Productivity growth in the Swedish economy has slowed since the early 2000s. Fewer new firms are being started, fewer low‑productivity firms are exiting the market, and fewer employees are changing jobs. The most productive firms are often small relative to their potential, indicating that they face growth barriers. This is shown by Horng Chern Wong and Anders Åkerman in a new SNS report.
Produktivitetstillväxten i svensk ekonomi har mattats av sedan början av 2000-talet. Färre nya företag startas, färre mindre produktiva företag läggs ned och färre arbetstagare byter jobb. De mest produktiva företagen är ofta små i relation till sin potential, vilket indikerar att de möts av tillväxthinder. Detta visar nationalekonomerna Horng Chern Wong och Anders Åkerman i en ny SNS-rapport.
Up to four out of five new jobs for people with disabilities can be explained by the rise in remote work after the pandemic, according to a new report in the SNS Analysis series. The research indicates that flexibility in where and how work is performed is key to closing an employment gap that has persisted for decades.
In the new SNS report Ensuring Social Security? An Examination of the Swedish Social Insurance Code legal scholars Ruth Mannelqvist and Sara Stendahl examine three core benefits within Sweden’s social insurance system: sickness benefit, disability benefit, and housing allowance. The researchers identify significant shortcomings in both legal quality and goal fulfillment.
I den nya SNS-rapporten Social trygghet genom socialförsäkringen undersöker rättsvetarna Ruth Mannelqvist och Sara Stendahl tre centrala förmåner i socialförsäkringen: sjukpenning, sjukersättning och bostadsbidraget. Forskarna identifierar stora brister i rättslig kvalitet och måluppfyllelse.
Hur kan forskning göra verklig skillnad i samhället? Det är frågan som står i centrum för SNS-priset. Utmärkelsen hyllar yngre forskare som inte bara producerar ny kunskap, utan också gör den tillgänglig och användbar för beslutsfattare och samhällsaktörer. Under hösten och vintern håller vardera finalist en föreläsning om sin forskning hos SNS. Media inbjuds att närvara.
Rapporten Inkomsttrygghetens nya mosaik ger en överblick över hur ersättningarna har utvecklats och vilka skillnader som finns mellan branscher och avtalsområden. Rapporten är den mest långtgående kartläggningen av kompletterande ersättningar hittills.
Hur fördelas ansvaret för inkomsttryggheten mellan staten och arbetsmarknadens parter – och vad blir konsekvenserna?
De offentliga trygghetssystemen ska ge ekonomisk trygghet vid inkomstbortfall, samtidigt som de ska verka för att ingen står utanför arbetsmarknaden längre än nödvändigt. I takt med att dessa system har förändrats har kollektivavtalade och fackliga ersättningar fått en a
According to the new SNS report Sweden’s Regional Dynamics, regional economic disparities in Sweden are now greater than at any point in nearly 100 years. At the same time, the previous dominance of major cities has weakened, while regions rich in natural resources have grown rapidly. The green transition, digitalization, remote work, and changing migration patterns are driving this development.
Enligt den nya SNS-rapporten Sveriges regionala dynamik är de regionala ekonomiska skillnaderna i Sverige större än på nästan 100 år. Samtidigt har storstädernas tidigare dominans avmattats, medan regioner med viktiga naturresurser vuxit snabbt. Den gröna omställningen, digitalisering, distansarbete och förändrade flyttmönster bidrar till utvecklingen.
Det svenska ekonomiska trygghetssystemet har förlorat sin internationella särställning. Det menar forskarna Kenneth Nelson och Sebastian Sirén i den nya SNS-rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? I rapporten jämförs utvecklingen av bland annat arbetslöshetsförsäkringen gentemot andra länder. Sverige ligger idag i linje med, eller strax under, jämförbara länder i ersättningssystemens generositet.
Föräldraförsäkringen fyllde 50 år i fjol. En ny rapport från SNS belyser både framgångar och kvarstående utmaningar. Medan jämställdheten har ökat, med fler pappor som tar ut ledighet och fler mammor i arbetslivet, visar analysen att jämlikheten släpar efter. Ekonomiskt sårbara grupper har fortfarande svårt att fullt ut ta del av försäkringen, och rapporten pekar på behovet av reformer.
