Att be om hjälp för sitt spelberoende är första steget. Spelberoendet är en plågsam sjukdom. Den smyger sig på förhållandevis obemärkt, tills man passerar den osynliga gränsen och går in i ett beroende. En gräns över vilken man aldrig kan backa tillbaka över. Det är inte någons fel. Ingen väljer att bli spelberoende, men var och en är ansvariga att göra något åt sin sjukdom.
Stort grattis säger vi till vår klient Marko som firade ett års spelfrihet i tisdags och beskriver känslan bland annat så här - "Att be om hjälp har varit mitt livs bästa beslut. Idag är jag tacksam för att jag har denna sjukdom, för om jag inte skulle ha den så hade jag förmodligen aldrig tagit tag i mig själv och kunna vara sann och närvarande med min familj och mina närmsta."
- Det känns väldigt kul att vi äntligen kan börja erbjuda denna typ av kostnadsfria aktiviteter. Att göra avslappnade och roliga saker tillsammans gör resan så mycket enklare. Jag kan bara utifrån mina egna erfarenheter se vilken vikt mina likasinnade vänner har för mitt fortsatta tillfrisknande och spelfrihet berättar Adam Kirstein Reuterswärd marknadschef på Spelfriheten.
Det som är tydligt är att nätkasino som varit helt dominerande under pandemin har sen sommarens fotbolls EM och släppta publikrestriktioner fått en jämnare konkurrens från sportspel. Det som också märks väldigt tydligt är att många som kontaktar oss är spärrade på den nationella avstängningstjänsten spelpaus.se men hittar snabbt in till olicensierade spelbolag där spärren inte gäller.
"Många gånger har jag önskar att det syntes på mig. Att jag satt på en parkbänk, undernärd, förvirrad och menlös. Att jag var helt väck i huvudet och luktade illa. Att någon kunde se mitt spelberoende. Att någon kunde förstå vad jag tampas med. Det hade varit lättare att slippa dölja det man egentligen inte vill dölja. Det här ropet på hjälp hade synts. Märkts."
Många spelberoende har ett stort motstånd att lämna ifrån sig sin ekonomi, nedan beskriver en klient på öppenvårdsbehandlingen Spelfriheten kort om sina upplevelser och hur det underlättat tillfrisknandet.
Tillsammans med våra kollegor kommer vi nu kunna hjälpa ännu fler att bli spelfria runt om i Sverige och ser med spänning fram emot resan att teckna avtal med resterande 274 kommuner.
"Restriktionerna från pandemin börjar avta, vilket även innebär att lagom till semestrarna slår även landets alla fysiska kasinon upp dörrarna igen. Detta tillsammans med en redan kraftig ökning från ett pågående fotbolls-EM gör att tillströmningen av hjälpsökande är fortsatt väldigt hög under en period många där ute säkert tror att man göra andra saker än att spela."
Fotbolls-EM 2021 har precis dragit igång och öppenvårdsbehandlingen Spelfriheten rapporterar om en tydlig ökning av antalet hjälpsökande sen turneringens start den 11 juni.
"Resan har absolut inte varit enkel och den har kantats av det mitt spelande ställt till med. Men varje gång det har varit jobbigt har jag alltid tänkt på att jag gör inte på mitt sätt längre utan följer behandlingens rekommendationer precis som mina andra vänner i gruppen och det i sig har varit en motivation till att fortsätta trampa på en dag i taget tillsammans."
Idag får vi chansen att lära känna Cecilia Reuterskiöld lite bättre som är en av våra behandlingsterapeuter här på Spelfriheten.
Den markanta ökningen av hjälpsökande kvinnor har fått Spelfriheten att agera för att sänka skammen såväl som mörkertalet. Projektet Unblurred är resultatet av ett samarbete mellan Spelfriheten och Berghs School of Communication. Av projektet får vi se faktiska personer som är spelberoende ställa upp med sina historier, ansikten och erfarenheter i olika former.
Emma Elsässer genomförde sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på Spelfriheten mellan 25/1 - 2021 till 28/4 - 2021, detta ingår som en kurs i socionomprogrammet på Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan. Nu när praktiken är avslutad är vi såklart nyfikna på vad Emma fått med sig och vad som händer härnäst.
Utmaningen - Spelberoende är Sveriges snabbast växande beroendeuttryck och mörkertalet är skyhögt. Då mycket av sjukdomen kretsar kring skam skapar det ytterligare trösklar för att söka hjälp. Projektgruppen på Berghs utmaning är därför att hitta och leverera en kommunikativ ide för hur Spelfriheten kan sänka skammen och därav tröskeln, hos det svenska folket.
Har du tänkt på hur samhället ser på beroende? Vad som räknas som beroende och därmed anses värt att hantera. Vad som sker vid denna hantering och om det faktiskt fungerar.
Idag kör vi tre snabba med Åse Tunkara Ljungbeck som i dagarna klivit på som Spelfrihetens nya föreståndare. Frågor som kommer att ställas är som följande: Vilka erfarenheter har du från behandlingsvärlden sen tidigare? Vad ser du mest fram emot i din föreståndarroll på Spelfriheten? Vad gör du när du inte jobbar?
Hur har utvecklingen av hjälpsökande för spelberoende sett ut under pågående pandemi? - Den problemgrupp som ökat mest är kvinnor 25 - 40 år som tidigare inte haft en relation till spel men nu börjat spela nätkasino. - 9 av 10 som söker hjälp på Spelfriheten är avstängda på spelpaus.se men tagit återfall på olicensierade sajter.
För en tid sen blev Spelfriheten kontaktade av Polisen som berättade att i flera utredningar kommer dem i kontakt med både misstänkta och vittnen som är spelberoende. En önskan fanns om att lära sig lite mer om både sjukdomen och vad som är rätt sorts hjälp. Nu i veckan genomförde Spelfriheten en utbildningsinsats för AGI (Aktionsgrupp Idrott) på Polisen.
"Det jag ser fram emot mest på min praktik på Spelfriheten är att få mer kunskap och förståelse för beroendesjukdomen. Jag ser fram emot att ta del av både behandlare, spelares och anhörigas berättelser och erfarenheter för att få med mig ett helhetsperspektiv som jag inte tror går att få bara genom att läsa sig till det."
Det är oerhört svårt att leva nära en person som är spelberoende. Att pendla mellan hopp och förtvivlan. Ständig oro. Frustration och ilska. Det är vardag, för en kämpande anhörig. Men det är aldrig för sent att förändra sin situation. Men för att lyckas med det behöver man som anhörig hjälp att hitta tillbaka till sig själv och lära sig att sätta sunda gränser.
