äldre i nära samarbete med privata företag, offentliga organisationer och akademin. Kävlinge kommun och RISE är två av våra partner. Visionen är att ingen äldre ska behöva bli undernärd år 2030. Nollvisionen finansieras av Vinnova.

Kontakter

Endast ett fåtal kommuner vet vad undernäring hos äldre kostar

95 procent av Sveriges kommuner har rutiner för att förebygga undernäring hos äldre som är inskrivna i den kommunala omsorgen. Men endast 23 procent vet hur många av de äldre som fortfarande bor hemma som är eller riskerar att bli undernärda. Det visar en enkätundersökning som Livsmedelsakademin har gjort.

Kroppsideal och bantningspress försvinner inte med åldern

Kroppsideal inte har så mycket med ålder att göra. Anorexi uppskattas vara lika vanligt i åldersgruppen över 80 år som i gruppen 22 - 32 år. Vårdpersonal menar det är svårare att ge råd om näring och måltidens betydelse för hälsan till kvinnor och kvinnor rapporterar oftare sämre bemötande och behandling i vården än män. Nu startar en undersökning för att bl a få en bättre behandling av ätstörning

Mer kunskap och tid hos de äldre kan minska undernäringen

Personal och ledning inom äldreomsorgen vill öka sin kompetens inom mat, måltider och nutrition för äldre, men mest behöver de rutiner och tid för att kunna omsätta kunskap i det dagliga arbetet med vårdtagarna. Det visar den enkätundersökning som Nollvisionen för undernäring hos äldre har gjort i Kävlinge kommun och stadsdelsförvaltningen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm.

En ny omsorgslag måste förebygga undernäring hos äldre

Alldeles för många äldre blir undernärda, med enormt personligt lidande som följd, men också stora samhällskostnader. Just nu ser Socialstyrelsen över äldreomsorgslagen. Vi menar att en ny äldreomsorgslag skulle kunna bidra till att minska undernäring hos äldre om den lyfter matens betydelse för ökad livskvalitet och definierar vem som ansvarar för det förebyggande arbetet mot undernäring.

Nu ska det gå att beräkna besparingar i arbetet mot undernäring

Undernäring hos äldre kostar samhället enorma summor varje år, men exakt hur mycket är det ingen som vet. Därför har Livsmedelsakademin och RISE nu startat ett arbete med att ta fram en modell för att beräkna vilka kostnader som går att spara genom förebyggande arbete mot undernäring. Modellen ska kunna användas av beslutsfattare på kommunal, regional och nationell nivå.

Livsmedelsakademin leder satsning om preventiv hälsa genom mat

Det behövs ett nytt recept för matsystemet. Därför samlar nu Vinnova målmedvetna och kreativa aktörer som vill bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem. Fem spetsområden har pekats ut och under det kommande året leder vi på Livsmedelsakademin arbetet med ett av dessa, nämligen Preventiv hälsa genom mat.

För en innovativ, konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsnäring

Livsmedelsakademin arbetar med frågor som är större än vad den enskilde aktören själv kan driva. Vi skapar unika samarbeten kring komplexa frågeställningar, med fokus på näringsliv, akademi och samhälle.

Med utgångspunkt i den skånska livsmedelsproduktionen och i starkt samarbete med andra kluster, bidrar vi till den regionala utvecklingen genom att arbeta med frågor som är regionala, nationella och globala. Därmed skapar vi en långsiktigt hållbar, konkurrenskraftig och innovativ livsmedelsnäring.

Vi ska vara den bästa plattformen för samverkan mellan olika intressenter som vill arbeta med mat, dryck och måltider. Genom bland annat spaningar och nätverk identifierar vi de frågeställningar vi ska driva. Våra möten, aktiviteter, nätverk och innovationsgillen skapar unika mötesplatser, bryter barriärer och får det oväntade att hända. Vi skapar värde genom att driva projekt som stödjer vår vision och verksamhetsidé i öppna och inkluderande processer som bygger långsiktigt förtroende.

Våra partner och samarbetspartners är företag, organisationer, myndigheter, universitet och högskolor som representerar hela livsmedelsnäringen.

Akademin bildades 1994, på näringslivets initiativ. Bakgrunden var det förestående svenska EU-inträdet och den ökade internationella konkurrensen. Vi växte snabbt till ett väl fungerande nätverk med stort engagemang från näringsliv, forskning och samhälle.