Productivity growth in the Swedish economy has slowed since the early 2000s. Fewer new firms are being started, fewer low‑productivity firms are exiting the market, and fewer employees are changing jobs. The most productive firms are often small relative to their potential, indicating that they face growth barriers. This is shown by Horng Chern Wong and Anders Åkerman in a new SNS report.
Produktivitetstillväxten i svensk ekonomi har mattats av sedan början av 2000-talet. Färre nya företag startas, färre mindre produktiva företag läggs ned och färre arbetstagare byter jobb. De mest produktiva företagen är ofta små i relation till sin potential, vilket indikerar att de möts av tillväxthinder. Detta visar nationalekonomerna Horng Chern Wong och Anders Åkerman i en ny SNS-rapport.
Sweden faces a growing need for infrastructure investment, while competition for public resources is intense. Could greater use of public–private partnerships (PPP) be part of the solution? This question is examined by researcher Ingemar Bengtsson in a new SNS report that identifies a possible pilot project.
Den svenska aktiemarknaden är en av de mest likvida i Europa. Men när det gäller omsättningen hamnar Sverige på efterkälken jämfört med USA. Detta kan göra det dyrare för exempelvis pensionsfonder att handla svenska aktier. Det visar en ny rapport. För att locka "nästa Klarna" att notera sig i Sverige presenterar forskaren bakom rapporten flera reformförslag för den svenska aktiemarknaden.
Fuel costs are a major expense for road freight companies. But how do the carbon tax, rising diesel prices, and biofuel blending requirements affect productivity in the road freight industry? In a new SNS report, three researchers show that emissions from the industry fell by 5 percent and fossil emissions by 30 percent between 2007 and 2020. At the same time, turnover increased by 23 percent.
Sverige står inför utmaningarna att snabbt hantera klimatproblemen och samtidigt stärka konkurrenskraften. Många ropar därför på storslagna klimat- och industripolitiska satsningar. Men i många stora teknikskiften har entreprenörer varit drivande. Politiken bör därför fokusera på att undanröja hinder för dessa. Det skriver Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson i en ny SNS-rapport.
Investeringar i ny teknik och immateriella tillgångar lyfter företagens produktivitet. Men när exportmöjligheterna krymper minskar avkastningen på dessa satsningar. Handelshinder, som amerikanska tullar, hotar därmed både Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det visar en ny rapport av forskarna Florin Maican och Matilda Orth.
Den gröna industriella omställningen i Sverige kräver offentliga investeringar i miljardklassen – ofta innan det är klart om företagsplanerna blir verklighet. I den nya SNS-rapporten Risker i den gröna omställningen av nationalekonomen Sofia Lundberg varnas för att kommuner och regioner främst i Västerbotten och Norrbotten bär oproportionerligt stora risker.
Inför SNS förtroenderådsmöte den 12 juni offentliggör valberedningen sitt förslag till SNS styrelse. En ny ledamot som föreslås är Mikael Staffas. Han är vd och koncernchef för Boliden AB som är verksamt inom brytning, förädling och återvinning av metaller. Mikael Staffas har ett långt engagemang i de samhällsfrågor SNS lyfter och han ingår i SNS förtroenderåd.
Vilka är de finansiella förutsättningarna och utmaningarna för svenska företag när de ska öka sina innovationer och stärka sin konkurrenskraft i den gröna och digitala omställningen?
SNS arrangerar tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB) ett seminarium för att diskutera hur offentliga och privata aktörer kan samarbeta för att stärka Europas industri och teknologiska konkurr
EU:s forsknings- och innovationsprogram, Horisont Europa, har en budget på cirka 95 miljarder euro och syftar till att stärka Europas innovationsförmåga inom samhällsviktiga områden. I en halvtidsutvärdering av programmet konstateras att flera åtgärder behövs för att stärka programmets relevans och Europas konkurrenskraft.
Hur kan innovation bidra till stärkt konkurrenskraft i Sverige
Geopolitisk osäkerhet och ökade handelshinder har satt handelspolitiken högt upp på den politiska agendan. Tullar och andra handelshinder riskerar att skapa oförutsägbarhet i den globala ekonomin, ändrade värdekedjor och högre priser.
Vilka konsekvenser får handelshinder på den internationella handeln? Vilka leveranskedjor och marknader är särskilt utsatta? Och hur ska politiken och nä
