Kommuner och regioner har incitament att höja skatterna mer än vad som är optimalt ur samhällets synvinkel, enligt nationalekonomerna Thomas Aronsson och Magnus Wikström. Tendensen verkar förstärkas av det kommunala utjämningssystemet. Samtidigt finns mekanismer som verkar åt andra hållet, och i dagsläget är det oklart vilka incitament som dominerar, skriver de i en ny SNS-rapport.
Kommunerna,
Den sociala rörligheten är lägre än vad man kommit fram till med tidigare beräkningar. Det hävdar tre nationalekonomer som använder en innovativ metod för att mäta social rörlighet. Studien presenteras i en ny SNS-rapport med titeln »Social rörlighet«, skriven av Adrian Adermon, Mikael Lindahl och Mårten Palme.
Forskarna visar att traditionella mätmetoder, som endast använder information om för
I en ny SNS-rapport beskriver nationalekonomerna Mats Bergman och Sten Nyberg den snabba ökningen av bostadspriser i Sverige sedan 1990-talet som avvikande, både jämfört med närliggande länder och jämfört med tidigare decennier. Stigande markpriser bidrar, men i mindre utsträckning än i många andra länder. Däremot förefaller byggmaterialpriserna öka ovanligt snabbt i Sverige.
Markpriserna har s
Efter tio år i Sverige har invandrare samma syn som svenskar generellt på hur viktigt det är med familj, fritid och politik. Även när det gäller religion, självbestämmande och tillit anpassar de sina värderingar, men det går långsammare. Det visar nationalekonomen Olle Hammar i sin SNS-rapport »Migranters attityder och värderingar«.
I rapporten analyserar Olle Hammar enkätdata över attityder oc
Det startas för få storskaliga projekt för att integrera Europas energisystem, anser Carlo Cambini, aktuell som författare till den nya SNS-rapporten Policyer för integrerade energisystem. Han lägger skulden på alltför restriktiva regelverk.
Energisektorn står i fokus för insatserna som ska minska EU:s koldioxidutsläpp. Ett huvudmål är att integrera energisystemen, det vill säga att samordna pl
Ett europeiskt belöningsprogram för visselblåsare skulle kunna bidra till effektivare penningtvättsbekämpning. Det hävdar författarna till en ny SNS-rapport som handlar om penningtvätt och visselblåsare. De rekommenderar också striktare översyn av användningen av sekretessavtal för anställda och längre karantän för personal som slutar på en tillsynsmyndighet innan de får anställas av företag som d
När kvinnor får barn arbetar de färre timmar och byter till sämre betalda jobb nära hemmet, vilket får stora konsekvenser för deras livsinkomster. Det visar en studie gjord på danska data som presenteras i den nya SNS-rapporten Föräldraskap ‒ ett hinder i karriären?, skriven av nationalekonomen Petter Lundborg.
Enligt studien går kvinnor miste om drygt 400 000 danska kronor (500 000 svenska kro
Intuition, omedvetna tumregler och medvetna misstolkningar påverkar våra val när vi fattar beslut – både för egen del och när det gäller användning av offentliga medel, enligt nationalekonomen Gustav Tinghög. I SNS-rapporten ”Alternativkostnadens psykologi – känslor och kostnadseffektivitet vid beslut i offentlig sektor” sammanställer han resultaten från beteendeexperiment om prioriteringsbeslut i
Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i Europa. I en ny SNS-rapport visar forskaren Björn af Ugglas att vårdplatsbrist och överbelastade akutmottagningar kan kopplas till ökad dödlighet. För att vända utvecklingen måste ansvaret för kapacitetsbristen på svenska sjukhus tydliggöras.
Rapporten bygger på unika studier av ett stort datamaterial som tillsammans omfattar över fyra miljoner
Frågan om 3:12-reglerna är helt central för beskattningen av arbets- och kapitalinkomster. En klyfta mellan marginalskatterna på arbete och utdelningar behöver inte nödvändigtvis vara problematisk om 3:12-reglerna är utformade på ett bra sätt. Det menar nationalekonomen Håkan Selin, författare till SNS-rapporten 3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden.
I det nuvarande s
Behovet av vård förklarar bara en procent av skillnaderna i hur mycket invånarna i Sveriges olika regioner nyttjar primärvården. En stor del av variationen förblir dessutom oförklarad även efter att hänsyn tas till en rad olika faktorer. Det här är problematiskt eftersom målet är att vård ska ges på lika villkor och efter behov i hela landet. För att förstå omfattningen och orsakerna till omotiver
SNS Demokratiråd 2022 undersöker vilka realistiska framtidsalternativ som finns för den svenska lokala demokratin. Särskilt fokus ägnas hur processer och institutioner ska organiseras så att politikernas beslut ses som legitima i invånarnas ögon.
»Många tuffa prioriteringsbeslut fattas dagligen ute i kommunerna. Valet står ofta mellan dåliga och ännu sämre alternativ. Dessa beslut är i
