Staten måste ta ett större ansvar för vårdens nödvändiga omställning mot mer personcentrering, ökad digitalisering och en förstärkt primärvård. Det konstaterar Anders Anell, professor vid Ekonomihögskolan i Lund, i en ny SNS-rapport. Han föreslår ökad statlig finansiering och ett nationellt reglerat vårdval med två nivåer, en med i första hand digitala mottagningar och en med fysiska mottagningar
I en ny SNS-rapport visar professor Maria Bratt Börjesson att många av de åtgärder som lyfts fram för att minska utsläppen från transportsektorn, såsom mer kollektiv- och cykeltrafik, förtätning och distansarbete, har relativt liten effekt. Drivmedelsbeskattning är betydligt mer effektivt men sektorn är redan högre beskattad än övriga sektorer och har bekymmersamma fördelningseffekter. På lång sik
Louise Lorentzon är ny forskningsledare på SNS. Hon disputerade i våras i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Louise har i sin forskning studerat effekterna av flera politiska reformer, bland annat inom sjukförsäkringen.
På SNS kommer Louise att arbeta med frågor som rör arbetsmarknad, beskattning och infrastruktur. Hon kommer att starta upp nya forskningsprojekt och odla kontakter med
I dag stängs många hushåll ute från den svenska bostadsmarknaden, som präglas av ökad ojämlikhet, enligt bostadsforskaren Martin Grander, aktuell med SNS-rapporten ”Allmännyttan och jämlikheten”. Men lösningen är inte att bygga särskilda sociala bostäder, anser Grander. I stället behöver den generella bostadspolitiken reformeras. Grander föreslår bland annat ett mer träffsäkert bostadsbidrag, stat
Skolreformer under 1930-och 1940-talet där undervisningstiden utökades gav stora effekter på inkomster senare i livet. Det visar tre nationalekonomer i en ny SNS-rapport. Martin Fischer, Martin Karlsson och Therese Nilsson har hittat ett direkt samband mellan mer undervisningstid i grundskolan och bättre utfall på arbetsmarknaden. Störst blev effekterna för de som fick mer undervisningstid under l
Antalet digitala vårdtjänster har exploderat under det senaste decenniet men lagstiftningen hänger inte med. Befintlig och tillkommande reglering behöver IT-anpassas, enligt juridikprofessor Cecilia Magnusson Sjöberg, som är aktuell med en ny SNS-rapport. Samtidigt är det viktigt att undvika alltför teknikspecifika lösningar som snabbt blir föråldrade. Bygg istället upp testmiljöer där juridiken f
Caroline Berg, styrelseordförande Axel Johnson, Ulf Larsson, vd och koncernchef SCA, Maria Mindhammar, generaldirektör Arbetsförmedlingen och Linda Wedlin, professor vid Uppsala universitet är några av de tjugotre personer som föreslås väljas in som nya ledamöter i SNS förtroenderåd vid sammanträdet den 11 juni.
SNS är en oberoende ideell förening och Sveriges ledande mötesplats för saklig samh
Eva Lindström, ledamot i Europeiska revisionsrätten, och Patrik Tigerschiöld, styrelseordförande i Bure, föreslås för inval till SNS styrelse. Beslut fattas vid SNS förtroenderåds sammanträde den 11 juni.
Eva Lindström är sedan 2018 svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten i Luxemburg där hon bland annat ansvarar för frågor som rör digitalisering och hållbar utveckling. Hon har tidigare vari
Det är möjligt att spara upp till två procent av BNP samt förbättra kvaliteten på offentliga tjänster genom att öka upphandlings-kompetensen, öka statusen för yrken inom offentlig upphandling samt förbättra utvärderingen av upphandlingar med hjälp av bättre data. Detta är slutsatserna i en ny SNS-rapport skriven av Giancarlo Spagnolo, professor i nationalekonomi.
Förra året uppskattades offentl
Det är ett tankefel att staten ska investera i infrastruktur bara för att marknadsräntan är låg just nu. Det konstaterar transportekonomen Disa Asplund i en ny SNS-rapport. Marknadsräntan är bara en komponent i kalkylunderlagen. Hänsyn bör tas till hela riskbilden och till om den samlade nyttan för ett projekt överstiger kostnaderna. Statliga infrastrukturinvesteringar är nästan lika känsliga och
Temat för SNS Konjunkturråd 2021 är hur digitaliseringen av samhället påverkar marknadernas funktionssätt och konkurrensen inom olika delar av ekonomin. Varför skärps konkurrensen inom vissa områden medan den riskerar att vara svag inom andra? Hur ser den nya ekonomiska spelplanen ut? Vad innebär utvecklingen för en liten exportorienterad nation som Sverige? Och vad kan göra Sverige bättre rustat?
Omställningen till fossilfri energiförsörjning kräver stora investeringar i anläggningar för både produktion och distribution av el. Samtidigt förväntas elanvändningen öka, vilket också medför stora investeringsbehov. I en ny SNS-rapport framhåller skatteforskaren Peter Nilsson att energisektorn är högre beskattad än näringslivet totalt sett, vilket riskerar att hämma investeringsviljan. Dessutom
