Gen Z vill äta bättre – men samhället sviker

Unga vuxna är mer hälsomedvetna än någonsin – men det återspeglas inte i deras matvanor. Ekonomiska hinder och digitala normer begränsar ungas möjligheter att äta hälsosamt, och det är vuxenvärlden som bär ansvaret. Det är hög tid att vi gemensamt verkar för att stärka ungas mathälsa med kraftfulla åtgärder på samhällsnivå.

De svenska 18-29-åringarna är mer hälsomedvetna än någon annan generation, men också den som mår sämst och äter sämst. Den omfattande undersökningen The Vegocracy Report visar att knappt tio procent i Generation Z äter enligt den rekommenderade mängden frukt och grönt. Det är alarmerande lågt, och kan på sikt ha katastrofala konsekvenser för folkhälsan. De unga är långt ifrån oberörda av allvaret. Nästan hälften oroar sig över att deras kost kan vara direkt skadlig, visar undersökningen. Samtidigt tror nio av tio att de skulle må bättre om de åt mer hälsosamt.

Näringsrik mat har blivit ett privilegium. Inflation, skenande boendekostnader och stigande matpriser slår hårdast mot de med minst plånbok. I dag säger en tredjedel av de unga att de inte har råd att äta frukt och grönt. För att göra hälsosamma livsmedel billigare har flera aktörer uppmanat landets beslutsfattare att se över momsen på frukt och grönt. Men trots att vi vet att svenskarna äter för ohälsosamt – och trots att vi bland förespråkarna för en slopad moms hittar såväl forskare och experter som flera av de större livsmedelskedjorna, har våra makthavare inte lyssnat.

Sänka momsen

I veckan kom dock besked om att regeringen vill sänka momsen på livsmedel. Det är helt rätt tänkt. Men om reformen verkligen ska bidra till långsiktiga vinster för både individ och samhälle bör den användas för att styra mot hälsosammare livsmedel, så som frukt och grönt. En sänkt moms för en förbättrad folkhälsa, helt enkelt.

Vi vuxna har byggt ett samhälle där det är lättare att hitta en energidryck än ett näringsrikt mellanmål. Innovationsplattformen PUSH har kartlagt vilka faktorer som gör att individer väljer ohälsosamma alternativ. Även här är det tydligt att ekonomin spelar en viktig roll, men det spelar också in att ohälsosamma alternativ är mer tillgängliga, och att man i hög grad exponeras för dem. Här skapas en ond spiral, med en allt mer ohälsosam matkultur och samhällsnorm till följd.

De ekonomiska incitamenten är viktiga, men en lika stor utmaning är de digitala miljöernas påverkan på matvanorna hos Generation Z. Enligt Karolinska Institutet är 70 procent av den matreklam som unga möter i sociala medier av ohälsosamma produkter. Plattformar som Tiktok och Instagram är populära källor till matinspiration – men flödena domineras av ohälsosamma produkter. Den digitala miljön förstärker därmed samma mönster som vi ser i den fysiska.

Vi behöver i stället skapa en fysisk och digital miljö där näringsrik mat är en självklarhet

Forskning visar att marknadsföring av ohälsosam mat har en negativ inverkan på barns och ungas preferenser och konsumtion. Här krävs krafttag. Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten föreslår till exempel ett förbud mot marknadsföring av ohälsosamma livsmedel mot barn och unga, likt de som redan införts eller utreds i Norge, Danmark och Storbritannien. Sverige, som har en mångårig tradition av kraftfulla folkhälsoinsatser, ligger här på efterkälken – på bekostnad av de ungas mathälsa.

Dagens unga får i sig stora mängder godis, snacks, kakor och söta drycker. I dag kommer mer än en tredjedel av ungdomars energiintag från just den här typen av livsmedel, samtidigt som konsumtionen av frukt och grönt har minskat stadigt under det senaste decenniet.

Resultatet är att dagens unga får en sämre start i livet, i strid med barnkonventionens princip om rätten till näringsrik mat varje dag. Det är ett systemfel. Vi behöver i stället skapa en fysisk och digital miljö där näringsrik mat är en självklarhet.

Våra förslag för att stärka ungas mathälsa:

– Inför en nationell nollvision för kostrelaterad ohälsa bland barn och unga.

– Ge unga bättre möjlighet till att välja hälsosamma alternativ i vardagen – till exempel genom att slopa eller åtminstone se över möjligheten att sänka momsen på frukt och grönt.

– Reglera vilka budskap som får riktas till barn och unga i marknadsföring, i linje med Livsmedelsverkets rekommendationer.

Anna Jörnvi, Projektledare Dietisternas Riksförbund, Nutritionsansvarig PUSH

Ingrid Landgren, VD, Livsmedelsakademin

Anna Lindelöw Mannheimer, Ordförande Frisk Mat, Kommunikationsansvarig PUSH

David von Laskowski, VD och koncernchef, Picadeli och Greenfood Group