Trots att omkring hälften av Sveriges väljare har ett arbetaryrke hade bara strax över var tionde riksdagsledamot detsamma innan de blev heltidspolitiker. Historiskt har andelen politiker med ett arbetaryrke varit störst inom Socialdemokraterna, men på senare år har Sverigedemokraterna blivit det parti med högst andel. Det visar en ny rapport i serien SNS Analys.
Den gröna industriella omställningen i Sverige kräver offentliga investeringar i miljardklassen – ofta innan det är klart om företagsplanerna blir verklighet. I den nya SNS-rapporten Risker i den gröna omställningen av nationalekonomen Sofia Lundberg varnas för att kommuner och regioner främst i Västerbotten och Norrbotten bär oproportionerligt stora risker.
Riksdagen är demokratins kärna – men det finns förvånansvärt lite aktuell kunskap om hur den sköter rollen som folkets främsta företrädare. Inför valåret 2026 granskar därför SNS Demokratiråd Sveriges riksdag. I fokus står tre frågor: Hur väl representerar riksdagen väljarna, är riksdagen bra på att stifta lagar och fungerar riksdagens granskning av regeringsmakten?
Hur kan forskning göra verklig skillnad i samhället? Det är frågan som står i centrum för SNS-priset. Årets pris tilldelas psykologiprofessorn Sara Landström för sin forskning och sin förmåga att göra den tillgänglig och användbar för beslutsfattare och samhällsaktörer.
Hur kan forskning göra verklig skillnad i samhället? Det är frågan som står i centrum för SNS-priset. Torsdag den 12 maj presenteras vinnaren av årets pris. Media inbjuds att närvara. De fem finalisterna finns tillgängliga för media i anslutning till ceremonin.
Inför SNS förtroenderådsmöte den 12 juni offentliggör valberedningen sitt förslag till SNS styrelse. En ny ledamot som föreslås är Mikael Staffas. Han är vd och koncernchef för Boliden AB som är verksamt inom brytning, förädling och återvinning av metaller. Mikael Staffas har ett långt engagemang i de samhällsfrågor SNS lyfter och han ingår i SNS förtroenderåd.
Vårdansvarskommittén har i uppdrag av regeringen att utreda för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Den 10 juni presenterar och diskuterar kommittén sina slutsatser på SNS.
Sverige har ett decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem som involverar aktörer på nationell, regional och kommunal nivå. Den nuvarande ansvarsfördelningen r
Sverige har omfattande behov av investeringar i både ny och befintlig infrastruktur. Vägar, järnvägar, elnät och VA-system behöver rustas upp och anpassas till ett förändrat klimat och en ny geopolitisk situation. Samtidigt finns ett stort svenskt pensionskapital som söker långsiktiga investeringar med förutsägbara kassaflöden och en stabil avkastning.
Infrastruktur har länge betraktat
Rapporten Inkomsttrygghetens nya mosaik ger en överblick över hur ersättningarna har utvecklats och vilka skillnader som finns mellan branscher och avtalsområden. Rapporten är den mest långtgående kartläggningen av kompletterande ersättningar hittills.
Mer än 80 procent av EU:s mest skadliga kriminella nätverk utnyttjar lagliga företag som verktyg för bland annat penningtvätt och infiltration. Linda H Staaf, polismästare vid Noa, berättar om hur det gränsöverskridande samarbetet bidrar till att upptäcka, förebygga och bekämpa organiserad brottslighet och kriminell ekonomi.
Sverige stärker nu också sitt nationella arbete genom inrätta
Hur kan forskning göra verklig skillnad i samhället? Det är frågan som står i centrum för SNS-priset. Nu presenteras 2025 års finalister: Lena Hensvik, Sara Landström, Lisa Laun, Anders Persson och Peter Ueda – fem forskare som alla utmärker sig genom sin stora samhällsrelevans.
Vilka är de finansiella förutsättningarna och utmaningarna för svenska företag när de ska öka sina innovationer och stärka sin konkurrenskraft i den gröna och digitala omställningen?
SNS arrangerar tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB) ett seminarium för att diskutera hur offentliga och privata aktörer kan samarbeta för att stärka Europas industri och teknologiska konkurr
Hur fördelas ansvaret för inkomsttryggheten mellan staten och arbetsmarknadens parter – och vad blir konsekvenserna?
De offentliga trygghetssystemen ska ge ekonomisk trygghet vid inkomstbortfall, samtidigt som de ska verka för att ingen står utanför arbetsmarknaden längre än nödvändigt. I takt med att dessa system har förändrats har kollektivavtalade och fackliga ersättningar fått en a
Geopolitisk osäkerhet och ökade handelshinder har satt handelspolitiken högt upp på den politiska agendan. Tullar och andra handelshinder riskerar att skapa oförutsägbarhet i den globala ekonomin, ändrade värdekedjor och högre priser.
Vilka konsekvenser får handelshinder på den internationella handeln? Vilka leveranskedjor och marknader är särskilt utsatta? Och hur ska politiken och nä
According to the new SNS report Sweden’s Regional Dynamics, regional economic disparities in Sweden are now greater than at any point in nearly 100 years. At the same time, the previous dominance of major cities has weakened, while regions rich in natural resources have grown rapidly. The green transition, digitalization, remote work, and changing migration patterns are driving this development.
Enligt den nya SNS-rapporten Sveriges regionala dynamik är de regionala ekonomiska skillnaderna i Sverige större än på nästan 100 år. Samtidigt har storstädernas tidigare dominans avmattats, medan regioner med viktiga naturresurser vuxit snabbt. Den gröna omställningen, digitalisering, distansarbete och förändrade flyttmönster bidrar till utvecklingen.
Det svenska ekonomiska trygghetssystemet har förlorat sin internationella särställning. Det menar forskarna Kenneth Nelson och Sebastian Sirén i den nya SNS-rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? I rapporten jämförs utvecklingen av bland annat arbetslöshetsförsäkringen gentemot andra länder. Sverige ligger idag i linje med, eller strax under, jämförbara länder i ersättningssystemens generositet.
En betydande del av Sveriges transport-, energi- och vatteninfrastruktur börjar närma sig slutet av sin livslängd, vilket skapar ett växande behov av investeringar. Vilka för- och nackdelar finns med offentlig-privat samverkan? Hur kan infrastrukturens drift, underhåll och organisering effektiviseras? Detta är några av de frågor som står i centrum för SNS nya forskningsprojekt SNS Infra.
E
Idag presenterar SNS Konjunkturråd 2025 sin rapport Investeringar i elproduktion för en hållbar energiomställning. Rapportförfattarna kommer fram till att marknaden kan åstadkomma en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Statens huvudsakliga roll bör vara att skapa rätt förutsättningar för att vidareutveckla elmarknaden och genomföra en fortsatt kraftfull utbyggnad av elnätet.
SNS-priset 2025 öppnar nomineringar för unga forskare som omsätter sina forskningsresultat i praktisk nytta för samhället. Med en prissumma på 200 000 kronor uppmärksammas forskare som kopplar vetenskap till praktisk nytta. Nomineringar pågår till den 3 mars 2025. Juryn består av representanter från näringsliv, akademi, förvaltning och media.
