The Swedish government’s proposal to maintain toll fees on the Öresund Bridge after the loans have been repaid entails a risk of double taxation for residents of Skåne and marks a major departure from how infrastructure in Sweden has traditionally been financed. This is the conclusion of researchers Johan Nyström and Jonas Westin in a new report in the SNS Analysis series.
Regeringens förslag att låta Öresundsbron fortsätta vara avgiftsbelagd efter att lånen är avbetalda innebär en risk för dubbelbeskattning av skåningar och utgör ett stort avsteg från hur svensk infrastruktur traditionellt har finansierats. Det menar forskarna Johan Nyström och Jonas Westin i en ny rapport i serien SNS Analys.
Sweden faces a growing need for infrastructure investment, while competition for public resources is intense. Could greater use of public–private partnerships (PPP) be part of the solution? This question is examined by researcher Ingemar Bengtsson in a new SNS report that identifies a possible pilot project.
Sverige står inför ett växande investeringsbehov i infrastruktur. Samtidigt är statsbudgeten pressad. Kan mer offentlig-privat samverkan (OPS) vara en del av lösningen? Den frågan undersöker forskaren Ingemar Bengtsson i en ny rapport från forskningsinstitutet SNS som pekar ut ett möjligt pilotprojekt.
Fuel costs are a major expense for road freight companies. But how do the carbon tax, rising diesel prices, and biofuel blending requirements affect productivity in the road freight industry? In a new SNS report, three researchers show that emissions from the industry fell by 5 percent and fossil emissions by 30 percent between 2007 and 2020. At the same time, turnover increased by 23 percent.
Den gröna industriella omställningen i Sverige kräver offentliga investeringar i miljardklassen – ofta innan det är klart om företagsplanerna blir verklighet. I den nya SNS-rapporten Risker i den gröna omställningen av nationalekonomen Sofia Lundberg varnas för att kommuner och regioner främst i Västerbotten och Norrbotten bär oproportionerligt stora risker.
Sverige har omfattande behov av investeringar i både ny och befintlig infrastruktur. Vägar, järnvägar, elnät och VA-system behöver rustas upp och anpassas till ett förändrat klimat och en ny geopolitisk situation. Samtidigt finns ett stort svenskt pensionskapital som söker långsiktiga investeringar med förutsägbara kassaflöden och en stabil avkastning.
Infrastruktur har länge betraktat
Enligt den nya SNS-rapporten Sveriges regionala dynamik är de regionala ekonomiska skillnaderna i Sverige större än på nästan 100 år. Samtidigt har storstädernas tidigare dominans avmattats, medan regioner med viktiga naturresurser vuxit snabbt. Den gröna omställningen, digitalisering, distansarbete och förändrade flyttmönster bidrar till utvecklingen.
En betydande del av Sveriges transport-, energi- och vatteninfrastruktur börjar närma sig slutet av sin livslängd, vilket skapar ett växande behov av investeringar. Vilka för- och nackdelar finns med offentlig-privat samverkan? Hur kan infrastrukturens drift, underhåll och organisering effektiviseras? Detta är några av de frågor som står i centrum för SNS nya forskningsprojekt SNS Infra.
E
Idag presenterar SNS Konjunkturråd 2025 sin rapport Investeringar i elproduktion för en hållbar energiomställning. Rapportförfattarna kommer fram till att marknaden kan åstadkomma en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Statens huvudsakliga roll bör vara att skapa rätt förutsättningar för att vidareutveckla elmarknaden och genomföra en fortsatt kraftfull utbyggnad av elnätet.
I en ny SNS-rapport beskriver nationalekonomerna Mats Bergman och Sten Nyberg den snabba ökningen av bostadspriser i Sverige sedan 1990-talet som avvikande, både jämfört med närliggande länder och jämfört med tidigare decennier. Stigande markpriser bidrar, men i mindre utsträckning än i många andra länder. Däremot förefaller byggmaterialpriserna öka ovanligt snabbt i Sverige.
Markpriserna har s
Den inkomstrelaterade boendesegregationen i Sverige har ökat sedan 1990-talet, men ökningen kan inte förklaras av en minskad omfördelning i form av skatter och bidrag. Det visar nationalekonomen Che-Yuan Liang i rapporten ”Inkomstojämlikhet och boendesegregation” från SNS. Liang finner att individer med låga bruttoinkomster i högre utsträckning har koncentrerats till vissa bostadsområden.
Även
