Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ny rapport: Sveriges regionala klyftor är de största sedan 1930-talet

    Ny rapport: Sveriges regionala klyftor är de största sedan 1930-talet

    Enligt den nya SNS-rapporten Sveriges regionala dynamik är de regionala ekonomiska skillnaderna i Sverige större än på nästan 100 år. Samtidigt har storstädernas tidigare dominans avmattats, medan regioner med viktiga naturresurser vuxit snabbt. Den gröna omställningen, digitalisering, distansarbete och förändrade flyttmönster bidrar till utvecklingen.

  • Hur bör framtidens infrastruktur finansieras och organiseras? SNS startar forskningsprojekt

    Hur bör framtidens infrastruktur finansieras och organiseras? SNS startar forskningsprojekt


    En betydande del av Sveriges transport-, energi- och vatteninfrastruktur börjar närma sig slutet av sin livslängd, vilket skapar ett växande behov av investeringar. Vilka för- och nackdelar finns med offentlig-privat samverkan? Hur kan infrastrukturens drift, underhåll och organisering effektiviseras? Detta är några av de frågor som står i centrum för SNS nya forskningsprojekt SNS Infra.
    E

  • SNS Konjunkturråd 2025: Thomas Tangerås (ordförande), Chloé Le Coq och Pär Holmberg

    SNS Konjunkturråd 2025: Marknaden klarar Sveriges energiomställning

    Idag presenterar SNS Konjunkturråd 2025 sin rapport Investeringar i elproduktion för en hållbar energiomställning. Rapportförfattarna kommer fram till att marknaden kan åstadkomma en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Statens huvudsakliga roll bör vara att skapa rätt förutsättningar för att vidareutveckla elmarknaden och genomföra en fortsatt kraftfull utbyggnad av elnätet.

  • Snabb kostnadsstegring på mark och byggvaror bakom höga bostadspriser

    I en ny SNS-rapport beskriver nationalekonomerna Mats Bergman och Sten Nyberg den snabba ökningen av bostadspriser i Sverige sedan 1990-talet som avvikande, både jämfört med närliggande länder och jämfört med tidigare decennier. Stigande markpriser bidrar, men i mindre utsträckning än i många andra länder. Däremot förefaller byggmaterialpriserna öka ovanligt snabbt i Sverige.
    Markpriserna har s

  • Ekonomisk omfördelning löser inte bostadssegregationen

    Den inkomstrelaterade boendesegregationen i Sverige har ökat sedan 1990-talet, men ökningen kan inte förklaras av en minskad omfördelning i form av skatter och bidrag. Det visar nationalekonomen Che-Yuan Liang i rapporten ”Inkomstojämlikhet och boendesegregation” från SNS. Liang finner att individer med låga bruttoinkomster i högre utsträckning har koncentrerats till vissa bostadsområden.
    Även

  • Digital infrastruktur ledde till ökad produktivitet men också till större löneskillnader

    Bredbandsutbyggnaden i Norge ledde till att företagens produktivitet ökade, att löneskillnaderna mellan hög- och lågutbildade blev större samt att avståndets negativa betydelse för den internationella handeln ökade. Det visar en av få studier som har lyckats belägga kausala effekter på ekonomin av digital infrastruktur. Studien presenteras i den nya SNS-rapporten ”Ekonomiska konsekvenser av invest

  • Forskare: Tiden inne för ny bostadsbeskattning

    Sverige behöver en ny, neutral bostadsbeskattning. Dagens beskattning missgynnar vissa grupper av hushåll och regioner samt vissa typer av bostäder, utan att det är uttryck för en tydlig politisk prioritering. Den slutsatsen drar nationalekonomen Peter Englund i en SNS-rapport, ”En ny bostadsbeskattning”, som ges ut i dag.
    Peter Englund har tagit ett helhetsgrepp på beskattningen av bostäder oc

  • Reformera bostadspolitiken så att allmännyttan kan göra bättre nytta, anser forskare

    I dag stängs många hushåll ute från den svenska bostadsmarknaden, som präglas av ökad ojämlikhet, enligt bostadsforskaren Martin Grander, aktuell med SNS-rapporten ”Allmännyttan och jämlikheten”. Men lösningen är inte att bygga särskilda sociala bostäder, anser Grander. I stället behöver den generella bostadspolitiken reformeras. Grander föreslår bland annat ett mer träffsäkert bostadsbidrag, stat

  • Riskerna med statliga infrastrukturinvesteringar döljs av låga räntor

    Det är ett tankefel att staten ska investera i infrastruktur bara för att marknadsräntan är låg just nu. Det konstaterar transportekonomen Disa Asplund i en ny SNS-rapport. Marknadsräntan är bara en komponent i kalkylunderlagen. Hänsyn bör tas till hela riskbilden och till om den samlade nyttan för ett projekt överstiger kostnaderna. Statliga infrastrukturinvesteringar är nästan lika känsliga och

  • Felaktiga avgifter för tågtrafiken

    De svenska banavgifterna för tågtrafiken har under lång tid varit lägre än de lagstiftade miniminivåerna. Det visar transportekonomen Kristofer Odolinski i en ny SNS-rapport. Brister i avgiftsstrukturen leder till att den svenska järnvägen utnyttjas ineffektivt och i förlängningen till onödiga förseningar inom tågtrafiken. Om den befintliga järnvägsinfrastrukturen används mer effektivt kan det hän

  • En hyresmarknad i kris

    I en ny SNS-rapport granskar Fredrik Kopsch, forskare i fastighetsvetenskap, den svenska hyresmarknaden. Han visar bland annat att bostadsbyggande har liten effekt på bostadsköerna, att de med högst inkomster har tillgång till de mest attraktiva hyresrätterna och att säljare av svarta hyreskontrakt välkomnar förslaget att kriminalisera köparna.
    Hyresregleringen är orsaken till de långa bostadsk

  • Förbättra städerna med hjälp av data från digitala tjänster

    Den snabbt ökande tillgången på stora datamängder (big data) från olika digitala tjänster innebär betydande möjligheter för politiker och stadsplanerare att förbättra samhällsservicen i städer, enligt Edward Glaeser, ekonomiprofessor vid Harvard University, som är aktuell med en ny SNS-rapport.
    Ett problem vid stadsutveckling är att förutse hur människor kommer att bete sig: Blir det trängsel o

Visa mer