Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Onödiga kostnader när patienter avstår från billigare läkemedel


    Trots att patienter erbjuds billigare och likvärdiga alternativ vid köp av receptbelagda läkemedel, genom ett så kallat generiskt utbyte, väljer en del att avstå. Motståndet till att byta beror ofta på okunskap och leder till ökade kostnader, menar David Granlund i en ny SNS-rapport.

    Reformen om generiskt utbyte, som infördes 2002, har minskat de årliga läkemedelskostnaderna med cirka

  • Nationalekonom: Bättre matchning mellan läkare och patient kan göra vården mer jämlik och effektiv

    Enskilda läkares kompetens kan utnyttjas bättre om de tydligare matchas mot patienters behov. Det kan leda till påtagliga förbättringar inom vården, skriver Amanda Dahlstrand i en ny SNS-rapport.
    Vården står inför utmaningar med budgetunderskott och personalbrist. Det riktar fokus mot frågan hur personalens unika kompetenser bäst kommer till sin rätt. Tidigare var det svårt att ta reda på vilka

  • Hälsoekonom: Sverige kan spara miljarder med förebyggande åtgärder mot ohälsa

    Livsstilsrelaterade sjukdomar kostar samhället miljardbelopp varje år. Men det finns goda möjligheter att förbättra folkhälsan genom förebyggande åtgärder, skriver forskaren Kristian Bolin i en ny SNS-rapport.
    Rökning, övervikt, fetma, stillasittande och alkoholkonsumtion leder inte bara till sjukdom och död. De samhällsekonomiska kostnaderna är också stora. Under perioden 2011–2021 var den årl

  • Forskare: Gör det enklare att kombinera jobb med omsorg om anhöriga äldre

    De som både jobbar och hjälper äldre anhöriga riskerar försämrad hälsa såväl som ekonomi. Villkoren för dem som utför obetalt omsorgsarbete måste förbättras, skriver Maria Stanfors i en ny SNS-rapport.
    Anhöriga till äldre i Sverige utför obetalt omsorgsarbete för motsvarande 194 miljarder kronor per år. För samhället kan det framstå som en ren besparing, men de dolda kostnaderna bör diskuteras

  • Ekonomer: Även med ny digital teknik krävs svåra prioriteringar inom vård och omsorg

    Ny teknik ger lovande möjligheter att öka produktiviteten inom vård och omsorg. Men förhoppningarna om besparingar kan komma på skam, skriver Björn Ekman och Lina Maria Ellegård i en ny SNS-rapport.
    År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på e-hälsa och digitalisering inom vård och omsorg. Det anger en vision som regeringen har antagit tillsammans med landets kommuner och regioner. Många hoppas

  • Ekonomer: Mer än sex månaders föräldraledighet ger nästan ingen positiv effekt för barns utveckling

    I länder med god barnomsorg finns inga belägg för att barns utveckling gynnas av mer än ungefär sex månaders föräldraledighet. Det kan tvärtom vara bra med barnomsorg tidigt, särskilt för barn från utsatta miljöer skriver Nabanita Datta Gupta och Jonas Jessen i en ny SNS-rapport.
    I Sverige har barn rätt till förskoleplats från ett års ålder, men de flesta skrivs in i barnomsorg senare än så. De

  • Forskare: Hög arbetsbörda och känslomässig påfrestning för personalen under pandemin

    Personalen vittnar om stora utmaningar på äldreboenden under pandemin. Deras erfarenheter ger viktiga lärdomar för framtiden, skriver Sara Erlandsson, Petra Ulmanen och Sara Wittzell.
    Förutom risken att bli smittad och sjuk i covid-19 utsattes personal och äldre på äldreboenden även för andra risker under pandemin. För personalen gällde det hälsorisker i form av hög arbetsbörda och känslomässig

  • Forskare: Tillitsbaserad styrning löser inte välfärdens problem

    Tillitsbaserad styrning har fått spridning inom många kommuner och regioner. Men tillit är inte någonting som kan styras fram, skriver sex forskare i arbetsvetenskap och företagsekonomi i en ny SNS-rapport.
    På senare år har tillitsbaserad styrning väckt stort intresse inom det offentliga. Modellen härstammar från Tillitsdelegationen, som tillsattes av regeringen 2016 och handlar i korthet om mi

  • Hälsoekonomer: Oklart hur välfärdsteknik påverkar äldres livskvalitet

    Svensk äldreomsorg har förändrats på senare år och utvecklas nu med ny välfärdsteknik. Men ligger detta i linje med vad äldre vill ha? Utan ordentliga undersökningar av de äldres önskemål riskerar utvecklingen att försämra deras livskvalitet, skriver forskarna Sara Olofsson och Ulf Persson i en ny SNS-rapport.
    Under de senaste 15–20 åren har äldreomsorgen gjorts om rejält. Hemtjänst i eget boen

  • Hälsoekonom: Övertro på nya möjligheter inom vården kan skada folkhälsan

    Med en åldrande befolkning och medicintekniska framsteg ökar såväl vårdbehoven som behandlingsalternativen. Därför krävs större fokus på vad som har tydligt bevisad effekt. Annars riskerar nya vårdsatsningar i förlängningen att göra mer skada än nytta, skriver forskaren Mikael Svensson i en ny SNS-rapport.
    Kostnaderna för Sveriges hälso- och sjukvård ökade 2011–2019 med 134 miljarder kronor i f

  • Forskare: ”Vårdplatsbrist och överbelastade akutmottagningar kopplade till ökad dödlighet”

    Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i Europa. I en ny SNS-rapport visar forskaren Björn af Ugglas att vårdplatsbrist och överbelastade akutmottagningar kan kopplas till ökad dödlighet. För att vända utvecklingen måste ansvaret för kapacitetsbristen på svenska sjukhus tydliggöras.
    Rapporten bygger på unika studier av ett stort datamaterial som tillsammans omfattar över fyra miljoner

Visa mer