Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Forskare: Oro och otydlighet kring juridiken bromsar samverkan mellan akademi och näringsliv

    Forskare: Oro och otydlighet kring juridiken bromsar samverkan mellan akademi och näringsliv

    I Sverige är samarbeten mellan företag och universitet en viktig drivkraft för samhällsutveckling och kommersiellt lovande innovationer. Men bristande kommunikation kring juridiska frågor och otydlighet från ledningshåll riskerar att stoppa viktiga projekt och därmed bromsa Sveriges innovationskraft, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.

  • Prisceremoni 2023.

    SNS-priset 2025: Lyfter unga forskare som gör skillnad i samhället

    SNS-priset 2025 öppnar nomineringar för unga forskare som omsätter sina forskningsresultat i praktisk nytta för samhället. Med en prissumma på 200 000 kronor uppmärksammas forskare som kopplar vetenskap till praktisk nytta. Nomineringar pågår till den 3 mars 2025. Juryn består av representanter från näringsliv, akademi, förvaltning och media.

  • Forskare: Negativa effekter för kvinnor i akademin som får barn – män påverkas inte

    Att få barn medför betydande negativa konsekvenser för kvinnor inom den akademiska världen. Det står i stark kontrast till deras manliga kollegor, som inte påverkas nämnvärt av föräldraskap. Tvärtom fortsätter nyblivna pappor att publicera i allt högre takt, konstaterar forskaren Olof Ejermo i en ny SNS-rapport. Det här medför en risk för att kvinnor avslutar sin karriär i förtid och att forskarta

  • Forskare: Regionala högskolor har fått fler från studieovana hem att läsa vidare

    Med 1977 års högskolereform fick Sverige regionala högskolor. Det bidrog till att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier, skriver fyra forskare i en ny SNS-rapport.
    1977 genomfördes en högskolereform i Sverige som förändrade den högre utbildningen i grunden. Tolv nya, regionala högskolor inträttades och de politiska ambitionerna var stora. Reformen skulle bland annat få fler fr

  • Forskare: Yngre högskolor och universitet behöver få större resurser

    Med nya universitet och högskolor har fler fått tillgång till högre utbildning. Men villkoren vid olika lärosäten kan skilja sig åt väsentligt för både lärare och studenter, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
    Den högre utbildningssektorn har förändrats i grunden sedan mitten av 1990-talet. Trenden har gått från elituniversitet för ett fåtal till massuniversitet för många fler. Men läros

  • Forskare: Högskolepolitiken får svenska lärosäten att underprestera

    Arbetet med att utveckla högkolepolitiken går trögt. Ökade resuser till lärosäten har inte kunnat omsättas i högre kvalitet på utbildning och forskning, skriver Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger i en ny SNS-rapport.
    Samhället går mot uthållighet – socialt, ekonomiskt och ekologiskt – men högskolepolitiken hänger inte med. Flera faktorer har hindrat förändring på senare år, skriver Mats Benn

  • Ekonom: Ge studenter och arbetsmarknad större inflytande över antalet utbildningsplatser

    Studenternas egna önskemål och arbetsmarknadens behov bör få större påverkan på utbudet av högre utbildning. Det skriver forskaren Mats Bergman i en ny SNS-rapport.
    Sedan början av 1990-talet styr universitet och högskolor huvudsakligen själva över antalet platser på utbildningarna. Politiker påverkar främst utbudet indirekt via lärosätenas anslag. Så bör det förbli, menar Mats Bergman i en SNS

  • Ekonomer: Förstelärarreformen har gjort läraryrket mer attraktivt

    Lärarlönerna har förbättrats sedan förstelärarreformen. Dessutom har skolor som infört förstelärartjänster fått minskad personalomsättning och en bättre lärarsammansättning, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
    Hösten 2013 genomfördes en reform med karriärssteg för lärare. Det gjordes för att öka lönespridningen, ge yrkesskickliga pedagoger möjlighet att avancera och göra läraryrket med at

  • Ekonom: Statens anslag till svensk forskning styrs allt mer politiskt

    Mer och mer av de statliga pengarna till forskning fördelas via forskningsråd och myndigheter. Allt oftare ställer de också särskilda krav för att ge finansiering. Detta kan missgynna forskningen, skriver nationalekonomen Roger Svensson i en ny SNS-rapport.
    Under de senaste tjugo åren har en växande andel av de offentliga forskningsanslagen fördelats via forskningsråd och myndigheter. Det har o

  • Ekonomer: Vetenskaplig produktion ökar kraftigt när högskolor blir universitet

    Lärosätens resurser är avgörande för hur mycket deras anställda forskare producerar. Dessutom publicerar utlandsfödda forskare mer än svenskfödda och manliga mer än kvinnliga, skriver Olof Ejermo och Yotam Sofer i en ny SNS-rapport.
    Den vetenskapliga produktionen ökar kraftigt när lärosäten omvandlas från högskolor till universitet. Det visar Olof Ejermo och Yotam Sofer i sin nya SNS-rapport Ve

  • Ekonom: Högskolestudier efter komvux höjer årslönen med nästan 75 000 kronor

    Att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux har varit lönsamt även för äldre personer med arbetslivserfarenhet. Än mer lönsamt kan det bli med nya omställningsstudiestödet, skriver forskaren Linn Karlsson i en ny SNS-rapport.
    I oktober infördes en ny form av studiestöd, omställningsstudiestödet. Det ska underlätta för yrkesverksamma att vidareutbilda sig mitt i livet. Tank

  • Ekonom: Hybridundervisning gynnar kvinnliga studenter med högavlönade föräldrar

    Studenterna mådde sämre psykiskt när lärosätena övergick till distansundervisning under pandemin. Samtidigt gynnades kvinnor från välbärgade familjer betygsmässigt av att delvis undervisas digitalt, skriver doktoranden Adrian Mehic i en ny SNS-rapport.
    För att minska spridningen av covid-19 gick svenska högskolor och universitet under våren 2020 över till undervisning helt på distans. I början

Visa mer