Det svenska ekonomiska trygghetssystemet har förlorat sin internationella särställning. Det menar forskarna Kenneth Nelson och Sebastian Sirén i den nya SNS-rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? I rapporten jämförs utvecklingen av bland annat arbetslöshetsförsäkringen gentemot andra länder. Sverige ligger idag i linje med, eller strax under, jämförbara länder i ersättningssystemens generositet.
Utlandsföddas bristande kunskaper i svenska skapar problem med integrationen på arbetsmarknaden. Numera krävs goda svenskkunskaper även för lågkvalificerade yrken, skriver forskarna Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth i en ny SNS-rapport.
Många av de långtidsarbetslösa i Sverige är personer födda utanför Europa. Kunskaper i svenska sägs ofta vara avgörande för deras utsikter att få jobb. I SNS-r
När Danmark skärpte reglerna för familjeåterförening 2002 fick det fler att flytta till Sverige. Det visar hur ett EU-lands migrationspolitik kan påverka andra medlemsstater, skriver nationalekonomerna Cristina Bratu, Matz Dahlberg och Till Nikolka i en ny SNS-rapport.
I juni 2002 stramade Danmark åt reglerna för danska medborgare som ville förenas med partner från länder utanför EU. M
Efter tio år i Sverige har invandrare samma syn som svenskar generellt på hur viktigt det är med familj, fritid och politik. Även när det gäller religion, självbestämmande och tillit anpassar de sina värderingar, men det går långsammare. Det visar nationalekonomen Olle Hammar i sin SNS-rapport »Migranters attityder och värderingar«.
I rapporten analyserar Olle Hammar enkätdata över attityder oc
Att få ett utlåtande om den utbildning man har läst innan man kom till Sverige leder till både högre sysselsättning och högre lön bland nyanlända akademiker. Däremot ger det inte jobb som motsvarar deras utbildningsnivå, och effekten är generellt sett lägre för nyanlända från Afrika, Asien och Latinamerika.
Nyanlända akademiker som har fått sina utländska utbildningar formellt erkända genom utl
Nyanlända kvinnors användning av föräldrapenning i Sverige tycks inte vara en central förklaring till sämre möjligheter till sysselsättning de första åren i landet, det visar två forskare i en ny SNS-rapport. Det finns skillnader mellan nyanlända kvinnor som använder föräldrapenning och de som inte gör det, men skillnaderna är relativt små.
Flera politiska åtgärder har under senare år genomfört
Den statliga arbetsmarknadspolitiken måste samordnas bättre med kommunernas ansvar för nyanländas boende. Det konstaterar tre forskare i en ny SNS-rapport med titeln ”Organisation av arbetsmarknads- och bostadsintegration”, som lanseras i dag.
I rapporten, skriven av Emma Holmqvist, Vedran Omanović och Susanne Urban, kopplar författarna samman tidigare forskning om organisering av invandring, b
Arbetsgivare fäster inte stor vikt vid tidigare erfarenhet och fullgjord utbildning i svenska för invandrare (sfi) när flyktingar söker enkla jobb. Det visar nationalekonomerna Simon Ek, Mats Hammarstedt och Per Skedinger i en ny SNS-rapport med titeln ”Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration?”. De visar också att jobb med låga kvalifikationskrav är en väg in på den svenska a
Många nyanlända jobbar i de branscher som nu drabbas hårdast av coronaviruset. Exempelvis får nästan var fjärde man som kommit som flykting eller anhöriginvandrare sitt första jobb inom hotell- och restaurangnäringen. I en ny SNS-rapport analyserar nationalekonomen Pernilla Andersson Joona hur det har gått för flykting- och anhöriginvandrare som kommit till Sverige sedan mitten av 2000-talet.
D
Utrikes födda elever presterar sämre i skolan jämfört med elever som är födda i Sverige. Skillnaderna har ökat under de senaste trettio åren och beror till stor del på var eleverna bor samt föräldrarnas socioekonomiska situation. Det går också allt sämre för elever som kommer till Sverige när de är äldre. Det konstaterar nationalekonomerna Hans Grönqvist och Susan Niknami i en ny SNS-rapport.
U
Företag som tar emot rutavdrag sysselsätter många kvinnor som är utrikes födda, men relativt få av dem har flyktingbakgrund. Det visar en ny studie av nationalekonomen Johanna Rickne, som publiceras av SNS.
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska lämna förslag om utvidgningar av rutavdraget. I en ny SNS-rapport undersöker nationalekonomen Johanna Rickne i vilken utsträckning företa
Migrationens konsekvenser kan se mycket olika ut beroende på vilka som migrerar, men är oftast begränsade. Allmänheten är nästan alltid skeptisk till invandring – det är betydligt fler som önskar att den ska minska än att den ska öka. Men när motståndet uttrycks riktigt starkt beror det sannolikt sällan så mycket på antalet som har invandrat som på att invandringen upplevs vara utom kontroll. Dett
