Pressmeddelande -
Unik utvecklingsmiljö för drönare
Det började med en idé på en post it-lapp för två år sedan och innan årets är slut blir idén verklighet. Skellefteå Droneport är en av de första drönarflygplatserna i Europa som byggs i stadsnära miljö. Droneporten blir en fysisk plats för bland annat utveckling, forskning, utbildning och kommersialisering av drönarrelaterade lösningar.
Just idag ser platsen inte ut mycket mer än en grushög med kablar som sticker upp ur marken, men markarbetet är snart helt klart. Nyligen blev tillstånden för byggnationen klara och det mesta av infrastrukturen beräknas komma på plats under oktober och november.
– Skellefteå är ett av de första städerna i Europa som bygger en stadsnära drönarflygplats och att bygga så här nära staden innebär förstås ett antal utmaningar och spännande lärdomar. Själva byggprocessen blir ett lärande i sig vilket vi nu kommer att dela med andra platser som framöver vill bygga drönarflygplatser, säger Annelie Viksten, affärsutvecklare på ELIS Program som drivs av Skellefteå Science City. Skellefteå Droneport byggs som en del av det utvecklingsprogram och den testbädd för elektrifierad luftfart som drivs i Skellefteå.
Tester i stadsnära miljö
Allt tog fart år 2022 efter ett lyckat projekt med drönartester på Skellefteå Airport. Ett antal aktörer letade efter en permanent plats för att kunna testa och utveckla drönare. Vid en workshop hos Skellefteå Science City dök planerna på en stadsnära drönarflygplats på Hammarängen upp. Efter förstudier och planering togs det under 2023 beslut om byggnation.
Droneporten ska utgöra en fysisk plats för test, utveckling, forskning, utbildning, demonstration och kommersialisering av drönarrelaterade lösningar i tät samverkan med stads- och samhällsbyggnadsutvecklingen i Skellefteå kommun samt externa aktörer. Bland annat finns möjligheten att undersöka potentialen kring “drone-as-a-service” som utgår från droneporten och där olika verksamheter kan avropa drönartjänster.
Kallt och snöigt klimat
Tillsammans med både privata och offentliga aktörer undersöks nu möjligheterna att knyta drönarrelaterad verksamhet till Skellefteå. Inte minst inom blåljusverksamhet finns stora nyttor med drönare redan idag. Att kunna testa, utveckla och implementera lösningar på en plats med kallt klimat och mycket snö blir viktigt för att skapa robusta lösningar. Utvecklingsmiljön för drönare, som skapas tillsammans med bland annat Skellefteå kommun och Skellefteå Science City, blir på många sätt unik.
– Vi har redan ett Vinnovafinansierat drönarlogistikprojekt som ska bedriva verksamhet på droneporten så fort den är färdigställd. Skellefteå är även med i ett nationellt projekt där vi ska undersöka hur drönare kan bidra till den smarta staden, bland annat med hjälp av mer avancerade mobilnät. Sedan tittar vi just nu på att redan till vintern kunna erbjuda drönarutbildningar på droneporten då det blir ett perfekt ställe för att kunna varva teori och praktik, säger Annelie Viksten.
Skapa säkert luftrum
Under sommaren blev Skellefteå Droneport även beviljade stöd från den europeiska innovationshubben AeroEDIH. Stödet innebär dels ekonomiskt bidrag till aktörer som vill förlägga test- och utvecklingsaktiviteter i Skellefteå, dels stöd för att skapa ett säkert och ändamålsenligt luftrum runt drönarflygplatsen.
Skellefteå kommun projekterar tomten tillsammans med Skanska och sedan får Skellefteå Airport ansvaret för byggnation samt drift. Drönarflygplatsen blir en viktig plats för projekt inom ramen för ELIS program som leds av Skellefteå Science City.
ELIS Program är ett utvecklingsprogram för elflyg med ambitionen att bli ett ledande nav inom forskning, utveckling och kommersialisering av elektrifierat flyg i Sverige och utanför. Programmet faciliteras av Skellefteå Science City och finansieras av Skellefteå Kraft, Skellefteå Airport och Skellefteå kommun.
Ämnen
Kategorier
ELIS Program är ett utvecklingsprogram för elflyg med ambitionen att bli ett ledande nav inom forskning, utveckling och kommersialisering av elektrifierat flyg i Sverige och utanför. Programmet faciliteras av Skellefteå Science City och finansieras av Skellefteå Kraft, Skellefteå Airport och Skellefteå kommun.
