Skåne kan bli ledande när det gäller hållbar livsmedelsproduktion

Mat har aldrig varit så hett som nu. Till och med Nobels fredspris signalerar, genom årets pristagare FN:s livsmedelsprogram World Food Programme, matens centrala roll, globalt sett.

I Sverige har regeringen äntligen klassat livsmedelsnäringen som en samhällsviktig sektor. Det är en stark signal och innebär att regeringen ska se till att Sverige kan fortsätta producera livsmedel vid en kris, som coronapandemin.

Maten står också bakom en stor del av den negativa miljö- och klimatförändring som sker. Skåne skulle kunna bli ledande i Europa när det gäller hållbar livsmedelsproduktion och locka både forskning och utveckling till regionen. Men för att det ska lyckas måste näringslivet, den offentliga sektorn, universitet och högskolor samarbeta. Förutsättningar för att göra något riktigt bra finns redan i regionen.

Ett problem som funnits i över 15 år är att stora företag har köpts upp eller av andra anledningar flyttat sina huvudkontor utomlands. När det sker tar företagen med sig forskning, utveckling och viljan att investera i Skåne. Många av företagen har bara kvar en plats för produktion i regionen.

Å andra sidan har de mindre och medelstora livsmedelsföretagen i Skåne blivit fler de senaste tio åren, ökat sin omsättning och anställt fler. Många av dem producerar livsmedel som dagens konsumenter vill ha: vegetariska, hälsosamma, framtagna med bra djurhållning och hållbarhet när det gäller miljö, klimat och mänskliga rättigheter.

På de mindre och medelstora livsmedelsföretagen, liksom på universitet och högskolor, finns också goda idéer som aldrig leder till färdiga produkter. Det beror delvis på att företagen ofta saknar anläggningar där de kan testa eller tillverka en liten mängd nya produkter och på att de inte har tillgång till forskningsanläggningar på till exempel universitet. Resultatet blir att många företag har svårt att växa.

Forsknings- och innovationsrådet i Skåne, FIRS, där både privata offentliga organisationer ingår, har pekat ut livsmedel som ett av sex viktiga områden i sin innovationsstrategi för hållbar tillväxt. Det finns mycket att bygga vidare på:
• Skåne har förpackningsindustri och en stark livsmedelsnäring om vuxit fram ur den bördiga jord som finns i regionen.
• Sverige har enligt många världens mest miljövänliga jordbruk. De skånska universiteten och högskolorna bedriver forskning i världsklass inom lantbruksvetenskap, biologi, växtforskning och livsmedelsvetenskap och har ett tätt samarbete med livsmedelsföretagen. Ur dessa samarbeten har flera framgångsrika produkter kommit, till exempel hälsodrycken Proviva, havremjölken Oatly och Gasporoxs teknik för förpackningar med extra lång hållbarhet.
• De nya forskningsanläggningarna Max IV och ESS kan ge kunskap på en högre nivå än vad som varit möjligt tidigare, till exempel om hur nya förpackningar kan förlänga hållbarheten på mat, om hur mat kan tillagas för att behålla näringsämnen eller hur skördar blir större.
• Foodhills i Bjuv är en unik svensk anläggning där entreprenörer, forskare och företagare kan mötas för att utveckla en livsmedelsproduktion där allt i tillverkningen tas tillvara och inget går till spillo.
• Viljan att utveckla Skåne till en ledande hållbar livsmedelsregion i Europa finns, det visar inte minst de intervjuer som nätverken Livsmedelsakademin och Packbridge gjort med ett 50-tal företagsledare.
Nu behöver politiker på såväl lokal, regional som nationell nivå agera och ta vara på de förutsättningar som finns – vilja investera i Skåne som livsmedelsregion. Den offentliga sektorn bör vara en förebild när det gäller att köpa in hållbara livsmedel. Små och medelstora företag behöver få tillgång till nya anläggningar där de kan möta forskare, testa och producera. Det måste vara lockande för företag att satsa i Skåne.

Ingrid Landgren, ordförande för den grupp inom FIRS, Forsknings- och innovationsrådet i Skåne, som arbetar med hållbar livsmedelsproduktion.

Lotta Törner, vd för Livsmedelsakademin
.

Marie Malmberg Lavsen, vd för Packbridge.